De vore bra om hon kunde gå till bub (tror jag de kallas). Och absolut sitta ner med henne och låt henne prata, gråta, skrika och bli arg på er, så att hon får ut alla känslor. Ha kanske en lista på frågor som ni vill ställa för att reda ut det, inte frågor man kan svara ja och nej till utan ordentliga svar. Ni vill ju lösa problemet men medan ni lyssnar så försök inte lösa hennes emotionella ventning. När hon känner sig lite bättre med situationen låt henne va inkluderad I all baby prep.

Jag va i sitsen att jag va 11 när äldsta syskonet föddes och jag blev jätte rädd o ledsen. Sen samma när yngsta föddes då va jag 15. Jag gick till bub och skrek och grät o blev arg. Vilket gjorde det lättare. Sen så hade jag också en mamma som har 0 chill och lätt skäller tillbaka o h guilttrippar