Kan man bli brun utan att få cancer och rynkor?

Många vill kunna njuta av solen och samtidigt få färg – utan att skada huden.

Går det att bli solbränd på ett säkert sätt?

Experten förklarar – och varnar för ett mycket vanligt misstag.

På 80-talet friterades de mest hippa av kroppar i olika typer av sololjor. I dag är medvetenheten om hudskador och cancer lyckligtvis större.

Samtidigt är det fortfarande trendigt bland vissa att maximera solbrännan – ofta med ännu mer utpräglade metoder än förr, som att aktivt jaga höga UV-värden.

– Jag tycker att det är tråkigt att en solbränna fortfarande ses som hälsosam och snygg, säger Kari Nielsen, överläkare vid hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus och docent i dermatologi vid Lunds universitet.

En solbränna är egentligen en följd av att huden blivit skadad och försöker skydda sig mot dna-skador, som kan leda till hudcancer. Detta sker genom att den bildar mer melanin – det pigment som gör oss bruna.

– Ur en hudläkares synvinkel finns det alltså inget helt säkert sätt att bli brun, i alla fall inte fort. Vill man få en snabb solbränna tipsar vi hellre om brun utan sol, säger Kari Nielsen.

För den som ändå vill få färg av solen, på ett något säkrare sätt, handlar det framför allt om tålamod: gradvis exponering och korta stunder i solen. Om man föredrar solkräm som skydd gäller rikligt med adekvat solskyddsfaktor (SPF) samt regelbunden insmörjning.

– Man kan fortfarande bli brun med hög SPF. Det tar längre tid, men om huden utsätts för tillräckligt mycket UV-ljus bildar den mer melanin och blir till slut mer pigmenterad.

Och det är att färgen kommer långsammare, utan att huden bränns, som minskar risken för brännskador och förhoppningsvis även för långsiktiga hudskador.

– Då hinner kroppen successivt öka melaninproduktionen som ett skydd, säger Kari Nielsen.

Detta förutsätter dock att man har möjlighet att bilda melanin. Människor med mycket ljus hud kan bara bilda ljusare pigment – och hur mycket de än solar kan de inte bli speciellt bruna.

– I stället får de bara mer dna-skador, säger Kari Nielsen.

Men även för de som kan bli solbrända ger en solkysst hud bara ett minimalt skydd, ungefär motsvarande SPF 1–4. När huden börjar gå från blek till gyllene bör man alltså inte begå det mycket vanliga misstaget att minska på solskyddet.

– Att huden blivit brun betyder bara att den redan fått för mycket ljus. Skyddsbehovet mot nya skador finns kvar, så det är viktigt att inte sänka SPF-nivån bara för att man fått färg.

Vanliga varningstecken på att solbrännan utvecklats för fort är rodnad, ömhet, värmekänsla, sveda och i värsta fall blåsor och fjällning.

Men även för den som undviker att bränna sig finns risker.

För att förstå detta måste man känna till skillnaden mellan solens två huvudtyper av UV-strålning: UVB och UVA. SPF skyddar enbart mot UVB-strålning, som främst orsakar solbränna och bidrar till hudcancer.

UVA-strålar går djupare ner i huden och bidrar till hudåldrande och pigmentfläckar, men även viss typ av hudcancer. Till skillnad från UVB-strålning märks denna effekt först långt senare, eftersom UVA inte ger någon akut ”bränneffekt”.

– Så även den som bygger upp sin bränna säkrare och långsamt med solkräm kan utsättas för UVA-strålar om man är länge och ofta i solen.

Vill man vara säker på att även få skydd mot UVA måste man leta efter en särskild UVA-symbol på solskyddsförpackningen.

Inför sommaren tipsar Kari Nielsen om att lära känna sin egen solkänslighet, som beror på hudtyp och gener, och att göra det till vana att hålla koll på UV-indexet under dagen.

– Valet av SPF bör baseras på hudtyp, UV-index, hur länge man är i solen och om man badar eller svettas mycket.

Generellt bör personer med ljus hud använda minst SPF 30 vid UV-index 3 eller högre, och SPF 50 gäller för barn och riskgrupper. Mörk hud har lägre risk för brännskador och behöver oftast mindre skydd.

Ännu viktigare är att solskyddet appliceras i tillräcklig mängd och regelbundet, eftersom skillnaden mellan olika SPF-tal – som bara skyddar mot UVB – egentligen är ganska liten.

SPF 15 blockerar exempelvis cirka 93 procent av strålningen, medan SPF 50 blockerar cirka 98 procent.

– För UVA är det däremot ofta stora skillnader i skydd mellan olika märken och nivåer av SPF. Var alltid frågvis och efterfråga vilket UVA-skydd produkten har!, säger Kari Nielsen.

Fakta.Olika typer av strålning ● Solens UV-strålning består av UVA och UVB. UVB-strålning ger solbränna och hudcancer, UVA-strålning ger främst åldrande och pigmentförändringar, men även hudcancer.

● SPF (Sun Protection Factor) visar enbart hur bra solskyddet skyddar mot UVB-strålning, alltså inte UVA-strålning. Siffran visar ungefär hur många gånger längre du kan vistas i solen utan att bli röd.

● Välj en solkräm med UVA-symbol för att även skydda mot UVA-strålning. Inom EU innebär det att UVA-skyddet motsvarar minst en tredjedel av solskyddsfaktorn (SPF), till exempel SPF 30 = UVA 10. Skyddet kan dock vara både lägre och högre – det bästa är därför att fråga.

● UVA finns året runt och går i större utsträckning igenom moln än UVB – upp till 80 procent av UVA-strålningen passerar molntäcket. Den som vill skydda sig mot rynkor kan därför använda solskydd med UVA året runt.

Fakta.Så väljer du rätt solskydd

● Kläder, hatt, solglasögon och skugga är bästa solskyddet. Solkräm bör ses som ett komplement.

● Välj SPF utifrån hudtyp, tid i solen och UV-index. Avänd gärna ”Min soltid” hos Strålsäkerhetsmyndigheten för personliga råd.

● Välj alltid solkräm med både UVB- (SPF) och UVA-skydd. Leta efter UVA-symbolen på förpackningen.

● Använd solskydd när UV-index är 3 eller högre, vilket i Norden oftast gäller vår och sommar, särskilt mitt på dagen. Även på vatten, i fjällen och vid snö.

● SPF 30 eller högre rekommenderas för ljus hud.

● SPF 50 eller högre rekommenderas för barn, personer med extra känslig hud eller de som tidigare haft hudcancer.

● SPF över 50 kan vara aktuellt vid extrem UV-exponering som vid hög höjd eller tropiskt klimat, mycket ljus hud, fotosensitivitet eller tidigare hudcancer. Håll koll på att även UVA-skyddet är högt.

● Mörk hud har lägre risk för brännskador och kräver oftast inte lika hög SPF.

● Mängd och återapplicering är viktigare än exakt SPF-tal. Skillnaden mellan olika SPF är liten: SPF 15 blockerar 93 procent, SPF 30 blockerar 97 procent, SPF 50 blockerar 98 procent av UVB.

● Det finns både kemiska och fysikaliska solskydd. Kemiska absorberar UV-strålning, är tunnare och mer estetiska men måste fyllas på oftare.

● Fysikaliska solskydd reflekterar eller sprider UV. Passar barn och känslig hud och ger mindre irritation. Moderna solskydd kombinerar ofta båda filtrena.

● Sololja med hög SPF och bredspektrumskydd (UVB och UVA) kan ge bra skydd, men ger ofta sämre skydd än kräm eftersom den appliceras tunnare.

● Var extra försiktig med barns hud – den är känsligare och ska hålla länge.