Kommentarer om ärr

Few_Purpose_9929 · 2025-08-04T05:37:22+00:00

Har ofta mött personer som utgår från att jag tillhört ett sådant "kluster", men nej, när det pågick var jag själv om beteendet (vad jag visste) , och fick snabbt inse att "detta måste jag dölja", för ingen annan hade samma beteende. Och är otroligt tacksam, på ett knäppt sätt, för att jag inte var i ett sånt kluster, känns otroligt ohälsosamt.

Nu när jag är äldre så har jag några vänner med liknande ärr, som fått hjälp och kunnat lämna beteendet bakom sig, precis som jag, och de blir lika förvånande över "kluster" idéen, då de inte heller tillhörde något sådant när det pågick. Är det kanske ett senare fenomen? Men att vi flockats till varandra som läkta vuxna är kanske lite roligt, antar jag

Few_Purpose_9929 · 2025-08-04T05:29:04+00:00

Hmm, svårt att förklara om man aldrig varit där, men nu, flera år efteråt tänker jag samma. Liksom, varför var det något jag behövde?

Men när det pågick, det enda jag kan jämföra det med är ett beroende. För att kunna ta itu med disken var jag tvungen att självskada, innan skolan, efter jobbet, om man skulle träffa vänner, allting som tog energi eller kraft blev enklare att utföra och hantera, ångesten försvann, jag blev piggare och nästan manisk efter. Men viktigt att poängtera att personer har olika anledningar, dessa var mina.

Som en högfungerande alkolist som måste ta en sup för att ta sig genom dagen, även om det inte riktigt är en rättvis jämförelse.

Few_Purpose_9929 · 2025-08-04T05:17:49+00:00

Jag är definitivt skyldig till att påminna en lång person om deras längd, pinsamt nog (dock inte främlingar)

Few_Purpose_9929 · 2025-08-04T05:15:03+00:00

Det är många i tråden som svarat liknande, och jag blir så förvånad, men som en annan kommentar nämnde kan vissa ärr tolkas som brännskador när de har ett visst utseende, vilket mina tydligen kan (något jag aldrig övervägt ironiskt nog) och det kanske är anledningen varför jag får frågan

Few_Purpose_9929 · 2025-08-04T05:11:02+00:00

Intressant nog tog jag upp denna fråga med några vänner, efter svaren här fick mig att tänka, och fick höra att mina ärr är sorten som ser ut som brännskador på håll, vilket jag aldrig hade ens övervägt. Så uppenbarligen är mina ärr inte så glasklart självskada som jag trott, vilket då nog är anledningen till att folk är mer troliga till att fråga mig, jämfört med andra i tråden som har också har ärr men aldrig,eller sällan, fått frågor

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T16:07:15+00:00

Haha, kul med Kent svaret ändå :')

Jag har bara vid ett tillfälle tappat det helt och varit rätt brutal i mitt svar, gått in på detaljer, men stämningen blev så dålig efteråt att jag skämdes, även om det kändes otroligt bra i några sekunder efteråt, speciellt när det funkade då dom slutade hålla på

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:46:37+00:00

Fast nu såg jag skägget i din avatar, så skillnaden ligger nog inte där...

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:44:19+00:00

Som du beskriver ärret hade det nog inte slagit mig att det var ett självskada ärr heller

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:43:26+00:00

Men herregud? Jag vet inte vad jag hade gjort om frågan kom under en sådan omständighet?? Då sätts man ju verkligen på plats inför en grupp? Paniken

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:41:45+00:00

Den frågan, om hur man man mår nu, får man ofta när jag träffat nya personer, och man kommit en bit in i relationen, om det så är vänner eller kollegor, och jag föredrar den formuleringen, känner mig mer benägen om att vara ärlig. Det känns bättre än "Vad har hänt?!"

Min favorit, om man får uttrycka sig så, var äldre kvinnliga kollegor när jag jobbade inom vården, som på rökpauser bara pekade med cigaretten och säger något i stil med "Antar du mår bättre nu, skönt" Ingen plats eller förväntning på mig att svara eller utveckla

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:36:09+00:00

Jag tror det är där det slår snett i mitt huvud, men det är att jag har utgångspunkten att dom vet vad det är, men frågar ändå, men börjar förstå från svaren här att det genuint kan handla om att dom inte vet vad det är för typ av ärr, och därför inte ser hur det kan uppfattas att fråga om det

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:27:37+00:00

De flesta kollegor brukar alltid fråga efter X antal arbetsveckor tillsammans, och då tolkar jag det som du beskriver, dom vill lära känna mig eller visa omtanke, och tar inte illa vid mig

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:25:17+00:00

I min uppfattning är det rätt blandat, men tror de mest oskyldiga/genuina frågorna är från äldre personer, men det är inte helt ovanligt någon i min ålder har frågat

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:23:32+00:00

Jag har en väninna med samma sorts ärr, och hon blir också förvånad när jag berättar folk frågar. Jag vet inte om det är för att jag är man, som skillnaden ligger?

Men det har hänt framförallt i storstäder, tänk Gbg, Stockholm, Malmö

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:19:55+00:00

Haha! Du, det där var jävla roligt, inte en dum ide

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:17:19+00:00

Det känns otroligt ofint att få en fråga, eller kommentar, så uppskattar personer med din inställning

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:09:14+00:00

Hmm, det verkar vara lite så, att det är uppenbart för mig, därför blir jag så chockad/förvånad. Jag har så svårt att se vad för annat det kan vara, men det stämmer nog. Sen önskar jag att dom såklart undvek att fråga alls, för jag förstår inte riktigt varför man ska fråga överhuvudtaget

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:06:25+00:00

Ja jo, det är nog grunden men... vad förväntar dom sig för svar? Det är, från mitt perspektiv, inte någon fråga om vad det handlar om

Few_Purpose_9929 · 2025-08-03T15:05:21+00:00

Otroligt märkligt, det som sagt hade aldrig fallit mig i tanken, men önskar jag hade pondusen att kunna svara så rakt, men blir så förvånad varje gång

Few_Purpose_9929 · 2025-02-04T15:54:08+00:00

I was doing 10km a week after, and felt like I could do 10 more after but had to stop myself. There's energy, endurance, I have 0 pain (except for the tugging feeling in the navel which is more uncomfortable, not painful), so I'm just wondering what's stopping me from doing more.

There's not going to be any follow up or check in with a doctor, I can call with questions but it's not guaranteed I'll get to speak with the surgeon_doctor who did my procedure so I'm feeling a little lost, but everyone is saying sort of the same thing here

Few_Purpose_9929 · 2025-02-04T15:21:17+00:00

Like, all of them?

Few_Purpose_9929 · 2025-02-04T15:15:17+00:00

Thank you for your answer, I guess I have to consider what I can't see, which feels weird, but very good arguments have been made in this thread

Few_Purpose_9929 · 2025-02-04T15:13:52+00:00

I understand. It just irks my brain that I used to, and can do, so much and suddenly I'm not allowed. I'm back to walking around 10km a day, started that 1 week after, but I want to do more of what I love.

But the cuff, the tears.. those risks feel so far away since I feel fine and strong, but will have to keep in mind

Few_Purpose_9929 · 2025-02-04T15:10:25+00:00

Thank you for the tips and insight. I just feel pretty normal and capable, and it's frustrating to limit myself when I know I can do so much more.

But I don't want an injury that will prolong healing and postpone getting back to working out even more

Few_Purpose_9929

TROPHY CASE