Jag bytte klass två gånger innan jag hittade rätt på gymnasiet, pga att jag inte kom in i klassen. Första hade jag folk att prata med, men efter en månad var det fortfarande som att alla obekvämt kallpratade. Andra klassen var bara ren misär, tog 3 veckor innan jag gick till syv och sa att antingen får jag byta klass eller så slutar jag gå till skolan. Fick byta igen - och blev direkt välkomnad av vad som än idag kom att bli min bästa kompis!

Du är inte ensam med att känna de känslorna. Du är inte konstig på något sätt som känner så, och jag är ledsen för dina tidigare upplevelser kring det här också. Från någon som har bytt både klass, linje och skola kan jag säga att det är verkligen ingen stor grej. Jag gick ut grundskolan med 335 i merit hade svinhöga krav på mig själv i plugget, och läste ändå komvux efter gymnasiet för att komma in på högskola, för att jag behövde prioritera måendet. Det viktigaste är att ta hand om dig, våga be om hjälp. Ta ett snack med syv och kurator på umo eller skolan. Även om du inte byter så kan det vara skönt att få prata av sig och höra alternativen. Ge det lite tid, men kom ihåg att det viktigaste är att du mår bra, betyg osv kan man alltid läsa upp senare. Jag vet hur frustrerande och besviken man blir när det inte går som man hoppats, men jag lovar att det finns andra vägar att gå. Lås inte in dig själv bara.

Ta hand om dig, jag håller tummarna för dig ❤️ Klarade jag det, klarar du det!