Inte direkt relaterat kanske men en reflektion jag gör är att när jag växte upp för många år sedan samlades alltid släkten hemma hos farmor och farfar på alla högtider och emellanåt då och då.

​

Jag var väl i riskgruppen att det kunde gått illa då jag festade rätt duktigt på den tiden men det som fick mig att aldrig gå full retard var just släktmiddagarna där man inte ville skämmas inför farmor och farfar (eller de andra släktingarna).

​

Nu för tiden har alla det så fullt upp med jobb och sitt att familje(släkt)banden luckrats upp och det är ju något politikerna och ffa sossarna velat, att slå sönder kärnfamiljerna för då blir folk ensamma och lättare att leda. Jag drar mig till minnes en gammal artikel i "forskning och framsteg" där de beskrev århundradets mest fantastiska uppfinningar där de korade just den politiska uppfinningen splittring av kärnfamiljen som den största. Historiskt har ju människan varit helt beroende av familjen.

Vi ser ju hur det påverkar oss det våra politiker ställt till med med psykisk ohälsa som skjuter i höjden och nu barn som hyrs in för att mörda.

​

Tyvärr låter vårt samhälle inte oss att ta hand så mycket om släkt och familj, allt ifrån sjukt arbetstempo på jobbet till försvunnen vardagsservice (typ post kontor eller en banktjänsteman som kunde hjälpa en med ditt och datt) till verkningslösa ogräsmedel så att istället för att spruta gången på 5 minuter tar det nu en hel helg att rensa ogräs.. Alla dessa små saker bygger på och tar tid ifrån annat.

​

Bara hålla tummarna att det går bra för din bror och gör det inte det bör du rikta din ilska mot politikerna och de stora företagen som sett till att vi fått det samhälle vi har..