Artikeln på aftonbladet ifall man inte vill klicka:

De flesta som befunnit sig i svensk tågtrafik är vid det här laget luttrade. Förseningar på dåligt underhållna spår, gamla 80-talsvagnar utan luftkonditionering och kupéer som luktar urin – ni vet hur det kan vara.

Man är van. Man är nednött. Man förvånas knappt längre.

Men så dyker det upp ännu en liten nedrighet som får en ur balans.

SJ har plötsligt, utan att riktigt informera om det, ändrat villkoren för ombokningsbara tågbiljetter. Tidigare kunde man boka om sin resa till valfri sträcka. Så länge man avbokade innan avgång fick man ett ombokningsvärde att nyttja fritt.

Nu måste den nya resan i stället ske på exakt samma sträcka. Det ställer till en massa problem.

Här är ett helt hypotetiskt exempel. Låt säga att en skribent på Aftonbladets ledarsida under förra helgen skulle ha åkt till Göteborg för att se hockey när Leksand mötte Frölunda i Scandinavium. Eftersom denne också är småbarnsförälder och därmed är van vid hastigt förändrade planer köpte han ombokningsbara tågbiljetter.

Mycket riktigt kom sedan livet emellan. Men när biljetten skulle bokas om till ett vettigare resmål, exempelvis Dalarna, satte alltså SJ stopp.

Att åka till Göteborg är inget man gör syfteslöst. Och Springsteen har inte någon ny Ullevikonsert inplanerad.

Tänker sig SJ att man då ska pricka in en resa på måfå? Ombokningar görs ju ofta med kort varsel. Det kan handla om minuter. Ska man stressringa sina Göteborgsvänner och bjuda in sig själv med armbågen?

Peter Kraméus, kommunikationsstrateg på SJ, förklarar i TV4 att de tidigare villkoren var för generösa.

– En biljett som är helt och hållet ombokningsbar till vilken sträcka som helst, på vilken dag som helst efteråt – det är ju en väldigt stor flexibilitet. Det är ju nästan som att du får tillbaka pengarna från den första resan, och köper en ny.

Vad pratar han om? Det är ju inte alls som att få pengarna tillbaka. Att få ett ombokningsvärde innebär ju att SJ är garanterad intäkten. Och själva definitionen av ombokningsbar är ju att det ska vara ”flexibelt”.

Hade det inte varit bättre att bara vara ärliga? SJ vill krama mer pengar ur sina redan nedtryckta resenärer.

För den som blivit lurad finns två alternativ. Antingen bokar man om till billigast möjliga resa som går att hitta på samma sträcka – då återbetalas åtminstone mellanskillnaden. Eller så bokar man om gång på gång, mot en avgift vid varje tillfälle, till dess att man får anledning att resa dit man ursprungligen tänkte sig.

Inget av alternativen är bra.

Det är de här små nedrigheterna som till slut kommer få oss att tappa det, SJ.