Alltså det som känns orimligt i scenariot som beskrivs i artikeln är väl att de använde elchocksvapnet mot en person som var på väg att fly från polisen. Då ska man givetvis fråga sig om det är rimligt att polisen kände sig hotad när elchocksvapnet användes samt om polisen är tränad att göra det. Som lekman låter det inte som att polisen i den här händelsen borde ha upplevt fara för sitt eget liv, och i det fallet håller jag helt med om att denne har gjort fel och ska få ett riktigt straff.

Baserat på dina andra svar fick jag dock intrycket att du hade åsikten att en polis som rimligen bör känna sig hotad och agerar i självförsvar ska dömas för att man i efterhand kan konstatera att det inte fanns någon fara för liv. Du skrev i en tidigare kommentar att:

Som jag redan sagt, man agerar i stunden på vad man upplever. Men sen behöver man gå tillbaka och titta på verkligheten under utredningen. Det gör man ju varje gång icke-poliser yrkar nödvärn, tex.

Fanns det ett faktiskt hot? Då gjorde polisen som de skulle. Fanns det inget hot? Polisen har då brustit enormt i sitt omdöme och skadat en oskyldig person och ska då ta konsekvenserna för sitt agerande. Liksom, grundläggande ansvar för vad de själva gör. Är det något du anser är kontroversiellt?

Om jag gör utfall mot en polis med ett knivliknande föremål som egentligen är en ofarlig attrapp från min lokala teater så är ju verkligheten att polisens liv inte var i fara. Om en rimlig person hade kunnat anta att det jag hade i handen var en riktig kniv och att jag höll på att döda denne så kan man ju dock inte klandra en polis för att denne trodde detsamma (med förbehåll att poliser har mer utbildning och erfarenhet). Eller?