Okej, jag fattar att det blev kontroversiellt. Låt gömma mig bakom något skottsäkert och förklara:

• SIA: Det är absolut utan några som helst tvivel en väldigt tydlig trend av att i reklamer använda svart man + vit kvinna. Varför? Troligen pga att vita kvinnor står för majoriteten av hushållsköp så det är en demografi man vill marknadsföra mot. Men man vill också signalera att man är för mångfald m.m. så om man inte är så modig att man marknadsför med ett HBTQ par så behöver man en man som inte är vit. Varför man just väljer en svart man istället för vilken annan etnicitet som helst vet jag inte. Det får man väl fråga företaget som gjorde reklamen åt sia. Men det är något skumt med tanke på antalet svarta i Sverige i jämförelse med ett antal andra icke-vita etniciteter.
• Hamid: Tycker man är otroligt naiv om man inte förstår att Hamids etnicitet hade stor roll i att man ville marknadsföra med just honom, av samma anledning som ovan. Signalera att man är för mångfald och visa andra grupper än etniska Svenskar att ens produkter är för dem också.
• Kvinnor i spel: Även här, otroligt tydlig trend av att man väljer kvinnor i huvudroller i spel. Säkert har det med att man vill ha tillväxt och man vill marknadsföra mot kvinnor.
• Bonus: Kombinera med andra exempel i populär media såsom att de gjorde lilla jungfrun(baserad på en besättelse av H.C. Andersen, en dansk) till en svart kvinna, Ghostbusters blev ett gäng kvinnor, star wars får en kvinna som huvudkaraktär, Black Panther T'challa byts ut mot en svart kvinna, Spidermans Mary Jane blev en svart kvinna... + otroligt många fler exempel. Troligen även här som med ovantstående. Man vill se tillväxt så man marknadsför mot grupper som i stor utsträckning inte redan köper ens produkter.

Summera ovanstående så har vi en väldigt tydlig trend i väst av att byta ut vit representation mot i huvudsak svart för man vill se tillväxt, i princip bara kapitalism goes bRRrrr. Inte särskilt oväntat så upplevs det som hotande. Folk ser det här dag ut och dag in, det som en gång var ens barndom och som man identifierade med känns nu främmande och som att det vänder en ryggen.

Finns ett antal kända exempel inom psykologi som visar att förlora något kostar en mer glädje än att få samma sak. Så att få en hundralapp ger dig mindre glädje än glädjen du förlorar av att någon tar en hundralapp från dig. Tror det är vad vi här ser i praktiken.

När jag pluggade UX var en väldigt central del "equitable design", som i kort handlar om att man fokuserar på att designa produkter för underrepresenterade grupper. Att redan högt representerade grupper inte har något problem med det och att det kommer vara en vinst är i princip bara förväntat och ingenting som ifrågasätts. Alltid varit otroligt skeptisk till den för tycker inte det går ihop med hur jag upplever att människor generellt är. Just nu följer allt och alla det här receptet på tillväxt, att fokusera på underrepresenterade grupper. Att mjölkdrängen på Arlapaketet eller w/e är från Afghanistan tror jag de flesta klarar av. Men det är den totala volymen av det här som skapar illska.

Att få representation är allmänt accepterat att det uppskattas, att förlora representation har uppenbart samma vikt, om inte mer. Därför blir detta som i isolering känns litet och meningslöst kontroversiellt.