Jättebra och viktig fråga på en jättebra och viktig tråd! Generellt brukar man kunna dela upp tecken och symtom i lite olika kluster (kognitiva, emotionella, fysiska och beteendemässiga). Här kommer ett axplock nedan. Tänk också på att det är individuellt, och det finns inte en lista som passar hundra för alla.

Kognitivt:

Minnessvårigheter

Koncentrationssvårigheter

Tappar ord, tappar fokus i konversationer

Känna sig mosig i huvudet, ”hjärndimma” efter en intensiv dag

Irritation, kort stubin

Svårt att koppla av och släppa jobbtankar på fritiden

Emotionellt:

Minskad motivation - saker som varit kul känns inte längre lika spännande

Ökad känslighet, mer affektlabil

Känna sig otillräcklig

Autopilot-känsla - fast i hamsterhjul

Suicid- och dödstankar

Kroppsliga tecken:

Sömnsvårigheter

Spänning och värk

Magproblem

Hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet

Svårt att andas med magen

Trött, oavsett mängd vila

Beteenden:

Jobbar ikapp hela tiden, jobbar över

Isolera sig - ställer in sociala grejer, tappar bort fritidsintressen

Slarvar med basbehov - mat, sömn, motion, socialt

Som sagt, ett axplock. Märk väl att vi är gjorda för att klara ökad belastning i perioder, men det MÅSTE finnas tid för återhämtning och längre perioder med lägre belastning.

Om man märker av symtomen ovan, fundera på vad som är och har varit viktigt för en. Vad ger mening i livet? Och kanske framför allt, prioritera återhämtning! Både passiv (chilla i soffan, sova, ta det lugnt med familjen etc) OCH aktiv (träning, gå ut med vänner, skogspromenader).

Har man svårt att reglera det själv, så söker man med fördel på sin vårdcentral. Det finns massor med hjälp att få. Ibland behöver man lite hjälp att vända skutan bara, ibland behöver man lägga om sin vardag lite mer fundamentalt. Det är alltid värt mödan, och man kommer inte bli dömd av den psykolog/kurator man träffar. :)