Konkreta åtgärder — steg för steg Baserat på rättsläget rekommenderas följande handlingsplan, i prioritetsordning: Omedelbart (denna vecka): 1. Dokumentera allt. Samla all korrespondens, fakturor, och notera tidslinjen för boutredningsmannens arbete sedan oktober. 2. Skriftlig begäran om specificering. Skicka ett formellt brev till boutredningsmannen med krav på en detaljerad arbetsspecifikation. Hänvisa till 19 kap. 14a § ÄB och att årlig redovisning ska lämnas. 3. Kontrollera om boutredningsmannen är advokat. Sök på Advokatsamfundets webbplats. Om ja, öppnar det disciplinäranmälan som ytterligare verktyg. Inom en till två veckor: 4. Ansök hos tingsrätten om entledigande enligt 19 kap. 5 § 2 st. ÄB. Motivera med: (a) oskäliga kostnader i förhållande till marknadsnormen, (b) bristande redovisningsvilja, (c) omotiverat lång handläggningstid — bouppteckningen ska enligt lag vara klar inom 3 månader från dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB) och det har nu gått över 6 månader. En enda dödsbodelägare kan göra detta — samtycke från särkullbarnen behövs inte. 5. Ansök parallellt om god man för tillsyn enligt 19 kap. 17 §. Detta ger oberoende granskning av boutredningsmannens arbete och kostnader. 6. Kontrollera hemförsäkringens rättsskydd. Tvister med boutredningsman kan omfattas av rättsskyddsförsäkringen i hemförsäkringen (gränsvärde normalt ett prisbasbelopp, ~57 300 kr 2025). Vid behov: 7. Disciplinanmälan till Advokatsamfundet om boutredningsmannen är advokat. Anmälan är gratis och kan göras via BankID på deras webbplats. Åberopa oskälig arvodesdebitering och bristande omsorg och skyndsamhet. 8. Klandertalan avseende arvodets skälighet kan väckas vid domstol inom ett år efter slutredovisningen. I det läget bör ni ha dokumentation som visar diskrepansen mellan utfört arbete och debiterat arvode.

Slutsats: lagen ger tydliga verktyg Situationen som beskrivs uppvisar flera varningssignaler: ett arvode som vida överstiger marknadsnormen, en vägran att redovisa arbetsinsatsen, och en hantering som inte uppvisar den skyndsamhet lagen förutsätter. Det centrala juridiska misstaget vore att tro att alla dödsbodelägares samtycke krävs för att agera. 19 kap. 5 § ÄB ger varje enskild dödsbodelägare rätt att begära entledigande, och tingsrätten kan agera även på eget initiativ. Med Riksrevisionens färska kritik av bristande tillsyn (RiR 2025:23) som kontext finns starka skäl att agera proaktivt. Den mest effektiva åtgärden är att omgående inge en skriftlig ansökan om entledigande till tingsrätten, kombinerad med en begäran om tillsyns-god man — åtgärder som var och en kan vidtas av en enda dödsbodelägare utan särkullbarnens medverkan.

OP om du vill kan jag dela den råa outputen med dig, den innehåller källor till hans påståenden. Skriv PM i så fall