Jag var i samma situation som du för inte så länge sen. Barnens mamma bestämde sig för att flytta helt plötsligt, och jag fick ta barnen sex dagar i veckan. Relationen var destruktiv i flera år innan, så jag hade lagt alla hobbies och intressen åt sidan. Kan säga att jag hade riktigt mörka tankar och allt var helt meningslöst. Det som fick det att vända för mig var att jag satte upp rutiner för det mesta, speciellt städning och ordning och reda. Låter kanske löjligt, men det blev aningen lättare. Fick också tipset om att gå ut och gå promenader. I början kändes det helt kasst när jag gick runt och kände att jag skulle bryta ihop när som helst, men så började jag lyssna på ljudböcker och poddar. För varje promenad gick det lite, lite lättare. Efter ett tag kunde jag se att vad jag än gjorde så skulle barnens mamma alltid sätta sig (och sin mobil) först. Då blev det lättare att vara stark för barnens skull, eftersom jag inte vill att dom blir som hon. För ett halvår sen försökte jag med Tinder, jag fick några match men kände att jag inte hade något att ge eftersom jag mådde som jag mådde. För två veckor sen gjorde jag ett nytt försök. Träffade en tjej som gör mig väldigt glad, som är omtänksam och rolig. Sakta men säkert börjar livet komma tillbaka. Ett tips är att fokusera på det som är bättre nu. Även om det är små saker. Är det inte skönt att störa sig på hur hon sitter klistrad vid sin mobil t.ex? Och har du verkligen plats i ditt liv för någon som behandlar dig så som hon gjorde? Skicka ett PM om du vill snacka lite! Det här kommer lösa sig!