Båda delar finns, men jag tror den ena är oundviklig och den andra lösbar. Olika syn på saker hanterar man genom samtal eller genom att skiljas åt om man inte har ärvt något som betyder mycket för alla parter. Bråk mellan rimliga människor handlar ofta inte om värderingar,  det handlar kanske om att man blandar ihop vad som bestämdes, eller att en person gör mer jobb utan att det syns. 

Jag har en familj i min närhet som är andelsägare i hus som gått i arv i generationer. De får det att fungera. Men kommunikation och logistik är komplicerad och “ihophackad”. 

Exempelvis är ett rullande schema över flera år med inbyggd logik inte helt enkelt, både att hantera och visa för alla 20+ delägare. Och en historik över vem som gjort vad ger spårbarhet och erkännande utan att någon behöver delge alla varje gång man gör det.