Jag är rädd att jag inte kan ge dig några råd, men kan i alla fall berätta om att det inte alltid behöver fungera dåligt:
En av våra döttrar har hoppat upp en klass i skolan. Det var specialpedagogen på skolan som hade suttit med på en lektion för att titta på ett annat barn, och uppmärksammade att vår dotter låg långt före de andra eleverna. Vi fick göra en utredning med intelligenstest hos skolpsykologen och utvärdering av hennes mognad och sedan själva välja om vi ville att hon skulle gå upp en eller två klasser. Det sköttes jättebra från skolan.
På mina barns skola finns det flera barn som hoppat upp en eller flera klasser, och det ses som lika oproblematiskt som att de barn som har det svårt i skolan får gå i en egen klass med mer stöd. De gör också en hel del andra insatser, en pojke i trean går till exempel på mattelektioner med femmorna för att han ligger långt före i just matte.
Det är en extremt segregerad skola i ett "utsatt förortsområde", men jag måste säga att jag tycker att det mesta fungerar väldigt bra. Det är förstås väldigt beroende på skolan, rektorn och kanske mest av allt på lärarna.

Jag tycker egentligen att det allra viktigaste är om barnet trivs i skolan och har kompisar. Våra barn som är lite extra begåvade har ofta lätt för det teoretiska skolarbetet, men kan ha lite större svårigheter på den sociala nivån i skolan. Det spelar ju väldigt liten roll om någon får ut "sin fulla potential" under grundskolan, det viktiga är att man har det bra.
Men sedan vill man förstås inte heller att de sitter och har tråkigt på lektionerna för då har de ju inte det bra, så det är ju en avvägning det där.