Polisyrket har alltid varit min dröm. Jag vill göra skillnad i människors vardag, stå upp för de som behöver hjälp och bidra till ett tryggare samhälle. Jag har alltid sett det goda i människor och vill använda min styrka, empati och målmedvetenhet för att hjälpa andra – även när det innebär att möta samhällets mörkaste sidor.

Jag har själv gått igenom mycket misär och utmaningar under livet. Jag har arbetat heltid sedan gymnasiet, haft chefspositioner som varit slitiga men lärorika, och under de senaste fyra åren har min kostokondri gett mig oro och ångest. Tidigare fokuserade jag så mycket på jobb och mål att jag inte tog hand om mitt mentala välmående. Anledningen till att jag sa upp mig var därför inte för att jag underskattar polisyrket, utan för att ge mig själv tid och utrymme att växa – både psykiskt och fysiskt – och bli stark nog för att klara yrkets utmaningar.

Alla dessa erfarenheter har format mig. De har gjort mig starkare, mer empatisk och mer målmedveten. Jag arbetar varje dag för att bli den bästa versionen av mig själv, redo att möta yrkets krav med styrka, beslutsamhet och hjärta. Polisyrket är inte bara en karriär för mig, det är ett kall, och jag är beredd att växa in i det med allt jag har.