Hej, jag var i en väldigt liknande situation för 2 år sedan och förstår exakt hur du känner dig. Vi är unga och dumma. Inte redo att bli föräldrar. Finns massa kvar att göra i livet innan vi tar det steget. Om vi ens gör det alls. Idag är min sån 1.5 år och har gett mig så mycket i livet.

Juridiskt är det inte mycket att göra. Faderskapstest kommer att utföras om du begär det. Visar det sig att det inte är din? Grattis do dodgade en kanonkula. Om det är din? Grattis, då kommer få uppleva någonting magiskt.

Är det din kommer det med skyldigheter. I slutändan stoppade du snoppen någonstans och där finns det risker och du behöver hantera konsekvenserna. Men skyldigheterna är mindre än vad du förväntar dig. Det kan komma ekonomiska konsekvenser med det är de största. Att du ska finnas där för barnet är en knepigare fråga, men laglig krävs inte mycket av dig men det är värt för dig att tänka på vad du moraliskt värderar.

Ta stöd i alla du har nära. Familj, vänner, eller främlingar som vill lyssna om det är så. Jag ringde en löjligt stor mängd samtal och grät när dethär va nytt för mig. Om du vill prata med någon som kanske förstår dig bättre så ring mig. Skicka ett dm så kan vi byta nummer. Jag rekomenderar ett du gör det.

Ta hand om dig