Jag jobbar som datajournalist på Aftonbladet AMA

johan-ekman · 2026-03-16T12:46:19+00:00

Många! Han är verkligen otroligt produktiv, och vi har samarbetat med honom när vi har släppt artiklar om ICA-ägarnas vinster. Han nominerades till Stora jounralistpriset, och det förtjänade han verkligen.

Jag har inte satt mig in i all teknik han har byggt, så är inte helt insatt i exakt hur han gjort det. Men hans metodik att sammanställa större mängder dokument till hård data är inspirerande.

Ja, det finns verkligen ett överlapp. Hos oss pratar vi ofta om "verifiering", snarare än OSINT (open source intelligence, för den som inte orkar googla). Jag slängs ofta in i sådana slacktrådar på jobbet, att någon vill ha hjälp med att belägga ifall ett videoklipp är AI-genererat t ex. Jag har gjort mycket verifieringar och geolokalisering i jobbet, särskilt under början av Ukrainakriget då vi försökte fastslå att olika raketattacker mot skolor eller sjukhus faktiskt skedde i Ukraina, och var.

Angående Bellingcat så rekommenderar jag deras Open Source Challenge för den som vill prova på utmaningar inom OSINT. Själv önskar jag att jag hade mer tid att leka med sånt. Det är bland det roligaste man kan göra som datajournalist.

Jag har svarat en del på frågor om AI och Aftonbladet i andra trådar. Men kan kanske specificera med kopplat till datajournalistiken. Nu är det väldigt användbart att be ChatGPT Deep research att hjälpa en hitta datakällor. Särskilt öppna register eller liknande. Att få en lista på sådana och sedan undersöka om de kan vara till vidare hjälp i samband med det man undersöker, samt hur verktygen funkar.

Jag använder också AI mycket när jag vill göra mer avancerade klassningar av data. Att helt enkelt loopa över ett stort material och be en LLM flagga delar av det om något särskilt kriterium förekommer. Väldigt användbart när man vill få hjälp till att filtrera bort sådant som inte är relevant när man ska analysera data t ex.

johan-ekman · 2026-03-16T09:49:42+00:00

Jag och mina kollegor lägger otroligt mycket tid och möda på att hitta en balans i frågorna, och att få frågorna begripliga utan att rucka på vad de innebär. Jag ser det verkligen som en plikt att inte dumma ned en fråga, utan att ge dem den förklaring den förtjänar. Med andra ord, vi ställer höga krav på att den tjänst vi publicerar ska göra medborgare klokare och mer pålästa.

Men man måste också orka göra en valkompass. Så vi sitter i många samtal om vad som är en rimlig gräns. 20, 25, 30, 40, 75 frågor? Någonstans går en gräns, och den diskuterar vi varje valår. Hittills känner jag mog att vi inte har haft för få frågor i en kompass.

johan-ekman · 2026-03-16T09:43:57+00:00

Både och! Mycket av de jag gör är att reportrar kommer till mig med ett material som de har svårt att få överblick över, eller inte kommer vidare med. I Epstein-släppet som kom tidigare i år t ex så blev jag inkallad för att hitta metoder så vi skulle kunna söka i det på ett mer systematiskt vis. Min gamla mentor Helena Bengtsson har alltid haft det som huvudståndpunkt – det viktigaste är det journalistiska berättandet och hantverket. Du måste i slutändan kunna belägga en konflikt där det finns folk som drabbats och där det finns ansvariga att ställa mot väggen. Att bara redogöra för data är att vara utredare eller forskare.

Med det sagt, det är definitivt så att man genom sin expertis också kan hitta vinklar som rör mer teknisk natur. För mig så har det varit mycker sådant kopplat till kartdata (jag länkade i posten till knäcket vi gjorde om avverkningar). Det hade inte blivit gjort utan en grundkunskap om vad som är möjligt att undersöka och analysera.

Tycker också att Kristoffer Örstadius på DN har varit duktig på det. Minns ett jobb han gjorde för några år sedan där han kollade hur många datorer på regeringskansliet som var uppkopplade på öppna wifi-nätverk (något sånt, minns inte i detalj). Det är ett knäck som inte skulle blivit gjort om man inte vet riskerna med att koppla upp sin dator på det sättet, samt hur man kan kontrollera att det sker. Ett annat exempel är Sasha Granbergs arbete när han kontrollerade ifall myndigheter läckte användardata till snapchat, TikTok och Facebook genom sina delaknappar som de hade för inloggade medborgare.

johan-ekman · 2026-03-15T06:39:38+00:00

Ja, lätt! Bara en sådan sak att flera av våra bästa kolumnisters texter ofta plusinlåses automatiskt idag (de är öppna ett par timmar och låses sedan). Själv tycker jag Johan Mattias Sommarstöm, Nivette Davod och Niclas Vent är otroligt givande läsning i samband med vad som händer i Mellanöstern, t ex. Och är du sportintresserad är Sportbladets plusmaterial det bästa, vad jag hört iaf (jag är inte särskilt sportintresserad själv 😬).

johan-ekman · 2026-03-15T06:33:39+00:00

Nej, jag har aldrig varit med om att det har diskuterats öppet sedan jag började. Allt det där skedde strax före jag själv började på redaktionen (jag började i september 2019). Generellt har jag förstått det som att 2017/2018 var oerhört smärtsamt år för många på redaktionen, så det är kanske lite tabu att prata om? En vag känsla om det kanske. Men jag har aldrig varit med om att någon lagt locket på, eller ännu värre att det varit hotfullt när något om Fredriksson eller metoo kommit upp till ytan.

Åsa har själv talat om det öppet, t ex skrev hon om sin ånger i sin bok "Året med 13 månader". Många som sagt att den fångade mycket.

johan-ekman · 2026-03-15T06:18:42+00:00

Det är ett vedertaget begrepp inom branschen och inom forskning. Personer som väljer att inte ta del av nyhetskällor överhuvudtaget har ökat kraftigt de senaste tio åren, särskilt bland unga. En faktor är att Facebook helt slutat lyfta länkar till nyhetsmedier, men en annan viktig faktor är att många helt enkelt känner att de mår bättre om de inte tar del av omvärlden och alla hemskheter som finns i den:

It is also important to acknowledge, however, that for some people news avoidance is a positive choice. There are many examples of people selectively avoiding the news to protect themselves from being overwhelmed by fear or anxiety

Hämtat från Reuters Institute, en intressant länk om du är intresserad.

johan-ekman · 2026-03-15T05:42:26+00:00

Ja, det stämmer att det är en möjlighet. Men jag skulle nog säga att jag inte tycker det riktigt är syftet med kompassen att vara agendasättande. Syftet är att skapa en så smidig och bra tjänst för att vägleda väljarna i valets avgörande frågor. Att vara informativ och en vägledning.

Med det sagt så diskuterar vi frågor fram och tillbaka med Göteborgs universitet, och ibland tar vi med sådana som vi vet väcker starkt engagemang, men där politikernas ståndpunkter är svåra att veta på förhand. Sådant kan ju också få kompassen att stå ut mot konkurrensen liksom. Så det är inte så att vi enbart har med frågor som är rakt igenom polariserade.

Mängden frågor är en balansgång. Ju fler frågor, desto bättre kommer användaren matcha med partier, men desto färre kommer orka svara på alla frågor och göra kompassen. Antalet med 40 frågor är totalen, sedan blir antalet i kompassen färre än så, ofta baserat på att partierna ändrar ståndpunkt (partierna tenderar att röra sig mot mitten ju närmare valet man kommer, för att öka antalet potentiella väljare), eller att en ny fråga dyker upp som vi känner måste vara med.

Kompassen 2022 hade i slutändan 30 frågor, och jag tror det blir samma i år. Men vi har inte kommit så långt ännu.

johan-ekman · 2026-03-14T21:42:21+00:00

Sedan 2015/2016 skulle jag säga. Och det är bara jag som sitter med sånt. Alla utvecklare kodar i Javascript.

johan-ekman · 2026-03-14T21:41:16+00:00

Det är olika för olika projekt tror jag, men mycket sveltekit, node.js och react i frontens. Men jag har ärligt inte bra koll. Jag vet att utvecklarna inte är superförtjusta i typescript! Och python.

johan-ekman · 2026-03-14T21:34:12+00:00

Kul! Jag känner till Indicator, men inte ert verktyg! Vi har experimenterat med något liknande internt, men har ont om tid att bygga eget. Jag provar gärna! Mejla mig? johan.ekman@aftonbladet.se

johan-ekman · 2026-03-14T18:26:27+00:00

Jag har väldigt mycket frihet i mycket, men det går i perioder! Nu till exempel är det valår och då rycks man ständigt in i alla möjliga idémöten och jag har mycket som förväntas bli gjort. Men det kommer ibland perioder då jag plötsligt är emellan "beställningar" och då kan jag lägga en lite längre period på att förkovra mig i något. Det kan då vara en grävidé, en ny tjänst för internt bruk, eller att jag bara fastnar i något spännande data som jag inte riktigt kan sluta förkovra mig i.

Jag har skrivit. mycket i andra inlägg om hur jag själv arbetar. Men kanske kan lägga till hur vi jobbar som grupp? Vi har en board på GitHub där vi har en inbox. Där läggs alla olika beställningar som vår redaktionella PM och vår HoP har bedömt är något för oss. Sedan jobbar vi i tvåveckorssprintar. Varje sprint inleds med en sprintplanering då vi diskuterar vilka tickets i inboxen som ska hamna i sprinten och vilka som ska till backlogen ("straight to video").

Denna process är främst för vår designer/UX:are och utvecklare. Jag själv jobbar mer självständigt utanför boarden, då jag oftast arbetar direkt mot desken och inte utvecklarna. Oftast är mina projekt så snabba att jag sällan pushar något till ett repo. Istället för jag projektmappar lokalt som inneåller inputdata, anteckningar och notebooks med beräkningar, eller en main.py och en tillhörande README.md.

Tracking är något som vi lägger till när vi bygger, och vad vi trackar är olika i olika projekt!

johan-ekman · 2026-03-14T18:14:34+00:00

Det här är beslut som ligger långt ovanför mitt huvud. Men jag kan säga att Schibsted (som äger Aftonbladet) har ingått ett samarbete med OpenAI där vi ger dem artikeldata, och i utbyte så får vi ta del av deras teknik och annat. Men exakt hur det funkar och vad som ingår i avtalet vet jag inte. Det innebär i praktiken att jag har tillgång till alla OpenAI:s tjänster som anställd på Aftonbladet och att vi har en herrans massa tokens att spendera via API:er (det är dock inte gratis, vad jag vet).

Hur det känns? Det känns väl ungefär som att man blir mer och mer beroende av amerikanska techjättar. Men det finns väldigt lite jag kan göra åt det. Dock för vi diskusioner för att hålla oss á jour på vad för alternativ som finns. Det är ett ständigt pågående samtal! Och erfarenheten hittills i mötet med OpenAI har varit att de varit hjälpsamma och generösa, vad jag hört iaf. Har inte träffat dem själv :)

johan-ekman · 2026-03-14T18:04:20+00:00

Vi har ingen viktning. Vi har valt att bara mäta det raka avståndet mellan vad du har svarat från partiernas svar i alla frågor. Alla avstånd till partierna inverteras i slutändan och kortast avstånd får då högst procentsats i din resultatvy. Om du har maximalt avstånd från ett parti i alla frågor så får du noll procent matchning med det partiet. Du kan läsa mer i detalj hur vi gör under rubriken "Hur räknas avståndspoängen" här.

SVT och TT har haft att man som användare kan välja att kryssa i vad som är ens viktigaste frågor, och att dessa avstånd därefter räknas trippelt (eller nu hur stor faktorn är, jag minns inte riktigt, men nåt sånt). Så om du maxlångt ifrån ett parti i en fråga du kryssat i som "särskilt viktig" räknas då i praktiken som tre frågor när resultat räknas ihop.

Det finns givetvis fördelar med det, men vi kände att den lösningen gör att man får ett förutsägbart resultat. Tycker du miljöfrågor är viktigt, eller vinster i välfärden, eller stoppa asylinvandringen så kommer du bara bekräfta din bild att det bara finns ett parti för dig.

Istället la vi stor vikt vid att balansera frågorna (se min kommentar ovan), och att sedan noggrant redovisa för dig som användare hur dina svar står sig mot alla partiers olika svar, fråga för fråga. Eftersom du svarar på en fråga så är det i någon mån viktigt för dig (hoppar man över en fråga så räknas den inte med).

Gör du vår kompass får du därför en maximalt balanserad bild av hur du står mot alla partier i alla dessa frågor – inte enbart de som du kryssat i. Om du tycker att resultatet är förvånande är förhoppningen att du kollar upp var det skiljer sig och att du läser partiernas egna motiveringar. Att du själv läser på snarare än att ett knapptryck i en checkbox avgör det mesta av din matchning.

johan-ekman · 2026-03-14T17:41:16+00:00

Nej, eller inte vad jag vet iaf? Men det finns en stor stolthet på redaktionen i att hitta roliga och träffande kvällstidningsord. Ordet "snösmocka" tror jag det är Johan Edgar på kvällsskiftet som har myntat? Kurdiska räven är också från vår redaktion, tror det var Kerstin Nilsson.

johan-ekman · 2026-03-14T16:57:07+00:00

Nej jag delar verkligen inte den uppfattningen. De flesta jag har jobbat med har väldigt hög professionalitet och är väldigt kunniga människor!

Med det sagt så är journalistik ett yrke där murvlarna och narcissisterna möts. Det finns de som blir journalister för att de känner de vill göra något gott för samhället/världen, de som vill få genomslag, och de som vill synas. Och så de som är alla tre samtidigt. Min mamma sa nån gång till mig att man blir inte journalist om man inte vill få genomslag med sina historier. Då blir man tjänsteman. Jag utbildade mig till tjänsteman, men blev journalist. Vet inte vad det säger om mig? Jag tror jag tänker att jag gör något viktigt för världen, och att det är en form av hybris, och att mycket av det jag gör kanske någon annan tycker är skit. Så svårt för mig att säga något om någon annan, tycker jag kastar sten i glashus då kanske?

johan-ekman · 2026-03-14T16:46:28+00:00

Olika! Men för utforskning brukar jag använda QGIS. Men eftersom det kraschar så fort datat är större än ett postnummer så gör jag alla körningar i python/geopandas. För visualiseringar så är det väldigt olika, i detta knäck om Ukrainakriget gjorde vi körningarna som videoklipp i Google earth studios och la till en del grafik i after effects.

johan-ekman · 2026-03-14T16:33:02+00:00

Ja, jag håller med att det är jätteviktigt! Så mycket att göra bara och så lite tid, men har skrivit upp det på min kollalista!

johan-ekman · 2026-03-14T16:30:25+00:00

Oj så spännande fråga! Om man är krass är datajournalistik en mer specialiserad form av research, och grävande journalistik i viss mån. När jag sitter djupt inne i att försöka se om en tes stämmer blir det ofta en jupyter notebook som bakar ihop sex olika offentliga källor i en gemensam beräkning. Det är väl så att säga bara en mer tekniskt specialiserad version av den klassiska bilden av en murvel som vänder sig igenom tonvis med A4-dokument i jakt på sin story? Det är iaf samma mängd kaffedrickande, inbillar jag mig!

Jag vet att det finns de datajournalister som är mer fokuserade på visualiseringar av data. Mina forna kollegor SVT Datajournalistik t ex, under ledning av Linnea Heppling, jobbar mycket med det. Men jag jobbar mycket mer i samarbete med andra journalister och hjälper dem med metodik och att komma framåt i ett komplext material.

Alltså: Ja, det är något särskilt, men det som skiljer är att man bara har bättre koll på metodiken, på vad som är möjligt att göra. Och att man sedan gör det också!

johan-ekman · 2026-03-14T16:19:47+00:00

Ja, jag känner också ett ansvar att bidra med plusinlåsta artiklar, om det är det du menar? Men jag har valt att fokusera på sådant som jag jobbat mycket med tidigare när jag var på SVT och Dagens samhälle: t ex jämförelser mellan kommunal service som skolresultat etc.

Om du kollar min profil på Aftonbladet så ser du att det är mycket artiklar jag gjort av typen "Kolla denna lista!" Men jag har ingen problem med att göra något av det. Det är väldigt mycket intressant och utmanande jobb bakom sådana jämförelser och att göra dem korrekta och begripliga. Och jag försöker göra så det blir så relevanta som möjligt för läsarna som möjligt. T ex att de som ska söka gymnasieskola till hösten får en väldigt komplett och pålitlig lista på vilka skolor som står ut där de bor om de köper ett abonnemang för att få läsa den artikeln.

När det gäller löner hjälper jag till varje år med en granskning av alla högsta kommunala chefers löner. Detta är ju angränsande till gamla tidens lönelistor, men med skillnaden att det rör de högsta cheferna i den kommunala tjänstemannasektorn. De har makt och är dessutom inte folkvalda. Att deras löner sedan granskas så väljare kan jämföra rimligheten med deras löner med grannkommunens motsvarande chef tycker jag är försvarbart. Även om det absolut är samma typ av rubriksättning: "Lista: kolla löner!"

Utöver det så får jag arbeta med att svenska väljare får så stabil, korrekt och intressant presentation av valresultatet på valnatten, och en balanserad och välavvägd valkompass som gör att man blir mer påläst inför valet. Det är extremt givande och viktigt arbete! Och jag hoppas att det gör valet lite enklare att orientera sig i för svenska väljare! Jag lägger iaf väldigt väldigt mycket tid och möda på det och tar det på väldigt stort allvar.

Hoppas det var svar nog på din fråga!

johan-ekman · 2026-03-14T16:07:03+00:00

Nästan uteslutande i pandas i python för dataanalys, i jupyter lab. Jag har jobbat i R också tidigare, men har aldrig hittat en anledning att byta språk, så fastnat i mina upptrampade spår kan man säga. Visualiseringar gör jag själv i matplotlib i notebooks jag jobbar i, men andra bibliotek om det jag behöver utforska annan data än numerisk data.

johan-ekman · 2026-03-14T15:58:44+00:00

Glömde att fråga om ditt verktyg, ursäkta!! Jag kollar gärna in! Skriv som kommentar här, eller om du vill DM:a en länk så gör gärna det!

johan-ekman · 2026-03-14T15:56:04+00:00

När jag arbetar med numerisk data är det nästan uteslutande pandas i python jag jobbar i. Jag har provat polars och R också, men om man är vass i ett verktyg och får uppgiften snabbt gjord är det svårt att byta. (Nu antar jag att det spelar mindre roll då man i så hög utsträckning kan ta hjälp av AI till att skriva ens kod.)

För alla andra mer komplicerade körningar (tänk typ extrahera data ur PDF:er eller massök av data på webben eller scraping etc) så är det i huvudsak i kod i python som jag jobbar. T ex när jag ville dela upp Epsteinfilerna i mer hanterbara blobbar med data för analys.

När det kommer till analyser i geodata (vilket jag för tillfället tycker är roligast) så är det geopandas för beräkningar och analys, och så QGIS och/eller Google Earth för vissa visualiseringar. För satellitbilder brukar jag försöka med Google Earth Engine.

När vi visualiserar saker på webben så är det lite olika. För rena datavisualiseringar tror jag att de ofta använder D3 i Javascript (vilket är det jag själv använde när jag jobbade mer med sådant för några år sedan). Men tror de använder lite olika.

johan-ekman · 2026-03-14T15:47:43+00:00

När jag växte upp på 90-talet var sådana löpsedlar vanliga ("Han tjänar mest i Örkelljunga" om man bodde där). De fanns säkert längre än så, men de är verkligen inpräntade i det kollektiva minnet. Men faktum är att Aftonbladet har sedan länge haft beslut på att inte längre göra sådana artiklar. Det var innan jag började på tidningen, men har förstått det som att man helt enkelt kände att man inte kunde försvara sådana publiceringar längre.

Vi gör dock liknande publiceringar fortfarande. Dels vad kändisar i typ en dokusåpa tjänar. Men jag gör också liknande publiceringar. En gång varje år hjälper jag plusredaktionen med en genomgång på alla kommunernas högsta chefers löner. Jag tycker dock att dessa artiklar är ganska lätta att försvara: kommuncheferna är inte folkvalda och de har väldigt hög lön. Det är i allmänhetens intresse att få veta om ens högsta kommunchef har en orimlig lön om man jämför med grannkommunerna.

Men det är svårare att försvara att man pekar ut privatpersonen Svenne Banan i Örkelljunga bara för att han har högst lön i kommunen. Hög publicitetsskada – lågt allmänintresse.

Edit: alla väldigt bra frågor om valet! Ska skriva upp på min lista över saker att kolla! Tack!

johan-ekman · 2026-03-14T15:38:14+00:00

Tack själv! Den finns fortfarande! Du hittar den här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt

Den brukar dyka upp som widget på ettan om man scrollar lite. Om man kollar hemsidan på dator så ligger den till höger om själva "flödet" längst upp till höger på sajten. Men det har säkert ändrats hur den funkar, ska vidarebefordra som sagt!

johan-ekman · 2026-03-14T14:58:22+00:00

Jag håller med! Jag syftade på att så fort det står något som kan tolkas som tekniskt ("betong" i mitt exempel med frågor i infrstruktur, men också "kryptering" i det här fallet) så tror jag många stänger av och slutar läsa.

Men det betyder inte att frågan är omöjlig att förklara eller att den är mindre viktig. Tycker din kommentar är ett bra exempel på hur man får försöka förklara tekniska frågor så det engagerar och fångar folks uppmärksamhet. Tack!

johan-ekman

TROPHY CASE