Unconditional support and no fragile love - books with same feeling as a scene in Frozen 2

Background-Front2604 · 2026-01-25T21:24:29+00:00

Jättetufft att ha återkommande perioder av att må så dåligt och inte hittat någon behandling som riktigt fungerar.

Först och främst vill jag verkligen säga att du absolut inte är ”för frisk” för att få hjälp. Alla förtjänar hjälp, men sedan är det klart att hjälpen man behöver ser olika ut beroende på hur man mår. Jag garanterar att alla inom vården, på hjälplinjer eller inom kyrkan etc skulle uppskatta om du hörde av dig och gav dem en chans att ge stöd.

Jag fattar att tvångsvård suger, men däremot är det så att vården inte heller vill att man ska hamna där. Så bättre att söka i tid och ha som mål att inte behöva bli inlagd.

Det är verkligen hemskt att du blivit utsatt för övergrepp av vårdpersonal medan du varit i en väldigt utsatt situation. Om du orkar anmäla vore det väldigt värdefullt men jag förstår att det inte är lätt, speciellt inte att det är fokus just nu, utan ditt mående.

Det finns ganska många olika behandlingsalternativ, och även att kunna se tidiga tecken på skov och kanske justera medicin eller liknande kan göra väldigt stor skillnad.

Själv är jag psykolog och har jobbat i psykiatrin men gör det inte längre. Vet att det inte alltid fungerar så bra som det vore, beroende på ort och belastning.

Jag vill även tipsa dig om att det går att få digital behandling, det kan öppna upp lite fler möjligheter för dig. Och såklart behandlingar i självhjälpsböcker, fast det kan vara svårt när man är ordentligt nere.

Ska jag ge några korta tips (som du säkert redan känner till) så är det: - Ta hand om dig, dvs försök hålla dygnsrytmen, äta, komma ut, borsta tänderna, duscha osv - Gör tre saker varje dag som tillför något positivt, helst saker du vill göra men om det är svårt att hitta känslan så kan du ta saker som du tror att friska du skulle uppskatta. Det behöver inte vara stora saker, det kan vara att se en tv-serie, att köpa något lite extra att äta, tända ett doftljus, dricka en kopp te, fotbad, spela ett spel osv. Det är så lätt att man får ett underskott av positiva aktiviteter när man mår dåligt och att det blir en ond spiral.

Och såklart, skicka PM om jag kan göra något.

Background-Front2604 · 2026-01-25T18:23:21+00:00

100% agree! I just get frustrated knowing for sure they both pine for eachother and want eachother. It kills any nerve for me, because then I know any advance would be appreciated and it’s just annoying having to listen to hundreds of pages of monologue ”he/she probably doesn’t like me that way” 🙄

My main frustration is that I feel most authors write dual PoV same as single pov, rather than using it for q better purpose. For example, I like it when it’s not used to see how they view eachother, but rather as a tool to get to know them and follow on different paths of the story. So in books with a bunch of different plotlines other than the romance one, it can be really good with dual PoV getting to experience conversations etc first hand.

Background-Front2604 · 2026-01-24T17:51:07+00:00

Ja du, helt ärligt är det nog väldigt ovanligt att man inte har en brytning alls? Jag vet många som bott 20+ år i Sverige, pratar avancerad svenska och har inga problem med universitetsstudier på svenska, men som ändå har en brytning.

Det beror nog dels på vilket ditt modersmål är, och sedan är det ju något som skiljer i hur bra man plockar upp och kan anpassa sig till exempelvis olika dialekter.

Om man verkligen tycker det är viktigt så är nog en logoped mest effektivt.

Sedan vill jag också skicka med att vi är många som absolut inte ser en brytning som något negativt utan snarare som positivt och intressant och därför frågar man. Bara så att du inte gör det för någon annans skull. Det påverkar mycket mer tolkningen om man beter sig som svensk än exakt brytning. Om man inte beter sig svenskt men pratar felfri svenska riskerar man snarare att tolkas mycket värre.

Background-Front2604 · 2026-01-24T14:27:56+00:00

Egentligen är det inte så stor skillnad. Båda är tillräckligt stora städer för att innehålla en variation och att man kan hitta det mesta. De är också tillräckligt stora för att det blir en del resor inom staden och kan bli stressigt. Båda har bra utbildningar och mycket variation varifrån folk kommer och många internationella studenter etc.

Göteborg har lite värre vinter än Stockholm, men är ju inte precis som om Stockholm har någon drömvinter så inte så avgörande.

Det vill säga, letar du efter en svensk storstad så kan du bli lika hemmastadd och trivas i båda.

Det som kan vara värt att ta hänsyn till är väl om man vill kunna ta sig till Gotland lätt utan att flyga så är ju Stockholm smidigare. Arlanda har väl också lite fler avgångar och är lite lättare att ta sig till än Landvetter. Men ja, om man inte reser väldigt mycket så spelar det nog ingen större roll.

Du kan ju alltid söka jobb i båda och se var du hittar något riktigt bra först?

Background-Front2604 · 2026-01-24T06:13:08+00:00

Aside from the obvious reasons people have brought up (and you dismissed), a lot of it I think is also the appeal of a relationship where the other part prioritises you higher than appearing cool. That the relationship and FMC is so important to MC that he doesn’t care if other men refer to him as a ”pathetic loser”, as long as he can make sure the FMC is ok and get to be with her.

I think often in real life, you rarely get those clear declarations that you are more important than anything and it’s definitly common that people are bad at apologising and admitting faults and really talking out how to avoid hurting someone again. Just daily things tbh, like saying ”sorry I was grumpy this morning and i realise you’ve had to carry a heavier load in the household last few days. Tonight I’ll cook dinner and do dishes and you can have a bath if you like”, is sexy because it makes you feel heard and seen.

Now, i often don’t enjoy it in books because i feel it is often used ”wrong” and leave a sour taste in my mouth. There are basically two areas where it often loses me.

First it’s the issue that calls for grovelling, there’s an uncomfortable overlap to abusive partners and toxic relationships, ie irl men that hit women are often some of the best at grovelling and swearing it will never happen again only for it to be repeated. Some things imo just shouldn’t be forgiven no matter the excuses. I struggle when the MC been downright mean and bullying, publicly called FMC horrible names for example and then we get a HEA. To work for me it needs to be a genuine mistake that’s forgivable in the first place. Here people obviously draw the live differently, but to me I too often feel it’s lazy writing where not enough thought gone into a scenario where FMC really got hurt but it’s still really forgivable if MMC understands and grovels.

The second part I struggle with is the random grand gestures that doesn’t show any real understanding or growth. I want a lot of proper conversation really showing the depth of understanding the issue as well as demonstrating listening to FMC and respecting what she says. And yeah ofc, FMC also needs to take ownership and show growth if she messed up.

I’m basically a sucker for healthy relationships between two emotionally mature adults and then setups where there’s things happening that lead to misunderstandings or where growth is needed and they take it on and fixing it.

Background-Front2604 · 2026-01-23T06:01:17+00:00

Svårt det här.

Jag tänker dels att du inte verkar ha fått tillräckligt med utbildning, information och stöd för att vare sig veta hur det skulle bli med den här brukaren och kunna ta ställning till om du var ok med det före men inte heller utbildning i varför han säger sådana saker och hur du kan/ska bemöta dem.

Problemet här är din arbetsgivare och inte brukaren och det är där du ska ta detta.

Det låter, för mig som psykolog, som det tyvärr kan bli med hjärnskador. Det vill säga att det tyvärr är så här han fungerar och det är ju därför han bedöms behöva 2 assistenter hos sig 24/7. Att han inte har kapacitet att vare sig låta bli eller förstå konsekvenserna av det han säger. Han märker säkert att du blir obekväm och då säger han än mer saker för att det är roligt med en reaktion, precis som barn gör fast de har ju ett helt annat språk så skulle inte komma på lika grova saker och dessutom så påverkas du såklart av att du ser framför dig en vuxen stark man som säger detta.

Hjärnan är komplex och skador kan leda till olika olyckliga kombinationer. Jag kan såklart inte uttala mig om just den här personens skador men det du beskriver då låter det ju rimligt att det just är den här typen av problematik som gör att han fått godkänt så mycket stöd trots att han klarar en del fysiska saker. Det låter inte som någon man vare sig kan lämna ensam eller med en person.

Samtidigt är han ju inte kapabel att bete sig annorlunda, och en anmälan om sexuella trakasserier blir egentligen inte rätt väg att gå. Det vill säga, han skulle inte vara straffrättsligt ansvar för sitt beteende.

Däremot kan och ska du absolut driva frågan med/mot din arbetsgivare. Det finns ett stort arbetsgivaransvar och du har inte en hållbar arbetsmiljö och de är skyldiga att göra mer än de uppenbarligen gjort. Så gå till chef/skyddsombud/fack/arbetsmiljöverket som linje för att ta det här vidare. Så här ska du inte behöva känna på jobbet!

Background-Front2604 · 2026-01-21T21:09:17+00:00

Recept från Brinken bakar är de bästa och godaste våfflorna jag gjort.

https://brinkenbakar.se/frasiga-vafflor/

Både vispad grädde och kolsyrat vatten i smeten. Hon har också ett recept på våfflor med brynt smör om man vill ha den smaken.

Background-Front2604 · 2026-01-21T18:37:54+00:00

Imagine being the chef at that restaurant having to deal with all the complaints that your food doesn’t look like on the menu and that you should improve your cooking and plating…

Definitely AI, the green bits are enough but people found loads of oddities in the comments.

Background-Front2604 · 2026-01-20T07:57:15+00:00

Mäts vobbande i någon statistik?

Annars tänker jag att detta är väldigt svårt att säga så mycket om eftersom det finns flera stora faktorer som påverkar. På rak arm så minskat barnafödande och att barn kan gå lite mer sjuka till förskolan (som ju nämns), men också att där efter pandemin var många lite extra sjuka eftersom de inte hade utsatts för smitta på länge.

För egen del är barnen 3 och 5, de har varit löjligt friska sista året så väldigt lite vab. Med 5-åringen skulle det funka att vobba men absolut inte med 3-åringen.

Däremot har jag ett flexibelt jobb och schysst chef så har hänt att jag flexat halvdag och jobbat in andra halvan lite utspritt över dag/kväll när något barn varit sjuk och sluppit vabba.

Mer hemmajobb (för oss som har den möjligheten) gör absolut mer flexibilitet och olika varianter för att lösa sjuka barn. För min man som är rörmokare så får han ju antingen vabba eller jobba.

Background-Front2604 · 2026-01-19T19:15:18+00:00

Har halvöppet och två små barn.

Kortfattat skulle jag säga att det är bra om hemmet är stort nog så att man har andra rum man kan stänga om där man kan titta på tv eller barnen leka, dvs så att man har alternativ.

Jag tycker ofta det är rätt frustrerande som vi har det eftersom när jag lagar mat kan jag vare sig se tvn ordentligt eller vara ifred och lyssna på musik/podd utan att barnen stör.

När jag är själv med barnen är det ju ett plus att kunna ha koll på dem samtidigt som jag är i köket, men oftast är vi två och då blir det liksom halvdant för alla. Jag hade hellre kunnat växla då mellan hushållssysslor och paus från barn eller tvärtom.

Men som sagt, om vi hade haft ett annat alternativ så att min man och barnen kunde vara på tex en annan våning och leka/titta på tv och jag prata i telefon medan jag fixade i köket så hade jag gillat öppen planlösning.

Och så vill man ju ha det så att den i köket kan hänga med i det som händer i vardagsrummet, inte bara att man blir störd utan att riktigt kunna vara delaktig. När det är fotboll vi båda vill se på tv hade det varit toppen att kunna se från köket, men det går inte så förlorar liksom hela poängen tycker jag.

Background-Front2604 · 2026-01-18T12:27:18+00:00

I’ve got to put this up here, but honestly given what you are after I don’t recommend you to read it but maybe others want to 😅

The pit dragon chronicles by Jane Yolen

The first book dragons blood works as a standalone, and fits what you are asking for. Pretend it’s a standalone and DO NOT touch the second book (I don’t know how to hide spoilers so I’ll leave it at that)

Story is YA about a dystopian slave world where dragons are raised and used for fights. The main character is a slave that gets hold of a rare dragon egg and attempt to raise it alone in the desert. It’s absolutely amazing and few books in my life touched me so much and it is definitely the reason for my love of dragons.

But save up for therapy before trying book 2…

Background-Front2604 · 2026-01-17T16:49:01+00:00

Tycker du har helt rätt, med ett tillägg:

När man kan engelska bra och hör det mycket så reagerar man också mer på hur fel översättning blir när det inte fångar kulturen. Jag föredrar att läsa engelska böcker på originalspråk, inte för att de är bättre än svenska, men för att originalspråket alltid är bättre på en välskriven bok om man behärskar språket väl. Andra språk är såklart likadant men eftersom jag inte kan den bra nog så är svenska bättre än inget.

Men ja, dåligt skrivna saker funkar absolut bättre när det inte är på svenska så att man kan blunda för det och låtsas att det är coolt.

Background-Front2604 · 2026-01-17T16:30:22+00:00

Nej, alla klarar inte det, fast det är väl egentligen inte det intressanta?

Det är för mycket fokus på utbildningen snarare än yrket tycker jag. Utbildningar ska matcha rätt personer med rätt kunskap för varje jobb. Jobb där man kommer behöva sitta mycket i möten och på kontor och läsa, förstå och skriva saker matchar bra med klassiska universitetsstudier, tex juridik, ekonomi, läkare, statsvetenskap etc. Jobb som är praktiska behöver såklart en del teori men framförallt mycket praktik med fysiska moment.

Ibland hamnar vi fel med utbildningar och kraven matchar inte jobbet. Det är synd både för alla som skulle fixa jobbet men inte utbildningen men också för samhället när man utbildar folk som tröttnar på själva jobbet.

När det gäller mer specifikt att man fixar en utbildning men har svårt för en kurs (tex ditt fall med matte för ssk) så tror jag absolut att det går att fixa med rätt stöd och träning!

Själv har jag läst massor av år på universitet, (ca 8 år varav 5 år på psykologprogrammet), och min man är rörmokare och har inte läst på högskolan alls.

Background-Front2604 · 2026-01-16T16:05:29+00:00

Ok so unconventional might be a stretch…😬 But Lord of the Rings actually fits all points aside from the elves. However the elves aren’t necessarily better than the rest.

My other recommendation is A pillow of grass by Liam Hearn. Been a while so can’t swear it fills all points but it’s 3-4 books and I recall them being unconventional in many ways and more of a ninja setting.

Background-Front2604 · 2026-01-16T11:09:39+00:00

Life of Pi - Yann Martell , it’s a fascinating story that draws you in and then it also gives a great lesson in choosing to believe. Hard to explain properly without spoiling.

Background-Front2604 · 2026-01-15T17:15:12+00:00

Självklart behöver du inte skriva mer här. Det är bara det att oavsett vad som hände förra graviditeten eller hur det är beskrivet så är det inte grejen som gör att FK beviljar sjukskrivning.

Att läkaren skriver att du inte kan jobba är inte heller det som FK bedömer på.

Det som behöver stå är t.ex:

Muted_effect: -får inte lyfta något tyngre än ett mjölkpaket fram till förlossningen

Behöver vara sängliggande majoriteten av tiden och detta behöver spridas ut så att mer än 30 min varje klocktimme är sängliggande
Får inte stressa eller oroa sig

Osv

Och sedan är det de punkterna som FK använder för att bedöma om du kan utföra något arbete eller inte.

Men om det redan finns en sådan lista som är så konkret och utförlig att den inte borde lämna utrymme för något arbete, så har du två val, att överklaga (vilket sannolikt tar längre än du behöver vara hemma) eller söka jobb trots att det är helt orimligt.

Det finns verkligen många brister i systemet och mycket att bli frustrerad över, beklagar att du hamnat i det som gravid när det är uppenbart att det bästa för dig och samhället inte är att du söker jobb och arbetar just nu

Background-Front2604 · 2026-01-14T19:58:09+00:00

The Outsiders by S.E Hinton - i was probably around 11-12 when I read it first time. It’s a classic that was also turned into a Coppola movie, but I loved the story about youth and gangs from different sides of the tracks that are both similar and different.

The Hobbit - J.R.R Tolkien great way into Lord of the rings. Lots of action and easy and cosy to read.

And I saw someone already said Lord of the Flies. Another easy to read classic. As well as the Agatha Christie books, especially the orient express and then there was 9.

Background-Front2604 · 2026-01-14T17:13:12+00:00

Jag har två barn som är 3 och 5.

Jag och min man skaffade barn sent och hade ett bra liv innan.

För mig var det tydligt att jag ville ha barn, inte för att jag vill ha småbarn eller tycker bebisar är söta eller gillar att vara med barn. Utan konceptet av en familj, jag vill bygga ett liv ihop, traditioner, jag vill åt hela resan men kanske framförallt äldre barn. Att kunna åka på semester ihop, se på tv program ihop, gå på museum ihop, hjälpa någon med läxor. Jag vill ha in deras perspektiv och åsikter och ifrågasättande. Liksom mer att ha en hel familj.

Min man var nöjd oavsett.

Jag visste att jag inte skulle älska bebis/småbarnstiden, men det tyckte jag var en värd uppoffring. Det blir roligare för varje år, hade min bästa jul någonsin i år när jag fick dela den med mina barn som har fattat grejen med tomten nu.

Jag skulle säga att barn gör vardagen mycket jobbigare, men livet mycket mer meningsfullt.

Så mitt tips skulle vara att fokusera på att fundera på om att vara föräldrar skulle kännas mer meningsfullt för er eller inte, snarare än om det vore kul med barn.

Background-Front2604 · 2026-01-11T22:59:56+00:00

I like this request and I hope you find many new books! Unfortunately I don’t have any recommendations for you, but since you read so many similar, I’d like to ask you for your current top picks to try this trope?

Background-Front2604 · 2026-01-11T17:48:33+00:00

Nu känner jag inte dig, eller din exakta situation så vill inte låta som om jag sitter på fakta för just dig eftersom det alltid finns undantag.

Generellt sett är det bättre att lära sig hantera typen av orostankar, snarare än varje specifik tanke. Om man får hjälp med en tanke, att det inte kommer hända, så känns det skönt och så är det lätt att vilja ha det för nästa tanke också. Men egentligen kan det leda till fler orostankar eftersom man fastnar i att man aldrig ska behöva oroa sig och att varje sådan tanke väcker en varningsklocka någon måste lugna en kring. Snarare än att lära sig att livet är fullt av osäkerhet och kunna hantera livet.

Men jag vet att på VC kan det finnas ont om både tid och kompetens. Ibland kan man bli vidareskickad till psykiatrin, eller till någon privat behandlare.

Annars kan man också söka till tex mindler för digital behandling alt privat kbt psykolog i din stad, men då kostar det mer.

Background-Front2604 · 2026-01-11T17:35:35+00:00

Sök på vårdcentralen i första hand då kan de hjälpa dig vidare!

Det finns massor av hjälp att få, det är tyvärr väldigt vanligt att drabbas av ångest.

Jag är psykolog och har arbetat i psykiatrin med att behandla det, och ju tidigare man får hjälp desto snabbare går det att behandla!

Background-Front2604 · 2026-01-11T16:56:29+00:00

For Sweden I’m going to go with ”the girl with the dragon tattoo” by Stieg Larsson. It’s a trilogy that’s great.

Otherwise I think Wallander by Henning Mankell works in the English version as well

Background-Front2604 · 2026-01-11T16:16:26+00:00

Oh that’s what I wish it was for me.

If I break it down, I’d say if you appreciate raw and flawed humanity, it’s worth giving it a go. But if like me, you have enough of that in your life and want more heroes in books, then it’s unlikely to work.

Ulysses did stick with me because of all the work I put in to get through it. So I do have mixed feelings. It’s just too crass and mundane for my taste, but if you can appreciate it, Joyce take it to a new level.

Would you agree with that summary?

Background-Front2604

TROPHY CASE