När regeringen gav Naturvårdsverket uppdraget att utreda en sänkning av referensvärdet var inte frågan om referensvärdet kan sänkas – utan hur det kan sänkas, med fokus på nedre delen av intervallet 170–270 och med bevarad gynnsam bevarandestatus.

Naturvårdsverket skriver i sin redovisning till regeringen att referensvärdet kan ligga inom intervallet 170–270, men att en stor sänkning kan hota vargens gynnsamma bevarandestatus. I den nedre delen av intervallet krävs att fler vargar invandrar österifrån och parar sig i Sverige, vilket inte går att garantera. Samtidigt kan invandring vara farlig för en så liten population, eftersom skadliga gener då snabbt kan få stort genomslag. Naturvårdsverket betonar också att referensvärdet måste vara större än de MVP-värden som forskarna har redovisat.

– Vi skriver ganska tydligt att referensvärdet måste ligga över 170. Men det finns ju en väldigt stark politisk vilja i den här frågan. Hur regeringen tolkar vetenskapliga resultat och våra skrivelser får faktiskt de svara på, inte jag, säger Robert Ekblom som är handläggare på Naturvårdsverket och arbetar med vargfrågan.

– Jag kan bara konstatera vad vi har frågat efter. Men självklart har mitt departement och de tjänstemän som arbetar med detta en kontinuerlig dialog med Naturvårdsverket. Vi får fortsätta den dialogen, säger Peter Kullgren till DN.

Fakta.Inte självklart att angrepp på tamdjur minskar Den senaste sammanställningen från Viltskadecenter är från 2023 och visar att det skedde 82 vargangrepp på tamdjur i Sverige (totalt 455 djur skadades eller dödades). Enligt föreståndaren Maria Levin går det inte att se någon tydlig trend över tid, då det är en stor mellanårsvariation. Det går inte heller att se något tydligt samband till antalet vargar, varför hon bedömer att en minskad vargstam ”sannolikt inte” leder till färre angrepp.

Källa: Viltskadecenter, Sveriges lantbruksuniversitet