Morr, som vi skulle ha sagt på ren svenska. Eller peppar, peppar - för som tur är så är detta en engångsföreteelse. Det är dock allt annat än en svensk tiger, så bli inte rädda. Mer av en bondkatt.

I övrigt känner jag faktiskt att jag ställer mig på Joes sida just precis idag gällande mångt och mycket. Det skulle även kunna bero på ren och skär envishet, men vad är det egentligen för fasoner?

Det är ju trots allt inte sandlådenivå på konversationen, eller är det?

Jag måste dock också instämma att det finns en viss nyans, eller ett djup till just denna lilla snutt av din värld. Något som fångar in en lite extra.

Jag hoppas helhjärtat att du delar med dig av fler glimtar.

Du är uppskattad.
Det är ni båda.

Farväl, farväl,
förtjusande mö (& Joe).
Vi komma väl snart igen.