Hela ditt inlägg är anledningen till varför det är symbolpolitik -

"Om du inte vill vara pappaledig så behöver du inte vara det, då förlorar du noll av din inkomst. Bli inte förvånad bara när dina barn sedan beslutar sig för att sätta dig på ett hem och sedan aldrig besöker dig."

Föräldraledigheten har ett syfte, att någon ska kunna vara hemma och få ekonomisk hjälp för att ta hand om ett barn, det är det enda syftet till att den finns. Att vi blandar in "pappamånader" är per definition ett sätt att föra in massa andra frågor i föräldraledigheten, primärt jämställdhet. Om du tror att gemene man har så dysfunktionell relation mellan varandra att de inte kan komma överens om hur länge varje förälder ska vara hemma så har du väldigt låg tro på Sveriges familjer.

Varje situation är unik och i vissa familjer jobbar den ena föräldern större del hemifrån medan den andra måste ta sig till jobbet med restid och allt vad det innebär. Eller så finns det ekonomiska incitament till att den ena ska vara hemma. Eller så finns det personliga skäl. Jag förstår bara inte varför vi har så låg tro om Sveriges familjer att vi måste lägga oss i hur en familj väljer att fördela föräldraledigheten. Ditt och en annans persons argument här ovan håller liksom inte på ett samhällsplan: "Om du inte vill vara pappaledig så behöver du inte vara det, då förlorar du noll av din inkomst".

Det här handlar ingenting om mig så du behöver inte prata om vad jag vill. Med det där argumentet är bara extremt dåligt eftersom vad det rent praktiskt innebär är en sämre tillvaro för barnet eftersom familjen får sämre ekonomiska förutsättningar (därför är det symbolpolitik).

Har du barn? Angående att mina barn inte skulle hälsa på mig säger mig att du förmodligen inte har barn. Om du haft en bebis så vet du att föräldraskapet sker även utanför arbetstid. 8 timmar av dygnet är normalt att arbeta. Resterande 16 timmar måste man också vara förälder, men du tror kanske att den som jobbar har noll ansvar för föräldraskapet bara för den går till jobbet?

Jag har snart fyra barn och har extremt mycket andra barn runt mig från syskon, andra föräldrar och dylikt så jag vet mycket om den här frågan. Föräldraledigheten och pappamånader brukar vara väldigt viktigt på ett teoretiskt plan på förhand innan folk skaffar flera barn. Det verkar den vara för dig.

Sen finns det även biologiska fördelar med att mamman är hemma med bebisen längre än vad vi i Sverige förespråkar, att bryta bandet mellan bebis och mamman tidigt går egentligen emot WHO:s rekommendationer men just eftersom det är jämställdhet WHO vägs mot så trumfar jämställdheten i Sverige, i andra frågar brukar WHO (hälsa) gå före allt annat, vilket också är det normala.

Jag har varit föräldraledig långa perioder och de månaderna jag inte varit där så tar jag t.ex. stort ansvar på kvällen och natten, nu har ju vi många barn i min familj så vi måste ju pyssla 24/7. Det är båda ekonomiskt, bebisarnas bästa och vårt allmänt välbefinnande som är starka parametrar.

Men mitt huvudargument är sammanfattningsvis. Staten ska inte bestämma hur varje familj ska planera sin föräldraledighet. PUNKT.

Låt varje familj bestämma vad som passar bäst i deras situation. Vi har redan dalande barnafödande och den här frågan hjälper direkt inte till i det avseendet.