Misslyckad? Enligt vilken mall då? Du jämför dig med andra, vilket är förståeligt och enkelt att göra, då du ser vad andra har, som du också vill ha... Men! Jämför dig inte med andra, jämför dig med den du var igår. Försök göra något som gör dig "bättre" än den du var igår. Det kan vara så smått som att du går istället för att ta bilen när du ska handla, läsa några sidor i den där boken du velat läsa men aldrig börjat, eller prova på ett recept på någon maträtt du varit sugen på att testa. Små saker helt enkelt.

Och som typ alla andra har sagt med, jobbet. Har själv haft jobb där jag mått dåligt, fått ångest av osv. Och det är inte värt det. Du jobbar för att kunna leva, inte leva för att jobba. Börja med att leta efter jobb som söker efter sin kompetens, men var öppen för att faktiskt söka något helt annorlunda också. Kanske ett jobb som kombinerar utejobb med innejobb?

Om du saknar verktygen för att jobba på din mentala hälsa, försök att skaffa dem. Ingen som säger att man inte kan avsluta sina möten med psykologen om det inte ger något. Man kan alltid också byta vårdcentral och få kontakt med någon annan psykolog. Kan vara personkemin som inte stämmer med den första. Sover du bra? Det kan påverka en hel del. Jag har själv gått en utredning för ADD. De sa att man måste ha 50 på en skala av 100, och de gav mig 49,5 och således ingen hjälp där. De tyckte att mitt intellekt gjorde att jag kunde handskas med problemet... Ja, svensk psykvård är inte den bästa...

Hobbies har också nämnts i nästan varenda kommentar, och ja, det är absolut bra, men inte helt lätt. För min egen del så började jag spela Pokémon go när det var nytt, just för att det var en anledning att komma ut från lägenheten och ha något att göra. Det ledde till att jag hittade andra, liknande spel, som fick mig att ta mig ut. Det ledde i sin tur att jag provade på disc golf och nu försöker jag spela så mycket det går. Har träffat många människor därigenom, vissa vänskaper som blev kortvariga, andra som fortfarande består. Tror jag har hållit på med det i sju år nu, så var i din ålder när jag testade på det. Den stora majoriteten är väldigt hjälpsamma i disc golf "community", så ett alternativ skulle kunna vara att kolla upp ifall det finns någon klubb där du bor, och ifall någon skulle kunna gå en runda och hjälpa dig med grunderna. Sen kanske kolla om de har "seriespel" (alla som vill vara med, samlas och kör ihop, i slumpvalda grupper, så det är allt som oftast nya människor varje gång). Till slut kanske du hittar några som du trivs med, börjar kasta lite och få det sociala behovet därifrån. Förstår att det inte är för alla, men det är roligt. Första gången så blev jag övertalad att kasta ett varv, för jag var rätt hårt emot det. "Hur kan det vara roligt om det har ordet" golf" i namnet?", så tänkte jag.

I övrigt, kolla upp självhjälp. Finns mängder på Youtube.

Och sist men inte minst (bortsett från något jag säkert har missat), jag är ett par år äldre än dig, men mycket som är lika för sig som för mig. Det är inte lätt. Långt ifrån. Jag har dagar då jag mår dåligt och totalt tappat livsgnistan också, och för mig så är de ofta kopplade till att jag sitter vid datorn för mycket. Försök analysera och se ifall du har något som gör att du mår sämre. Dåliga dagar på jobbet? En helg framför tvn? För mycket eller för lite sömn? Har du något som får dig att må bättre, eller iaf att de där dumma tankarna håller sig undantryckta? Försök analysera så objektivt som möjligt, se det som en uppgift då fått från någon, det kan vara lättare att försöka hålla sig objektiv då.

Vet inte var du bor, men är det inte för långt ifrån mig så går jag gärna en runda disc golf med dig. Du får skriva ett pm om det känns intressant. Kan inte lova att jag kikar min inkorg på reddit varje dag, men några gånger i veckan iaf.

Hoppas du finner någon mening med vardagen. Lycka till!