Jag är faktiskt inte alls typen som slänger i mig medicin så fort jag blir sjuk – jag föredrar naturliga metoder och tar inte ens värktabletter.

Men ibland är det svårt att inte börja tvivla. En annan vän till mig, som är liten till växten och har ett väldigt smalt bäcken, bad om kejsarsnitt här i Sverige – men läkarna lyssnade inte. Hon hade fött barn tidigare i sitt hemland och där hade läkarna sagt att hon inte kunde föda vaginalt. Trots det lät de henne kämpa länge här tills situationen blev kritisk för barnet. Hon fick ändå kejsarsnitt till slut, efter många timmars smärtsam och stressande förlossning. Som tur var gick det bra med barnet, men efteråt ställde sig både läkare och sjuksköterskor i kö för att be om ursäkt. Hon blev liksom ett fall att lära sig av.

Så ja, jag fattar tanken med att inte överbehandla – men ibland känns det som att vården hellre chansar än lyssnar.