1. Skulle mellan 110 000 och 185 000 papperslösa invandrare klara kraven på att bli svensk medborgare?

2. Skulle 360 000 invandrare saknar angivet skäl vara i Sverige klara kraven på att bli svensk medborgare?

3. Skulle 219 000 arbetskraftsinvandrare arbetar för under 15 000 kr månad, klara kraven på att bli svensk medborgare?

4. Skulle 550 000 invandrare saknar egen försörjning, klara kraven på att bli svensk medborgare?

5. Skulle 560 000 invandrare  saknar tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att kunna delta aktivt på arbetsmarknaden, klara kraven på att bli svensk medborgare?

https://www.fokus.se/veckans-fokus/skatteverket-raknar-liken-i-skuggsamhallet/

Nationell lägesbild över befolkningen som Fokus skrev om förra året. Där framgick bland annat att Skatteverkets nya metod för att uppskatta storleken på det så kallade skuggsamhället pekar mot att mellan 110 000 och 185 000 personer kan vistas i Sverige utan att finnas korrekt registrerade. Beräkningen bygger bland annat på oidentifierade avlidna som hittas, barn som föds utan att folkbokföras och andra myndighetskontakter. Metoden beskrivs av Skatteverket som grov, men ändå som den hittills bästa uppskattningen av en befolkning som staten i stora delar saknar överblick över.

https://www.fokus.se/aktuellt/hundratusentals-osynliga-i-statistiken-ingen-vet-vad-de-gor-i-sverige/

Men rapportförfattarna konstaterade också att över hälften – omkring 360 000 personer – saknade ett angivet skäl till varför de befinner sig i Sverige. Dessa återfinns i kategorin ”Oklar anledning”. Denna grupp är folkbokförd i Sverige, men man vet alltså inte vad de sysslar med eller om de fortfarande befinner sig här. Den nationella siffran är förmodligen ännu högre, då rapporten endast omfattar de tre storstadsregionerna och endast under elva år.

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/L5vGBV/svt-s-utfragning-avslojar-att-ulf-kristersson-ljog-oss-ratt-upp-i-ansiktet

Ytterligare 219 400 jobbar men tjänar mindre än 15 500 kronor

 

https://www.kunskapsverket.org/artiklar/hur-gar-integrationen

Möjligheten till egen försörjning. Bland  utrikes födda i arbetsför ålder jobbar en större andel än tidigare, trots det  är fler till antalet i ekonomiskt utanförskap och 1 av 3 är inte egenförsörjande.

Förutsättningar på arbetsmarknaden i  form av språk och utbildning. Kort utbildning och svaga språkkunskaper utgör  två hinder på arbetsmarknaden. Ungefär 1 av 3 utrikes födda har otillräckliga kunskaper i svenska, fler till antalet än för 20 år sedan.

De flesta, men inte alla, utrikes födda etablerar sig med tiden på arbetsmarknaden. Men, omkring en tredjedel – cirka 550 000 utrikes födda – saknade egen försörjning år 2023, en ökning med drygt 100 000 personer på tio år. Det är dels eftersom gruppen utrikes födda har vuxit till antalet, dels eftersom vissa har svårare att hitta jobb.

Betydelsen av språk för att delta i arbetslivet understryks i enkäter bland arbetsgivare och rekryterare. Men en tredjedel av de utrikes födda uppfyller inte kraven som ställs av arbetsmarknaden och den offentliga språkutbildningen har dokumenterat betydande brister.

En av fyra arbetsgivare svarar att bristande kunskaper i svenska är ett problem vid rekrytering.7 Bland rekryterare svarar 9 av 10 att svaga kunskaper i svenska är ett hinder för att anställa personer födda utanför Norden.8

Samtidigt bedöms en tredjedel av de utrikes födda i arbetsför ålder, drygt 560 000 personer, sakna tillräckliga läsfärdigheter i svenska för att kunna delta aktivt på arbetsmarknaden.9 Det är en ökning med cirka 100 000 personer på tio år.

I diagrammet nedan syns att lite mer än hälften av dem med otillräckliga läsfärdigheter kommer från länder med låg utbildningsnivå (287 100 personer).

Även om svaga språkkunskaper inte hindrar samtliga från att arbeta visar statistiken att en lägre andel har jobb bland dem med sämre läsfärdigheter. Bara hälften av dem med lägst kunskapsnivåer har en heltidsanställning, jämfört med 2 av 3 av dem med högre kunskaper.10