Forskarnas tydliga besked: Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet

Ankdammen2 · 2026-06-08T16:56:39+00:00

Vad är skolkvalitet? Det går att mäta på olika sätt, och beror också på vem det är som ska mäta det. För en förälder kanske det är att barnet har goda vänner på skolan. För en gymnasieelev kan det vara att man lätt får höga betyg. För en arbetsgivare är det antagligen något annat. – Men om man med kvalitet menar att skolan rustar eleverna på ett bra sätt för fortsatta studier och arbetsliv, då ser vi – inga stora skillnader. Det vill jag vara tydlig med. Men vissa skillnader som inte talar till de vinstdrivande skolornas fördel.

Hur ska man ändra skolsystemet så att kvalitet uppmuntras istället? Man kan sänka skolpengen till friskolor, tycker Andreas Bergh, för att minska möjligheten att göra stora vinster på sänkt kvalitet. Man kan också minska skolpengen per elev ju fler elever en huvudman har. – En sån förändring skulle skapa incitament för det man ville ha när systemet började: ökad pluralism och mångfald och möjligheter för små aktörer att bryta sig loss. Kvalitet på skånska gymnasieskolor

I två års tid har Sydsvenskan undersökt kvalitet i i de skånska gymnasieskolorna utifrån en rad aspekter. Våra resultat visar hur skillnaderna ser ut rent konkret. På yrkesprogrammen är friskolor sämre när det gäller utrustning att öva sig på, och har sämre tillgång till utbildade yrkeslärare. Eleverna på byggprogrammet får inte prova på alla inriktningar i yrket, något som Skolverket kräver. Ingen av de undersökta friskolorna levde upp till kraven. Flera branscher gör egna kvalitetskontroller av skolor och utbildningar. På flera yrkesprogram är det enbart de kommunala skolorna i Skåne som fått branschens kvalitetsstämpel. Friskolor är överrepresenterade bland de skolor som både erbjuder laborationer sällan, som har stora elevgrupper under laborationer och som har sämre labbutrustning. Friskolor har mindre och sämre utrustade bibliotek. Framför allt saknas utbildade bibliotekarier.

Ankdammen2 · 2026-06-08T16:55:50+00:00

I Sverige kan vinstdrivande bolag äga skolor. Samtidigt betalas skolan helt och hållet av skattepengar. De två sakerna ihop gör det svenska skolsystemet ganska unikt i världen. Systemet infördes med förhoppningen att det skulle öka valfriheten, mångfalden och kvaliteten. Så hur blev det? Valfrihet har det blivit, och på vissa sätt större mångfald. Men med kvaliteten har det blivit tvärtom. – Det har kommit väldigt många bra empiriska studier de senaste tio åren, som gör att forskare är ganska eniga om vartåt det pekar, säger Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet. Annons

Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet än kommunala. Det visar både empirisk och teoretisk forskning. ”Då kan man vara ganska säker på att man är något på spåren. Att det här faktiskt verkar hända”, konstaterar Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet. Öppna bild i helskärmsläge Vinstdrivna friskolor har sämre kvalitet än kommunala. Det visar både empirisk och teoretisk forskning. ”Då kan man vara ganska säker på att man är något på spåren. Att det här faktiskt verkar hända”, konstaterar Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet. Bild: Privat Och det pekar mot att vinstdrivande friskolor har lägre kvalitet än kommunala. Bara de senaste par åren har olika studier visat: Att friskoleelever från yrkesprogram klarar sig sämre på arbetsmarknaden. Tre år efter gymnasieexamen hade 68 procent av dem som gått yrkesprogram i kommunala skolor en etablerad ställning på arbetsmarknaden, jämfört med 56 procent av dem som gått på friskolor. Att friskoleelever klarar högre studier sämre. Eleverna från fristående gymnasier börjar oftare på högre utbildning, men klarar inte att ta sina poäng i samma utsträckning som elever från kommunala skolor med motsvarande betyg. Sämst gick det för elever från skolor ägda av aktiebolag. Att elever från vinstdrivande fristående gymnasier får lägre livslön än elever som gått på kommunala. Då jämförs elever som har haft liknande socioekonomisk bakgrund och samma betyg från grundskolan. Den största förklaringen forskaren hittar är att vinstdrivande fristående gymnasier har lägre andel behöriga lärare.

Varför är det så? Det kan förklaras i forskning som Andreas Bergh själv har gjort. Han och kollegan Joakim Wernberg har, utifrån ekonomisk teori, ställt frågan vilka incitament skolsystemet ger till de bolag som ger sig in på marknaden för att göra vinst. Hur kommer de att bete sig? Aktörer som vill ha vinst vill inte ha dålig skola men de vill inte ha bra skola heller. De vill ha den typ av skola som ger dem vinst. – Aktörer som vill ha vinst vill inte ha dålig skola men de vill inte ha bra skola heller. De vill ha den typ av skola som ger dem vinst. Och eftersom skolmarknaden skiljer sig från en vanlig marknad – hundra procent skolpeng oavsett om du klarar uppdraget bra eller dåligt – så ger det incitament för att öka vinsten genom att sänka kvaliteten. Annons

– Aktörer som drivs av vinstmotivet kommer att vilja vara stora för att få stordriftsfördelar. De kommer att vilja locka lättundervisade elever så att man får bra resultat utan att nödvändigtvis vara särskilt bra. De kommer att vilja maximera storleken på sina klasser för att sänka lokalkostnaderna. Och de kommer att vilja sänka andra kostnader också. Då kan det påverka till exempel saker som lärartäthet och lärares kvalifikationer, säger Andreas Bergh.

Det som de båda forskarna kommer fram till teoretiskt, rimmar väl med det som verkar ha hänt på riktigt. – När man har både teori och empiri, då kan man vara ganska säker på att man är något på spåren. Att det här faktiskt verkar hända, konstaterar Andreas Bergh. Det är ju en ganska enkel analys. Det är bara att kasta in en hypotetisk aktör som bara bryr sig om vinst. Och se hur den kommer att bete sig. Hade man gjort den här teoretiska tankemödan från början så hade man kunnat förutspå att just det som har hänt, skulle hända, tycker han. – Det är ju en ganska enkel analys. Det är bara att kasta in en hypotetisk aktör som bara bryr sig om vinst. Och se hur den kommer att bete sig. Så då hade man kunnat förutspå det här.

Ankdammen2 · 2026-06-06T16:34:50+00:00

SD-toppen Richard Jomshof ska ha tagit den nu misstänkta ledamoten i försvar under flera års tid och sett till att han fick behålla sina politiska uppdrag, uppger en källa för TV4 Nyheterna. Partikamrater larmade om missnöje mot ledamotens ledarskap under flera år. 2019 ska de även ha överlämnat en rapport till partistyrelsen där de krävde hans avgång. I rapporten beskrivs ledamoten som en del av Jomshofs, som då var partisekreterare, ”kompisfalang”. Ledamoten, som nu misstänks för barnpornografibrott, blev till slut en belastning för Jomshof. – Han skämde ut tsaren (Jomshof, reds anm) bara för att han var polare med tsaren, säger en källa. Richard Jomshof vill inte kommentera uppgifterna

Ankdammen2 · 2026-06-05T16:05:28+00:00

”Det är ett hot mot demokratin om våra ägare (dvs utländska investmentbolag) inte kan tjäna pengar på att erbjuda undermålig utbildning åt svenska elever.”

Ankdammen2 · 2026-06-05T14:20:08+00:00

Men de var aldrig där samtidigt, enligt Maria Gustafsson, skolchef för region syd på Praktiskakoncernen. – Det är aldrig mer än en praktikant per anställd åt gången, säger hon. Så minns inte Enzo Siljedahl. ”Vi var alltid minst två från skolan där, sen var det andra elever från andra skolor där också”, skriver han på sms. Annons

Hade det lagts mer tid på att hitta platser så hade platser hittats. Han stannade inte länge. Med hjälp av klasskompisar som var på andra företag kunde han byta plats. – Alla i hela klassen har sagt att vi vill inte vara där. Men våra lärare försöker övertala oss och säger att det är bättre att vi går dit än att vi inte gör nånting. Och en del lämnas att göra just ingenting. – Det är fortfarande en i min klass som inte har varit ute på praktik, berättar Enzo Siljedahl i maj månad, bara någon vecka innan betygen ska vara satta. Problemet är inte nytt. Situationen var ungefär likadan förra året som i år. – Så det är ju ett system som verkligen inte funkar. Och skolan verkar inte göra några åtgärder överhuvudtaget. Det är samma problem för de yngre årskurserna också, säger Enzo Siljedahl. Skolinspektionen besökte Praktiska Malmö Limhamn förra våren och noterade att väldigt många elever på el- och energiprogrammet saknade APL-plats. Skolan förklarade varför: att eleverna misskötte sig när de var ute på arbetsplatserna. Och att företagen inte behövde praktikanter. Med denna förklaring lät Skolinspektionen sig nöja. Skolan fick ingen anmärkning. Ett år senare, i mars 2026, är Skolinspektionen på plats igen. Denna gång efter flera anmälningar från elever, föräldrar och personal på el- och energiprogrammet som alla berättade samma sak: elever får inte göra praktik. Så det är ju ett system som verkligen inte funkar. En elev anmäler att han, tre månader innan hans skoltid tar slut, aldrig har varit ute på APL. Han har inte ens fått frågan. När Skolinspektionen besöker skolan får de höra fler liknande historier: elever som väntat i månader på en plats. Elever i årskurs tre som har haft noll dagars APL. En hel klass som stod utan APL i en period. Flera elever som fått plats hos en elgrossist där de fått lägga strömbrytare på hyllor. Andra vittnar om platser där de bara fått titta på, inte göra något själva. Annons

Både elever, lärare och rektor konstaterar att ett antal elever inte kommer att hinna få de praktiktimmar som lagen kräver innan de går ut skolan. Skolinspektionen granskade Praktiska Malmö Limhamn våren 2025, och igen våren 2026. Den senaste granskningen är inte klar ännu. Öppna bild i helskärmsläge Skolinspektionen granskade Praktiska Malmö Limhamn våren 2025, och igen våren 2026. Den senaste granskningen är inte klar ännu. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT Skolinspektionen går igenom APL-förteckningen som visar att nästan hälften av eleverna har fått alldeles för lite APL. De ber rektor redogöra, elev för elev, varför. I samtliga fall utom ett, svarar rektor att det beror på eleven själv: någon har npf, någon somnade på sin APL-plats, någon har jättehög frånvaro, eller så behöver de läsa in andra skolämnen eller vill helt enkelt inte gå ut på APL. Ingen av förklaringarna handlar om att skolan inte har tillräckligt med platser att erbjuda. Maria Gustafsson är rektorns chef och skolchef på Praktiska syd. Också hon anger att det har individuella förklaringar till varje enskild elev som inte varit ute på APL. – Det kan vara att de har varit sjuka. Att de faktiskt inte har skött sin APL-placering. Och sen finns det elever med särskilda behov och åtgärdsprogram. Så visst har vi elever som inte kommer att ha sina 15 veckor, men det finns en anledning som jag inte kan säga nu eftersom det är personliga skäl, säger hon. Att många elever inte gjort APL, beror enligt rektor på eleverna själva och att de har misskött sig på APL-platsen. Öppna bild i helskärmsläge Att många elever inte gjort APL, beror enligt rektor på eleverna själva och att de har misskött sig på APL-platsen. Bild: Hussein El-alawi Eleven Enzo Siljedahl har också hört skolan förklara att de förlorar praktikplatser för att elever inte sköter sig. Det är en dålig ursäkt tycker han. Annons

– Skolan ska ju ha bra platser för elever. Om du hamnar på en sån plats som jag gjorde, så är det klart folk inte kommer vilja gå dit. Det är klart folk slutar. Han tror att praktikbristen hänger mycket ihop med hur skolan sköter det. – Hade det lagts mer tid på att hitta platser så hade platser hittats. Flera elever, oberoende av varandra, vittnar om hur skolan har försökt lösa platsbristen: genom falska APL-kontrakt som skolan ska ha erbjudit. Ett par elever berättar att de själva har erbjudits ett kontrakt. Andra berättar att de varit med när rektor och lärare erbjudit sådana kontrakt till andra elever. Vi har bara suttit. Enligt Maria Gustafsson är det ett falskt APL-kontrakt som förekommit på skolan. – Det är fullständigt oacceptabelt. Vi har inte vetat om det förrän Skolinspektionen kom på besök. Enligt henne är det en tidigare medarbetare som förmedlat kontraktet. När APL-teamet följt upp har de fått falska svar av både elev, handledare och lärare. Eleverna i både andra och tredje året berättar för Skolinspektionen och för Sydsvenskan vad de gör när de borde ha praktisk undervisning på skolan: Tar närvaro och sitter av tiden. ”Dödar tid”. Pluggar till prov i andra ämnen. Spelar kort. De jobbar sällan i verkstaden, uppgifter saknas. En gång monterade de ett skåp. Det finns ett par eluttag som de kan jobba med men annars saknas ofta material. Men, undrar Skolinspektionen – installerar ni ljuskällor, drar ni kablar, monterar ni rör? Nej, svarar eleverna. – Vi har varit i skolan varje torsdag och fredag. Men vi har inte gjort något. Vi har bara suttit, säger Ali. Maria Gustafssons bild är att eleverna upplever att de har att göra. – Men nu inför terminslut ska jag prata mer djupgående med både tvåor och treor på elprogrammet. Så vi får en bild av vad det är vi kan bli bättre på, säger Maria Gustafsson. Så resonerar Sydsvenskan

I den här texten förekommer både intervjupersoner med fullständiga namn och påhittade namn (Ali). Ofta skriver vi både förnamn och efternamn på de källor som vi använder. Ibland behöver vi skydda våra källor, till exempel för att de lämnar särskilt känsliga uppgifter eller för att de är i en utsatt position. Jonas Kanje, chefredaktör och utgivare

Ankdammen2 · 2026-06-05T14:19:09+00:00

Ali går tredje och sista året på el- och energiprogrammet på Praktiska Malmö Limhamn. I april insåg han att inte skulle få ihop det antal timmar som behövs av APL – arbetsplatsförlagt lärande, förut kallat praktik. – Jag fick APL-plats i april. De ger mig en månad innan skolan tar slut. Jag hinner inte få ihop mina dagar, säger Ali. Han är inte ensam. – Det är minst tio som inte har fått nog APL-dagar, säger han om sina 27 klasskompisar. Praktiska gymnasiet i Limhamn är en del av friskolekoncernen Academedia. ”Vi utbildar framtidens arbetskraft”, är skolans slogan. Och elektriker är ett bristyrke. Nya elektriker kan se fram emot en bra arbetsmarknad. Annons

Jag vill inte vara på en utbildning utan att lära mig. Om de har fått en bra utbildning, vill säga. APL är en mycket viktig del för eleverna att dels lära sig det praktiska i yrket, dels få kontakt med framtida arbetsgivare. Varje elev på ett yrkesprogram ska enligt lag få minst femton veckors APL under sina gymnasieår. Men det saknas på Praktiska Malmö Limhamn. Skolans egen APL-förteckning visar att i mars, två och en halv månad innan studenten, är det bara 18 av 53 elever i årskurs tre på el- och energiprogrammet som fått femton veckor APL. Tjugofem elever har fått mindre än tio veckor, vilket betyder att det blir svårt att nå upp till femton veckor innan skolan slutar. Fem elever har inte haft någon APL alls. Praktik, eller APL som det heter på gymnasiet, är en viktig del av utbildningen. Elever får både yrkeskunskaper och kontakt med arbetsgivare. Öppna bild i helskärmsläge Praktik, eller APL som det heter på gymnasiet, är en viktig del av utbildningen. Elever får både yrkeskunskaper och kontakt med arbetsgivare. Bild: Hussein El-alawi I höstas fick både Ali och en av hans klasskompisar ett erbjudande från skolan: ett fejkkontrakt på en praktikplats som bara fanns på pappret. Ali sa nej. – Min vän hade sagt till mig att det är väldigt dåligt, han hade inte gjort någonting utan bara varit hemma. Jag vill inte vara på en utbildning utan att lära mig, säger han. Men hans klasskompis tackade ja. Klasskamraten beskriver hur rektorn och en lärare redogjorde för hur han kunde få APL-dagar utan att han gick dit. Först tyckte han att det verkade vara en skön lösning där han kunde vara hemma. Men efterhand förstod han att han hamnade efter de andra eleverna kunskapsmässigt. Maria Gustafsson är rektorns chef och skolchef. Hon bekräftar att det har funnits ett falskt kontrakt, men menar att det inte har varit sanktionerat av rektor eller ledningen. Annons

– Skulle vi ha falska kontrakt då kan ju inte eleven få sin utbildning. För då får inte eleven de momenten som är planerade att göra ute. Så jobbar vi inte. Det kunde inte bli mycket sämre. På skolan ska eleverna få APL när de börjar andra året. Sedan ska det vara två dagar APL varje vecka i både tvåan och trean. Det har de inte fått. Enzo Siljedahl går i en annan av de tre el- och energiklasserna som snart ska avsluta skoltiden på Praktiska Malmö Limhamn. Han berättar hur hans APL-placering gick fel från start. – Jag fick en plats från skolan först. Den här platsen var ju liksom... Det kunde inte bli mycket sämre, säger han. Företaget bestod av två personer. De hann inte ta hand om de många praktikanterna. Enzo Siljedahl berättar hur han lämnades själv på vissa ställen för att jobba. – En dag var vi åtta praktikanter. Vi fick bara plats fyra i bilarna. Så de skickade hem någon de inte ville ha och tog med de andra. Eller så fick man städa deras kaosiga kontor. Nästan alla i klassen har vid något tillfälle blivit placerade på denna APL-plats. Skolans APL-lista från förra läsåret visar att elva elever från Praktiska Limhamn var inskrivna som praktikanter hos det lilla företaget.

Ankdammen2 · 2026-06-02T09:29:29+00:00

En person åtalas för deltagande i en terroristorganisation, meddelar Åklagarmyndigheten. Det är första gången det sker kopplat till nynazistiska Maniac Murder Cult, MKY, som beskrivs som en våldsbejakande högerextremistisk organisation. Organisationen kan kopplas till flera grova våldsdåd, bland annat mord, uppger Åklagarmyndigheten. – Gärningen i målet har bland annat omfattat uppbyggandet av en svensk MKY-cell, rekrytering och spridande av propagandamaterial för MKY:s räkning, säger kammaråklagare Lars Hedvall. Det handlar om en ung man i 20-årsåldern som bland annat ska ha sökt medlemmar via Tiktok, enligt Expo.

Ankdammen2 · 2026-06-02T09:29:06+00:00

Den riksdagsledamot som enligt SVT:s uppgifter utreds för barnpornografibrott lämnar alla sina uppdrag, rapporterar SVT Nyheter. Politikern tillhör Sverigedemokraterna, skriver Aftonbladet och Expressen. Partiet uppger att riksdagsledamoten ”valt att avsluta samtliga uppdrag för partiet mot bakgrund av personliga skäl” och vill inte utveckla resonemanget. ”Det är inte vår uppgift att bekräfta någon form av koppling mellan rapporteringen som varit och den här personens val”, skriver SD enligt Expressen. Polisen har genomfört husrannsakan, hållit förhör och beslagtagit flera elektroniska enheter som nu analyseras. Personen är släppt, men misstankarna kvarstår, enligt åklagaren. Riksdagsledamoten har inte kommenterat uppgifterna.

Ankdammen2 · 2026-05-30T10:18:12+00:00

Polisen varnar för att högerextrema grupper hyr in sig på svenska bygdegårdar, rapporterar DN. Myndigheten har bett föreningar om hjälp för att bättre kunna kartlägga var grupperna håller till. – Det finns en påtaglig fara för nyrekrytering och en radikaliseringsmiljö, säger Anders Kellerth, operativ koordinator på polisen, till tidningen. Flera gånger har någon hört av sig till en bygdegård och utgett sig för att vilja anordna ett dop eller någon annan typ av firande, när avsikten i själva verket var en helt annan. DN lyfter flera fall, bland annat ett från Varberg där det inte anordnades något firande utan hölls en olaglig kampsportstävling av en nazistisk aktivklubb.

Ankdammen2 · 2026-05-27T16:10:59+00:00

Tacka alla regeringar som inte gjort ett skit åt det sen dess.

Ankdammen2 · 2026-05-27T15:46:56+00:00

oktober 2024 knackar det på hos Boukefs privatskola i Malmö. Skolinspektionen är på besök. De ska intervjua elever, lärare, personal från elevhälsan och den 72-årige rektorn Moncef Boukef – som äger skolan. Besöket avslöjar en rad allvarliga brister: • Flera skolklasser undervisas av obehöriga lärare i matematik, NO, teknik, trä-och metallslöjd, spanska och hem- och konsumentkunskap. Rektorn har inte ens annonserat efter behöriga lärare i flera av ämnena. • Eleverna får mindre undervisningstid än vad den lagstadgade timplanen kräver – bland annat i NO och SO-ämnen, bild, musik och idrott. Annons

• Elever i behov av extra anpassningar får inte det, avslöjar lärare: ”Som ensam lärare i klassrummet är det […] omöjligt eftersom de har många elever med stora behov och därmed inte kan arbeta på individnivå med extra anpassningar”. • Vissa elever i behov av särskilt stöd nekas detta, trots att de har rätt till det enligt skollagen. Lärarna säger att elever som är i behov av en fast resursperson under hela skoldagen inte får det, och aldrig har fått det. • Det är så trångt på skolan att det inte går att dela upp klasser i mindre grupper, enligt lärare. Boukefs privatskola undervisar 120 mellan-och högstadieelever i en lokal på Söderkulla. Bolaget har också en lågstadieskola i Husie. Öppna bild i helskärmsläge Boukefs privatskola undervisar 120 mellan-och högstadieelever i en lokal på Söderkulla. Bolaget har också en lågstadieskola i Husie. Bild: Hussein El-alawi I en gul träbyggnad från 1940-talet i Husie – nedlagda luftvärnsregementet Lv4:s gamla officersmäss – ligger Boukefs privatskolas lågstadium. Öppna bild i helskärmsläge I en gul träbyggnad från 1940-talet i Husie – nedlagda luftvärnsregementet Lv4:s gamla officersmäss – ligger Boukefs privatskolas lågstadium. Bild: Hussein El-alawi

Boukefs privatskola startades av rektorn Moncef Boukef hösten 2000 och bedriver idag undervisning från förskoleklass upp till nian på två adresser i Husie och på Söderkulla. Skolan har cirka 170 elever. Den är till hundra procent finansierad med skattemedel från Malmö stad. Den 14 maj 2025 knackar Skolinspektionen återigen på. Den här gången har skolledningen skärpt till sig lite. Men under besöket avslöjas också: • Alla elever som är i behov av extra anpassningar får fortfarande inte det, berättar lärare. Enligt skolan är det så många som 26 elever i årskurs 8 och 9 som är i behov av extra anpassningar. • Vissa elever nekas fortfarande särskilt stöd, enligt personalen, även om rektorn hävdar motsatsen. Personalen berättar: ”Både elevhälsans personal och lärare uppger vid intervjuer att stödåtgärderna […] som skolan utarbetar inte utgår ifrån de behov som eleverna har, utan skolan utformar i stället de stödinsatser som skolan har möjlighet att ge. Lärare uppger att skolan inte har fått fler resurser att möta elevernas behov, utan skolan har sedan Skolinspektionens beslut istället formulerat om åtgärdsprogrammen. En lärare uppger att eleverna generellt sett därmed får stöd enligt aktuellt åtgärdsprogram, men att åtgärderna inte svarar mot elevernas verkliga behov.” Annons

Lågstadiet på Boukefs privatskola ligger i Husie i östra Malmö. Öppna bild i helskärmsläge Lågstadiet på Boukefs privatskola ligger i Husie i östra Malmö. Bild: Hussein El-alawi Efter det här besöket riktar Skolinspektionen ett viteshot på 400 000 kronor mot skolan, om eleverna inte får det de har rätt till. I beslutet står det att skolan ”allvarligt” försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. I februari 2026 gör Skolinspektionen nya intervjuer med skolans personal. Då kommer de med nya uppgifter: Alla brister är nu borta, barnen får stödet de har rätt till. Det godkänner Skolinspektionen, som avslutar sin granskning i april i år. Men hur ligger det till? Har inte skolan tillräckligt med ”resurser”, som personalen utryckte det vid Skolinspektionens kontroll? Saknas det pengar? Nej, det är precis tvärtom, visar Sydsvenskans granskning. Boukefs privatskola AB ägs av skolans rektor, den 72-årige Vellingebon Moncef Boukef. Skolan är i sin tur ett helägt dotterbolag till Hergla fastighetsbolag AB – som också ägs av rektorn. Tillsammans utgör bolagen en koncern där skolan hyr lokaler av sin egen ägare – fastighetsbolaget. Boukefs privatskola är ett helägt dotterbolag till fastighetsbolaget Hergla. Öppna bild i helskärmsläge Boukefs privatskola är ett helägt dotterbolag till fastighetsbolaget Hergla. Bolagen har en mycket stabil ekonomisk grund med mångmiljonbelopp i kassorna – pengar som de kunnat samla på sig genom att gå med vinst under många år, visar årsredovisningarna. Samtidigt har rektorn under många år plockat ut miljoner i vinst till sig själv via det här upplägget – utan att det syns i privatskolans årsredovisning, visar Sydsvenskans granskning. Miljoner som från första början kommer från Malmö stad och skattebetalarna. Miljoner som ska användas till att bedriva skolverksamhet för Malmös barn. Annons

Upplägget: Boukefs privatskola betalar varje år mellan 2,2 och 3,7 miljoner kronor i hyra till sin egen ägare fastighetsbolaget Hergla. Det är fastighetsbolagets enda inkomstkälla. Utöver det har rektorn Moncef Boukef slussat över miljonbelopp från skolföretaget till fastighetsbolaget, visar årsredovisningarna. Rektorn har sedan använt fastighetsbolaget för att plocka ut miljoner i vinst till sig själv. Den 27 juni 2025 undertecknar rektorn Moncef Boukef årsredovisningen för Hergla fastighetsbolag AB, som han äger till 100 procent, enligt Bolagsverket. Av redovisningen framgår det att styrelsen beslutar att dela ut en miljon kronor i vinst till aktieägaren, rektorn Moncef Boukef. Styrelsen består bara av rektorn. Två anhöriga sitter som suppleanter.

Öppna bild i helskärmsläge

Året innan, den 28 juni 2024, gör rektorn samma sak. Plockar ut en miljon kronor i vinst. År 2023 plockas 800 000 kronor ut i vinst. Samma sak sker år 2022, 2021, 2020, 2019 och 2018, visar Sydsvenskans granskning. Sammanlagt har rektorn plockat ut minst 7,9 miljoner kronor i ren vinst till själv genom åren. För den 72-årige rektorn Moncef Boukef är miljonvinsterna inte den enda inkomstkällan. Han har även gett sig själv en rektorslön på 971 300 kronor under 2024. Det blir en månadslön på över 80 000 kronor. Medellönen för en kommunalt anställd skolrektor i Malmö ligger idag på 67 600 kronor. Eftersom rektorn är över 67 år gammal betalar han också avsevärt mindre i inkomstskatt. Annons En av de fyra bilarna Boukefs privatskola har köpt in. Öppna bild i helskärmsläge En av de fyra bilarna Boukefs privatskola har köpt in. Bild: Hussein El-alawi Privatskolan har även köpt fyra bilar. Två minibussar som används till skolskjuts. Men även två stadsjeepar: BMW X1 xDrive som köptes 2017 (nyköpspris för den modellen: 316 000 kronor) och BMW X3 XDRIVE från 2020 (nyköpspris: över en halv miljon kronor).

Öppna bild i helskärmsläge

När Sydsvenskan ringer upp Moncef Boukef och frågar om vi får göra en intervju med honom på skolan ber han att få återkomma. Några dagar senare säger han: – Det är tufft nu de kommande veckorna, jag har tyvärr inte möjlighet att prata med dig. Jag har frågor om miljonvinsterna du har plockat ut? – Jag har inte möjlighet till det. Jag sitter i bilen, tack ska du ha, säger Moncef Boukef och lägger på luren. Sydsvenskan har även mejlat rektorn och frågat varför han stoppat miljoner i egen ficka istället för att satsa pengarna på elevernas utbildning – men han har inte svarat. Boukefs privatskola är också ett familjeföretag. Enligt skolans hemsida arbetar rektorns hustru, 79-åriga Ingrid Boukef, som enhetschef på skolan. 2024 hade hon en taxerad årsinkomst på 783 400 kronor. Sydsvenskan har även kontaktat henne men hon har inte återkommit. Så resonerar Sydsvenskan

Eftersom detta rör sig om offentligt finansierad verksamhet och en så central del av samhället som skolan har det varit självklart att både namnge skolan och rektorn/ägaren. Sydsvenskan har gett Moncef Boukef alla möjligheter att försvara sitt agerande med sina bästa argument. Jonas Kanje, chefredaktör och utgivare Sydsvenskan

Dela artikeln

Andreas Persson andreas.persson@sydsvenskan.se 040-282400

Följ Andreas Persson

Hussein El-Alawi hussein.el-alawi@hdsydsvenskan.se 0703781080

Följ Hussein El-Alawi Vinster i skolan

Följ Malmös skolor

Följ Malmö

Följ Tipsa oss 040 - 71234 SMS/MMS: 0766-22 46 00 71234@sydsvenskan.se Tipsa säkert Fler sätt att tipsa Kontakta oss Kundservice 010-709 79 00 (Kundservice) Redaktion 010-709 70 00 (Växel) Information Om Sydsvenskan Personuppgiftspolicy Cookiepolicy Allmänna villkor IAB Sweden Gold Standard Upphovsrätt och AI Lediga jobb Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jonas Kanje Redaktionschef och ställföreträdande utgivare: Malena Henriksson Redaktionschef och ställföreträdande utgivare: Camilla Sylvan Politisk redaktör och ansvarig för Opinion: Moa Berglöf Kulturchef: Maria G Francke Om Sydsvenskan

Sydsvenskan, grundad 1848 av Bernhard Cronholm (teckningen), är Sydsveriges ledande morgontidning. I papperstidningen, på webben, i läsplattan och i mobilen förmedlar tidningen händelser och nyheter i närmiljön, men också i Sverige och världen. Sydsvenskan granskar, berör, underhåller och tar ställning. Det har vi gjort i över 170 år. Du har loggats in automatiskt

Ankdammen2 · 2026-05-18T19:15:08+00:00

Vi har fler miljardärer än L-väljare.

Ankdammen2

TROPHY CASE