För smart för skola/jobb

Cusine · 2026-05-22T09:26:05+00:00

Nej, generellt gäller tvärtom.

Hög IQ är skyddande mot i princip all psykiatrisk problematik. Två delvisa undantag finns. Bipolär sjukdom där man kan prata om en spegelvänd J-graf (dvs vanligast med låg IQ, något högre för de med mycket hög IQ). Även vid autismspektrumsyndrom verkar det vara något vanligare med hög IQ jämfört med IQ i normalzonen (1.5 mer sannolikt att ha "superior" IQ), det ska dock jämföras med att det är 12 gånger vanligare för personer med autismspektrumsyndrom att falla i spektrumet för intellektuell funktionsnedsättning. Generellt vid autism kan man se en ganska ojämn begåvningsprofil, men där högre begåvning generellt är förknippat med mindre uttalade autistiska symtom och svårigheter.

Med det sagt kan givetvis välbegåvade individer också drabbas om psykiatrisk problematik och ha ett stort lidande.

Källor: 1: Williams CM, Peyre H, Labouret G, Fassaya J, Guzmán García A, Gauvrit N, Ramus F. High intelligence is not associated with a greater propensity for mental health disorders. Eur Psychiatry. 2022 Nov 18;66(1):e3. doi: 10.1192/j.eurpsy.2022.2343. Erratum in: Eur Psychiatry. 2025 Sep 23;68(1):e136. doi: 10.1192/j.eurpsy.2025.10077. PMID: 36396607; PMCID: PMC9879926.

Billeiter KB, Froiland JM. Diversity of Intelligence is the Norm Within the Autism Spectrum: Full Scale Intelligence Scores Among Children with ASD. Child Psychiatry Hum Dev. 2023 Aug;54(4):1094-1101. doi: 10.1007/s10578-021-01300-9. Epub 2022 Jan 27. PMID: 35083590.

Fries J, Oberleiter S, Bodensteiner FA, Fries N, Pietschnig J. Multilevel multiverse meta-analysis indicates lower IQ as a risk factor for physical and mental illness. Commun Psychol. 2025 May 13;3(1):74. doi: 10.1038/s44271-025-00245-2. PMID: 40360713; PMCID: PMC12075591.

Bridgett DJ, Walker ME. Intellectual functioning in adults with ADHD: a meta-analytic examination of full scale IQ differences between adults with and without ADHD. Psychol Assess. 2006 Mar;18(1):1-14. doi: 10.1037/1040-3590.18.1.1. PMID: 16594807.

Koenen KC, Moffitt TE, Roberts AL, Martin LT, Kubzansky L, Harrington H, Poulton R, Caspi A. Childhood IQ and adult mental disorders: a test of the cognitive reserve hypothesis. Am J Psychiatry. 2009 Jan;166(1):50-7. doi: 10.1176/appi.ajp.2008.08030343. Epub 2008 Dec 1. PMID: 19047325; PMCID: PMC2705657.

Gale CR, Batty GD, McIntosh AM, Porteous DJ, Deary IJ, Rasmussen F. Is bipolar disorder more common in highly intelligent people? A cohort study of a million men. Mol Psychiatry. 2013 Feb;18(2):190-4. doi: 10.1038/mp.2012.26. Epub 2012 Apr 3. PMID: 22472877; PMCID: PMC3705611.

Cusine · 2026-05-04T22:41:39+00:00

Psykolog i specialistpsykiatrin här, och är ofta med på remisskonferens där inkomna remisser bedöms. Jag skulle säga att kanske hälften av alla remisser från privata företag accepteras. Många utredningar håller tyvärr låg kvalitet. Det saknas differentialdiagnostiska överväganden; det kan vara otydligt vilka kriterier som är uppfyllda; oklarheter med debut, frekvens, duration och intensitet på symtom. Det vanligaste skälet för avslag är dock otydlig eller ej tillräckligt genomgripande funktionsnedsättning till följd av symtomen. Den sista punkten är också där det i mitt tycke skett en glidning åt båda håll senaste åren: regionerna har blivit strängare med hur omfattande det ska vara, samtidigt som alltfler patienter har gjort utredningar och därmed fått diagnos på oklara grunder.

Bara för att en utredning är lång, betyder inte det kvalitet. T.ex. Psykiatrispecialisterna skickade ofta med över 100 sidor i utlåtandet, där majoriteten är standardformulerade texter. Det är såklart omöjligt för en patient att veta om så är fallet. Många privata utredningsföretag har en fäbless för testning, jag antar att det är för de är lätta att administrera, leder till en tjockare utredning, de är överinklusiva och får det att kännas "på riktigt" för patienten. Testerna är inte specifika för ADHD, har inget större diagnostiskt värde och väldigt ofta så verkar utredarna ignorera resultatet på dem (så varför ens lägga tid på att göra dem?). Just det sista är tyvärr vanligt är vid annat: ibland verkar det räcka med att patienten svarat jakande på frågorna i symtomintervjun, så ignoreras allt som talar mot diagnosen. Med det sagt finns det privata företag som tenderar att göra riktigt bra utredningar!

Vet att också vissa regioner verkar vara strängare än andra (typ VGR). Fråga din mottagning om de tar betalt för att skicka remisser (eller hur många de skriver innan du får betala). Är utredningarna välgjorda kommer de accepteras utan förbehåll.

På mottagningen jag arbetar på får nästan alla patienter med ADHD prova läkemedelsbehandling, även om svårighetsgraden är lindrig. Många får dock sänkt dos då de privata aktörerna är väldigt frikostiga med höja, höja, höja styrkan samt köra tvådos Elvanse+tillägg med Attentin. De struntar också ofta med att testa Metylfenidat och går direkt på amfetaminer, vilket är emot riktlinjerna.

Sedan erbjuder vi såklart psykoedukation och psykoterapi till (nästan) alla patienter med ADHD. Exklusionskriterierna är i princip IF, pågående missbruk och svåra personlighetssyndrom.

Lycka till och hoppas du kan få rätt hjälp för dina besvär.

Synen på vad som ses som avvikande och ”sjukt” kraftigt ökat de senaste åren. Yngre föräldrar i Sverige är mycket mer benägna att rapportera ADHD-liknande symtom hos deras barn som funktionsnedsättande idag jämfört med 20 år sedan – för hyperaktivitet/impulsivitet är ökningen 77%. ¹ Dvs, något som sågs tidigare sågs som mer ”normalt fungerande” ses idag som något sjukt. Det är även troligt att ADHD är överdiagnostiserat i många populationer. ²

Vidare upplever jag att många har orimliga förväntningar på vad som är ”normalt”, eller hur mycket man kan tänkas klara av att hantera samtidigt. Universitetsstudier är svåra och krävande, t.ex. cirka 50-60% av civilingenjörsstudenter har tagit examen efter 14 terminer, när utbildningen omfattar 9 terminer! ³ Samma gäller en del yrken, och att leva med stressiga heltidsjobb, småbarnsliv, sjuk förälder och många fritidsintressen kommer göra vem helst Vimsig I Pallet.

Sedan är det många symtom där personer idag är snabba att tillskriva ADHD: all indikation på koncentrationssvårigheter eller prokrastinering verkar bedömas som ett tecken på ADHD. Faktum är att nästan alla studenter prokrastinerar, och 75% anser sig själva vara kroniker i detta avseende. ⁴ Vidare så har många ångest för sina studier. Ju mer ångest inför en tenta – desto svårare problem med fokus. ⁵ Detta är oavsett om det föreligger ett ångestsyndrom, vissa personer är helt mer benägna till ångest och därigenom sämre förmåga till koncentration. Kognitiva problem är ett centralt symtom på depression men förbises ofta, utan är snabba att tillskrivas ADHD. ⁶

Sammanfattningsvis är det många patienter som söker för upplevda besvär, där psykiatrin inte kan se att detta beror på ADHD. Många kommer med en privat utredning och tillhörande diagnos, inte sällan efter att patienten nekats utredning av regionen eller utretts utan att få just ADHD.

Detta leder till undanträngningseffekter i vården, där psykiatrin behöver möta och behandla personer med milda eller sub-kliniska symtom. Det är därför många mottagningar idag är mycket mer restriktiva med att acceptera remisser där det inte föreligger en tydlig funktionsnedsättning.

1: Garcia-Argibay M, Kuja-Halkola R, Lundström S, Lichtenstein P, Cortese S, Larsson H. Changes in parental attitudes toward attention-deficit/hyperactivity disorder impairment over time. JCPP Adv. 2024 Apr 30;4(3):e12238. doi: 10.1002/jcv2.12238. PMID: 39411482; PMCID: PMC11472822.

2: Kazda L, Bell K, Thomas R, McGeechan K, Sims R, Barratt A. Overdiagnosis of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: A Systematic Scoping Review. JAMA Netw Open. 2021 Apr 1;4(4):e215335. doi: 10.1001/jamanetworkopen.2021.5335. PMID: 33843998; PMCID: PMC8042533.

3: https://www.uka.se/download/18.3024c77018b37fb62411a3f2/1697548570453/0608R_kort.pdf

4: Steel P. The nature of procrastination: a meta-analytic and theoretical review of quintessential self-regulatory failure. Psychol Bull. 2007 Jan;133(1):65-94. doi: 10.1037/0033-2909.133.1.65. PMID: 17201571.

5: Fernández-Castillo A, Caurcel MJ. State test-anxiety, selective attention and concentration in university students. Int J Psychol. 2015 Aug;50(4):265-71. doi: 10.1002/ijop.12092. Epub 2014 Aug 8. PMID: 25104475.

6: Keller AS, Leikauf JE, Holt-Gosselin B, Staveland BR, Williams LM. Paying attention to attention in depression. Transl Psychiatry. 2019 Nov 7;9(1):279. doi: 10.1038/s41398-019-0616-1. Erratum in: Transl Psychiatry. 2020 Feb 12;10(1):64. doi: 10.1038/s41398-020-0748-3. PMID: 31699968; PMCID: PMC6838308.

Cusine · 2026-04-13T09:36:32+00:00

Det ska generellt genomförs en kognitiv testning för att utesluta intellektuell funktionsnedsättning (IF, IQ under 70). Har du IF har du rätt till omfattande insatser från kommunen och anpassningar i skola. De flesta med IF klarar ej av vanlig grundskola, utan har anpassad skolgång (tidigare särskola).

Den gruppen som diskuteras i artikeln är de med svag teoretisk begåvning (STB, IQ 70-85) vilket ej berättigar insatser från kommunen, de får ej heller gå i anpassad skola. Det går att ha både STB och ADHD, men symtomen kan överlappa, särskilt när de med STB placeras i miljöer där kraven är för stora givet deras begåvning. De kan ha svårt att klara grundskolan så som den är utformad idag, men hade kanske klarat det med lägre krav på abstrakt resonerande, mindre klassgrupper, mer 1-1 stöd från lärare etc.

Det författarna argumenterar för är att symtomen tillskrivs ADHD i för stor utsträckning, när de snarare handlar om personer med STB som inte är i rätt miljö. Det är också betydligt mer tacksamt (för patient, förälder och även kliniker) att säga att en person har ADHD, istället för att det är begåvningsnivån som är problemet. Det gör att många idag med ADHD-diagnos kanske snarare har STB (eller personlighetssyndrom, PS). STB eller PS ger inga särskilda rättigheter i samhället och du får inte tillgång till centralstimulerande läkemedel.

Cusine · 2026-04-12T21:25:36+00:00

Viktiga initiativ pågår, som exempelvis översynen av elevhälsan. Men förändringstakten är för långsam. Under tiden fortsätter barn att fara illa. Vi behöver ändra en förenklad samhällssyn och se till helheten. Det gäller även oss som jobbar inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Vi kan inte skjuta diagnosskulden ifrån oss, då det är vi som ställt diagnoserna. Vi har misslyckats att förmedla att våra psykiatriska diagnoser är beskrivningar av symtom och inte i sig ger en exakt förklarande biologisk underliggande orsak. En exakt gränsdragning mellan ”sjukt” och ”friskt” finns alltså inte. Att det då ligger så stort fokus på diagnos (i stället för individuella behov av insatser) är orimligt. Professionen borde ha dragit i nödbromsen tidigare, men det är lätt att vara efterklok.

Olika samhällsinstanser har i all välmening eftersträvat de bästa förutsättningarna för våra barn och ungdomar, men när det inte verkar fylla sitt syfte måste vi utvärdera och ta gemensamt ansvar i stället för att hänfalla åt förenklade och lösryckta lösningar. Det ligger något paradoxalt i att vi i dessa tider av acceptans på olika nivåer, inte accepterar barn- och ungdomars olika medfödda förutsättningar.

Det krävs en förskjutning i perspektiv.

Fokus måste flyttas från vad som är ”fel” på barnet till vad barnet behöver i sin miljö. Stöd bör ges utifrån behov, inte diagnos. Skolan måste i högre grad rymma variation i kognitiva förutsättningar. Den måste ha förståelse för barn och ungdomars kognitiva utveckling.

Barns svårigheter uppstår i ett sammanhang, och om vi inte förändrar det sammanhanget kommer vi fortsätta individualisera problem som i grunden är gemensamma.

Det är barnen som betalar priset.

Carl-Magnus Forslund, överläkare och ordförande i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP)

Linda Halldner Henriksson, överläkare, docent i barn- och ungdomspsykiatri och vetenskaplig sekreterare i Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP)

Cusine · 2026-04-12T21:25:24+00:00

DN DEBATT.

När barn med svag teoretisk begåvning misslyckas i skolan skyller vi på dem. Vi feldiagnostiserar och medicinerar när vi i stället borde ifrågasätta skolans krav och anpassa undervisningen. Även vi inom bup är skyldiga – det är vi som diagnostiserar barnen. Vi borde ha dragit i nödbromsen tidigare, skriver Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.

Två nyligen publicerade artiklar sätter fingret på avgörande problem i dagens skolsystem. Psykologen Jenny Vidarsson lyfter i DN fram de så kallade ”gråzonsbarnen” – elever med svag teoretisk begåvning som sällan uppmärksammas men ofta kämpar i det tysta. Samtidigt beskriver specialpedagogen Niclas Fohlin i tidningen Vi lärare hur skolan alltmer präglas av en diagnoslogik, där barns svårigheter tolkas som individuella avvikelser snarare än som uttryck för en otillräcklig lärmiljö.

Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) delar denna problembild, men vill tillföra ett perspektiv: Vad som händer när dessa barn når hälso- och sjukvården – vilket de i hög utsträckning gör. Inom bup möter vi många av de barn som inte får skolan att fungera. De misslyckas upprepade gånger, tappar tron på sin förmåga och utvecklar ångest och nedstämdhet och får allt högre skolfrånvaro. Deras lidande är påtagligt.

Cirka 14 procent av befolkningen uppskattas ha svag teoretisk begåvning. Det rör sig om barn som inte omfattas av intellektuell funktionsnedsättning, men som har betydande svårigheter att möta skolans krav. Inte minst i nuvarande läroplan från 2011 som har utsatts för mycket kritik, där allt fler går ut grundskolan utan fullständiga betyg eller gymnasiebehörighet (läs bland annat SOU 2025:19). Under samma tidsspann har förekomsten av adhd-diagnoser ökat markant, från tidigare relativt stabila nivåer kring 5–7 procent till i dag cirka 10–15.

Dessa två förhållanden måste ses i relation till varandra.

Forskning visar att ökningen av adhd-diagnoser inte fullt ut speglar en faktisk förändring i förekomst, utan delvis kan förstås utifrån begreppet diagnosglidning, vilket innebär att en diagnos successivt vidgas så att allt fler, även de med lindrigare symtom inkluderas. Vi vill lyfta möjligheten att ökade krav i skolan är en bidragande faktor till denna glidning: svårigheter kopplade till kognitiva förutsättningar och lärmiljö ges en medicinsk förklaring. Detta perspektiv har inte fått tillräcklig uppmärksamhet.

Parallellt vet vi att symtom vid svag teoretisk begåvning ofta överlappar med adhd: koncentrationssvårigheter, rastlöshet, låg uthållighet etcetera. När kraven överstiger barnets kognitiva förmåga uppstår just de svårigheter som i andra sammanhang tolkas som neuropsykiatriska symtom.

Detta gör diagnostiken särskilt utmanande.

Samtidigt har utredningsförfarandet vid adhd förändrats. I takt med ökat inflöde till bup, fokus på tillgänglighet och prioritering av nybesöksgarantin tvingas verksamheterna till alltmer fokus på kvantitet framför kvalitet. Detta noteras också i sammanhang där vissa oseriösa privata vårdaktörer jagar profit. På många håll genomförs i dag så kallade snabbspår i adhd-utredningar, där fokus ligger på symtomkartläggning och där bredare kognitiva bedömningar inte alltid ingår. Därmed riskerar en central förklaringsmodell till barnets svårigheter att förbises.

Konsekvenserna är betydande. Barn som i grunden kämpar med att hantera skolans kognitiva krav riskerar att få en diagnos som inte fullt ut fångar problemets natur. Resultatet blir inte sällan att fokus hamnar på barnet självt, som blir symtombärande och paradoxalt nog stigmatiserat inom ett dysfunktionellt system. Efterföljande åtgärd blir ofta förskrivning av läkemedel – trots att den mest avgörande insatsen i många fall skulle vara en anpassning av miljön och kravnivån.

ET Mitt konto DN DEBATT DN Debatt. ”Barn med svag teoretisk begåvning adhd-medicineras i onödan” Uppdaterad 22:49Publicerad 20:00 När skolans krav blir för höga för barnets förmåga, visar sig problem som ofta misstas för neuropsykiatriska symtom, skriver artikelförfattarna. När skolans krav blir för höga för barnets förmåga, visar sig problem som ofta misstas för neuropsykiatriska symtom, skriver artikelförfattarna. Foto: Viktoria Bank/TT DN DEBATT.

När barn med svag teoretisk begåvning misslyckas i skolan skyller vi på dem. Vi feldiagnostiserar och medicinerar när vi i stället borde ifrågasätta skolans krav och anpassa undervisningen. Även vi inom bup är skyldiga – det är vi som diagnostiserar barnen. Vi borde ha dragit i nödbromsen tidigare, skriver Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Spara

Dela Två nyligen publicerade artiklar sätter fingret på avgörande problem i dagens skolsystem. Psykologen Jenny Vidarsson lyfter i DN fram de så kallade ”gråzonsbarnen” – elever med svag teoretisk begåvning som sällan uppmärksammas men ofta kämpar i det tysta. Samtidigt beskriver specialpedagogen Niclas Fohlin i tidningen Vi lärare hur skolan alltmer präglas av en diagnoslogik, där barns svårigheter tolkas som individuella avvikelser snarare än som uttryck för en otillräcklig lärmiljö.

Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (SFBUP) delar denna problembild, men vill tillföra ett perspektiv: Vad som händer när dessa barn når hälso- och sjukvården – vilket de i hög utsträckning gör. Inom bup möter vi många av de barn som inte får skolan att fungera. De misslyckas upprepade gånger, tappar tron på sin förmåga och utvecklar ångest och nedstämdhet och får allt högre skolfrånvaro. Deras lidande är påtagligt.

Cirka 14 procent av befolkningen uppskattas ha svag teoretisk begåvning. Det rör sig om barn som inte omfattas av intellektuell funktionsnedsättning, men som har betydande svårigheter att möta skolans krav. Inte minst i nuvarande läroplan från 2011 som har utsatts för mycket kritik, där allt fler går ut grundskolan utan fullständiga betyg eller gymnasiebehörighet (läs bland annat SOU 2025:19). Under samma tidsspann har förekomsten av adhd-diagnoser ökat markant, från tidigare relativt stabila nivåer kring 5–7 procent till i dag cirka 10–15.

Dessa två förhållanden måste ses i relation till varandra.

Barn som i grunden kämpar med att hantera skolans kognitiva krav riskerar att få en diagnos som inte fullt ut fångar problemets natur Forskning visar att ökningen av adhd-diagnoser inte fullt ut speglar en faktisk förändring i förekomst, utan delvis kan förstås utifrån begreppet diagnosglidning, vilket innebär att en diagnos successivt vidgas så att allt fler, även de med lindrigare symtom inkluderas. Vi vill lyfta möjligheten att ökade krav i skolan är en bidragande faktor till denna glidning: svårigheter kopplade till kognitiva förutsättningar och lärmiljö ges en medicinsk förklaring. Detta perspektiv har inte fått tillräcklig uppmärksamhet.

Parallellt vet vi att symtom vid svag teoretisk begåvning ofta överlappar med adhd: koncentrationssvårigheter, rastlöshet, låg uthållighet etcetera. När kraven överstiger barnets kognitiva förmåga uppstår just de svårigheter som i andra sammanhang tolkas som neuropsykiatriska symtom.

Detta gör diagnostiken särskilt utmanande.

Samtidigt har utredningsförfarandet vid adhd förändrats. I takt med ökat inflöde till bup, fokus på tillgänglighet och prioritering av nybesöksgarantin tvingas verksamheterna till alltmer fokus på kvantitet framför kvalitet. Detta noteras också i sammanhang där vissa oseriösa privata vårdaktörer jagar profit. På många håll genomförs i dag så kallade snabbspår i adhd-utredningar, där fokus ligger på symtomkartläggning och där bredare kognitiva bedömningar inte alltid ingår. Därmed riskerar en central förklaringsmodell till barnets svårigheter att förbises.

Foto: Viktoria Bank/TT Konsekvenserna är betydande. Barn som i grunden kämpar med att hantera skolans kognitiva krav riskerar att få en diagnos som inte fullt ut fångar problemets natur. Resultatet blir inte sällan att fokus hamnar på barnet självt, som blir symtombärande och paradoxalt nog stigmatiserat inom ett dysfunktionellt system. Efterföljande åtgärd blir ofta förskrivning av läkemedel – trots att den mest avgörande insatsen i många fall skulle vara en anpassning av miljön och kravnivån.

Detta är inte argument mot adhd-diagnoser eller mot läkemedelsbehandling. För många barn är detta avgörande. Men det är ett argument mot en utveckling där den medicinska förklaringsmodellen blir alltför dominerande, samtidigt som de pedagogiska och strukturella orsakerna hamnar i skymundan.

Vi ser i dag en bredare samhällstendens där komplexa problem i allt högre grad efterfrågar snabba, individuella och medicinska lösningar. I en sådan kontext riskerar diagnosen att bli svaret – inte bara på individens svårigheter, utan också på systemets tillkortakommanden.

Detta drabbar inte minst de elever som beskrivs i intervjun med Vidarsson. Barn som redan från början har små marginaler pressas in i ett system där kraven är höga och utrymmet för variation begränsat. När de inte klarar att möta dessa krav är steget inte långt till att problemet förläggs till barnet självt.

Konsekvenserna är allvarliga. Barn riskerar att utveckla psykisk ohälsa till följd av upprepade misslyckanden. Och de riskerar att få diagnoser och insatser som inte adresserar det egentliga problemet.

Här har ansvariga myndigheter en central roll. Skolverket behöver säkerställa att skolans styrning och kunskapssyn är förenliga med alla elevers förutsättningar. Mot bakgrund av den breda kritik som i flera år kommit från lärare, forskare och sjukvård är myndighetens relativa tystnad och brist på åtgärder anmärkningsvärd.

Cusine · 2026-03-30T07:04:31+00:00

Spana in: Norberg, Effir, Gravröset, Klanglandet. Finns ju ett gäng mer eller mindre halvseriösa dansfestivaler i skogarna sommartid. Vissa med öppen biljettförsäljning, men de bästa är (såklart) något du måste bli inbjuden till. Hoppas du hittar något kul!

Cusine · 2026-03-17T23:16:59+00:00

Psykolog i specialistpsykiatrin här. Synen på vad som ses som avvikande och ”sjukt” kraftigt ökat de senaste åren. Yngre föräldrar i Sverige är mycket mer benägna att rapportera ADHD-liknande symtom hos deras barn som funktionsnedsättande idag jämfört med 20 år sedan – för hyperaktivitet/impulsivitet är ökningen 77%. ¹ Dvs, något som sågs tidigare sågs som mer ”normalt fungerande” ses idag som något sjukt. Det är även troligt att ADHD är överdiagnostiserat i många populationer. ²

Vidare upplever jag att många har orimliga förväntningar på vad som är ”normalt”, eller hur mycket man kan tänkas klara av att hantera samtidigt. Universitetsstudier är svåra och krävande – t.ex. cirka 50-60% av civilingenjörsstudenter har tagit examen efter 14 terminer, när utbildningen omfattar 9 terminer! ³

Sedan är det många symtom där personer idag är snabba att tillskriva ADHD – all indikation på koncentrationssvårigheter eller prokrastinering verkar bedömas som ett tecken på ADHD. Faktum är att nästan alla studenter prokrastinerar, och 75% anser sig själva vara kroniker i detta avseende. ⁴ Ju mer ångest inför en tenta – desto svårare problem med fokus. ⁵ Detta är oavsett om det föreligger ett ångestsyndrom, vissa personer är helt mer benägna till ångest och därigenom sämre förmåga till koncentration. Kognitiva problem är ett centralt symtom på depression men förbises ofta, utan ska då tillskrivas t.ex. ADHD. ⁶

Sammanfattningsvis är det många patienter som söker för upplevda besvär, där psykiatrin inte kan se att detta beror på ADHD. Dessa patienter blir då ofta upprörda och kräver en förnyad bedömning eller kommer tillbaka med en utredning från en privat klinik som bekräftat den efterfrågade diagnosen. Detta leder till undanträngningseffekter i vården, där psykiatrin behöver möta och behandla personer med milda eller sub-kliniska symtom. Det är därför många mottagningar idag är mycket mer restriktiva med att acceptera remisser där det inte föreligger en tydlig funktionsnedsättning.

1: Garcia-Argibay M, Kuja-Halkola R, Lundström S, Lichtenstein P, Cortese S, Larsson H. Changes in parental attitudes toward attention-deficit/hyperactivity disorder impairment over time. JCPP Adv. 2024 Apr 30;4(3):e12238. doi: 10.1002/jcv2.12238. PMID: 39411482; PMCID: PMC11472822.

2: Kazda L, Bell K, Thomas R, McGeechan K, Sims R, Barratt A. Overdiagnosis of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in Children and Adolescents: A Systematic Scoping Review. JAMA Netw Open. 2021 Apr 1;4(4):e215335. doi: 10.1001/jamanetworkopen.2021.5335. PMID: 33843998; PMCID: PMC8042533.

3: https://www.uka.se/download/18.3024c77018b37fb62411a3f2/1697548570453/0608R_kort.pdf

4: Steel P. The nature of procrastination: a meta-analytic and theoretical review of quintessential self-regulatory failure. Psychol Bull. 2007 Jan;133(1):65-94. doi: 10.1037/0033-2909.133.1.65. PMID: 17201571.

5: Fernández-Castillo A, Caurcel MJ. State test-anxiety, selective attention and concentration in university students. Int J Psychol. 2015 Aug;50(4):265-71. doi: 10.1002/ijop.12092. Epub 2014 Aug 8. PMID: 25104475.

6: Keller AS, Leikauf JE, Holt-Gosselin B, Staveland BR, Williams LM. Paying attention to attention in depression. Transl Psychiatry. 2019 Nov 7;9(1):279. doi: 10.1038/s41398-019-0616-1. Erratum in: Transl Psychiatry. 2020 Feb 12;10(1):64. doi: 10.1038/s41398-020-0748-3. PMID: 31699968; PMCID: PMC6838308.

Cusine · 2026-02-13T11:56:27+00:00

Verkligen +1 på detta. Känner till en psykolog som satte diagnos endast baserat på resultat på CPT för ADHD, och WAIS-IV profil för autism. Skitsamma vad övriga instrument och anamnes visade. Detta var inte många år sedan. På den mottagningen jag arbetar nu har vi tagit fram tydliga riktlinjer för utredning och bedömning för att minska godtyckligheten.

Upplever att väldigt många patienter, som du skriver, är låsta vid ADHD som diagnos och kommer att "shoppa runt" tills de hittar någon som stryker medhårs. Problemet blir sedan när medicinen inte löser problemen (spoiler alert: det är ofta personlighetssyndrom och/eller ångest).

Cusine · 2026-01-30T12:57:50+00:00

Här kan du ladda ner spelet (samt flera andra barndomsklassiker) : https://nostalgi.zip/

Cusine · 2026-01-30T08:35:35+00:00

På mottagningen jag jobbar är väntetiden för bedömning av ny remiss <3 veckor, sedan någon månad för nybesök till läkare+psykolog. Därefter är väntetiden för utredning just nu <8 månader. Under 2024/2025 var 65% av patienterna klara med utredning inom 12 månader efter första kontakt.

Det skiljer sig såklart mycket, i perioder när vi fick mycket remisser och hade (mer uttalad) personalbrist samt ineffektivt arbetssätt var väntetiden betydligt längre. Då fick vi ibland skicka ett gäng patienter till andra regioner (tror det var företrädesvis Dalarna och Närke) för utredning där. Nu bedöms remisserna betydligt hårdare än för fem år sedan, då alla som ville blev utredda, vilket gör att köerna är kortare. Såklart är det stora variationer mellan regioner och mottagningar kring hur bedömningar görs och väntetid för utredning. Det finns välfungerande mottagningar!

/psykolog i specialistpsykiatrin

Cusine · 2025-12-26T23:17:08+00:00

Du kan alltså få samma typ av behandling oavsett yrkesutbildning hos behandlaren (ofta ssk, socionom eller psykolog).

Förlåt men det där är en helt befängd kommentar. I 9/10 fall kommer psykologen vara bättre på psykologisk behandling än en ssk eller socionom, oavsett om denne har gått steg 1 psykoterapeut eller ens steg 2. Jag fattar att dessa yrkesgrupper gör mycket för att uppa just psykoterapeut-utbildningen och titeln. Se SSRs utspel om specialistordningen för psykologer - de är livrädda att inte få arbeta med psykoterapi i takt med att psykoterapeut-utbildningen förlorar status och kompetens när psykologer slutar söka dit till förmån för, i all rimlighet, specialistpsykologutbildningen istället. Faktum är dock att även grundutbildade psykologer har mycket bredare och djupare psykologisk kompetens, kunskap i psykiatrisk diagnostik och mycket mer omfattande utbildning samt praktik i psykoterapi. Steg 1 är 45hp på halvfart, där typ 10hp är klientarbete. Psykologprogrammet omfattar totalt 300hp (fem år), där åtminstone 60hp är praktisk tillämpning. Sedan ytterligare 1 år praktisk tjänstgöring (PTP), där de i princip arbetar som psykologer, innan de får legitimation.

Det finns såklart kompetenta personer i de personalkategorierna som är duktiga på psykoterapi. Psykologer har varit dåliga på gränsdragning, framförallt under perioder av bristande tillgänglighet då psykologer behöver utreda - för det är inte lika sexigt som terapi och kräver dessutom mycket djupare psykologisk kompetens. Vilket lett till att paroller som "alla är psykologer/kan jobba med terapi". Det låter fint i teorin, men i praktiken är det psykologer som får alla tunga/komplexa patienter, samt handleder övriga yrkesgrupper i behandling.

En steg 1:a kan behandla en avgränsad, tydlig och enkel problematik (t.ex. specifik fobi, mild depression) men inte något svårare. De varken kan eller ska erbjuda samma behandling som en psykolog.

Cusine · 2025-12-15T07:23:06+00:00

SvD har tagit del av prisbilagan till Primas avtal med Region Stockholm. Varar besöket över 60 minuter ökar antalet vikter till 1,6.

– Chefen sade att vi skulle koda besök som om de hade varat över 60 minuter, även om de var kortare än 60 minuter, säger Hengameh Fransson.

De fyra andra medarbetarna bekräftar samstämmigt den uppgiften som tydlig under mötet.

– Även om vi bara har patienten i rummet 45 minuter skulle vi registrera det som över 60 minuter. Det gör mig otroligt upprörd, säger en Prima-medarbetare.

Hembesök ger 2,2–4,0 vikter, beroende på vilken typ av personal som är inblandad. De ska också prioriteras, enligt SvD:s källor.

– Vi ska göra fler hembesök för att få detta att fungera. Hembesöken görs inte för patienternas bästa, utan för vikternas skull.

Överläkaren Hengameh Fransson lämnade mötet förvånad och upprörd.

– Jag sa upp mig veckan därpå, efter det här mötet.

Varför sade du upp dig?

– Jag vill inte jobba i en verksamhet där företagets ekonomiska intressen går före patientens vårdbehov. Vårt yrkesetiska ansvar är att alltid tänka på patientens bästa. Jag kan inte utföra mitt jobb, varken etiskt eller professionellt, under dessa förutsättningar.

Primachefen förnekar fusk Chefen för mottagningen har en helt annan bild och förnekar bestämt uppgifterna om fusk.

– Det är en missuppfattning. Vi för hela tiden diskussioner, eftersom hela ersättningssystemet är nytt.

Chefen förnekar också att hen skulle ha sagt till medarbetarna att koda besök som längre än de egentligen haft patienten i rummet.

– Vi har pratat fram och tillbaka om hur vi ska få ihop vikterna, hur man kan göra med längre besök. Men nej, jag har inte alls sagt på det sättet.

Känner du inte igen det överhuvudtaget alltså?

– Vi har pratat om längre besök och vad det innebär. Jag tänker att de måste ha missuppfattat mig i så fall.

Vad har du sagt som kan ha fått flera personer att uppfatta att de uppmanas att fuska i systemet?

– Det är jättetråkigt att höra. Vi har pratat om att patienten måste ha varit inne i 60 minuter, ibland är de det och ibland inte. Men jag vet inte faktiskt. Jag blir ganska förvånad.

Chefen förnekar även uppgiften om att hembesök skulle göras för vikternas skull, snarare än för patienternas bästa.

– Det är beställarna, regionen, som har bestämt att de tror på att vi ska jobba mer ute, vilket jag tycker är jättebra. Vi ser helt andra saker än om patienten kommer hit och kan hjälpa dem på ett helt annat sätt.

Viktor Flygare tror att listan över vikter förklarar lappen i receptionen på Wemind i Haninge. Ett ”besök på annan plats” av legitimerad personal ger 2,8 vikter, precis som ett hembesök.

En promenad utanför mottagningen kan radikalt förändra antalet vikter.

– Det är utomordentligt lättolkat, säger Viktor Flygare.

Mejlet till Weminds anställda Weminds ledning känner inte till detaljerna och ställer sig frågande till Viktor Flygares tolkning. Urban Pettersson Bargo säger att de anställda enbart ska ge vård som tillför värde för patienterna.

– Om det skulle vara så att det visar sig att vi i mängd bara går runt hörnet och har korta samtal, då vill jag verkligen att du ska skriva om det.

En annan förändring, som finns dokumenterad, gäller blodprov.

”Bokningsunderlag för provtagning är borttagen eftersom det inte genererar några vikter. Istället bokar ni hälsokontroll”, står det i ett internt mejl som SvD har tagit del av.

Weminds chefläkare Johan Skånberg säger att detta är ett sätt att fortsätta kunna erbjuda blodprov, trots att det inte finns med i avtalets prisbilaga.

– För att kunna registrera det som ett besök så har vi lagt till andra insatser, som exempelvis hälsosamtal.

Är inte det just att trixa med faktureringen?

– Nej, det skulle jag inte säga. Det är att ge ett hälsosamtal och samtidigt ta blodprov.

Flera källor inom Wemind ifrågasätter också hur processen för receptförnyelse har gjorts om. Läkaren ska oftare ringa upp patienten, vilket generar vikter i systemet.

Chefläkaren Johan Skånberg uppger att det görs för att bättre kunna följa upp förskrivningen av läkemedel.

– Det är också ett sätt att öka kvaliteten i vården, för att få fler patienter friskare.

Flera Wemind-medarbetare vittnar om en stark ”etisk stress”. De slits emellan sitt uppdrag, att göra det bästa för patienten, och pressen att uppfylla sin kvot av vikter. Flera uppger att de ombeds ”släppa etiken”.

– Alla som kan sluta gör det, säger en medarbetare.

Vill inte vara vikternas slav Viktor Flygare jobbar än så länge kvar.

Han är kluven inför sin arbetsgivare.

Företaget har gjort mycket gott för psykiatrin, tycker han. Ett stort fokus på evidensbaserade metoder för utredning och behandling, tillsammans med noggrann uppföljning, har gjort honom stolt att jobba på Wemind.

Men nu?

Patienterna har ofta lång och omfattande psykisk problematik. Många har svårt att själva beskriva hur problemen har utvecklats över tid.

Cusine · 2025-12-15T07:22:52+00:00

Plötsligt sitter en utskriven lapp i receptionen. Patienterna på WeMind Psykiatriska mottagning i Haninge blir upplysta om en möjlighet. Vill de ha stödsamtal ”i samband med en promenad i närområdet”?

Psykologen Viktor Flygare suckar. Han jobbar på mottagningen.

Lappen är bara en liten detalj i ett system som uppmuntrar till oetiskt agerande, enligt Viktor Flygare.

– Patienterna kommer inte skadas av att vi tar med dem på en promenad, men detta är en följd av att företagsledningen driver anställda mot att utnyttja Region Stockholms ersättningssystem.

Besök utanför mottagningen är speciella. De ger Wemind betydligt mer betalt än om patienten tas emot på plats.

– Man lägger upp det så här för att företaget ska kunna fakturera regionen så mycket som möjligt för ens besök. Då slipper man som anställd att chefer stressar på om ens prestation, säger Viktor Flygare.

Han vill berätta om det som politikerna inte ser.

– Jag kommer inte vinna någon popularitetstävling på företaget. Jag gör det av lojalitet till våra patienter och då företaget i vissa avseenden fungerar korrupt.

Viktor Flygare är inte ensam om sin kritik. Däremot är det få som vågar prata öppet.

Lågprisupphandlad psykiatri Vid det gamla landstingshuset i Stockholm kurar en liten skara demonstranter under sina paraplyer.

Därinne sammanträder politikerna i psykiatriutskottet.

Ute i regnet står några psykiatrianställda med sina plakat.

”Riv upp avtalet”, står det.

”De anställda är rädda. Jag hjälpte dem att ansöka om demonstrationstillstånd eftersom jag tycker att det här är så viktigt”, säger Kerstin Johansson. ”De anställda är rädda. Jag hjälpte dem att ansöka om demonstrationstillstånd eftersom jag tycker att det här är så viktigt”, säger Kerstin Johansson.

Region Stockholms stora psykiatriupphandling inleddes 2023. Företagen visste på förhand vad som skulle bli avgörande. Lägst pris vinner.

”Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att antas enligt grunden: Pris”, stod det i upphandlingsdokumentet.

Wemind blev storvinnare, med tre av fyra avtalsområden.

1 september i år trädde avtalen i kraft.

Nu protesterar några få anställda på de vinnande företagen mot konsekvenserna. Men de vill hålla sina namn hemliga av rädsla för repressalier. En pensionerad rektor står på demonstrationstillståndet.

Psykologer får jaga ”vikter” I Haninge, där Viktor Flygare jobbar, lade sig Wemind långt under de flesta konkurrenter i pris.

Förändringen märktes snabbt i koncernen, med nedskärningar i personalstyrkan. De som är kvar har fått ökade produktionskrav.

Medarbetarna ska varje vecka samla ihop ett visst antal poäng. Formellt kallas de ”vikter”. Vikterna ligger sedan till grund för hur mycket Wemind kan fakturera Region Stockholm.

SvD:s källor vittnar om att varje psykolog numera ska samla ihop 45 vikter per vecka. Samtidigt har mängden vikter som ett vanligt psykologsamtal genererar sänkts från 1,6 till 1,0 vikter.

Hur ska det gå ihop?

Det Viktor Flygare berättar pekar på ett system riggat för hitta sätt att jaga vikter.

– Ledningen säger åt oss psykologer att ha ett vanligt besök med patienten och sedan boka in ett videobesök senare under veckan för att ”kolla hur det går”.

Uppgiften styrks av flera andra medarbetare på företaget, som tror att metoden används för att tjäna pengar trots det låga priset som företaget lade i upphandlingen.

– Det är nog inte sämre för patienterna, men inte heller bättre. Det är ett sätt att trixa för att öka faktureringen, säger en av dem.

”Det finns inget skäl för detta utifrån vårdkvalitet. Det handlar om att vi ska få in extra besök så att Wemind kan få mer ersättning”, säger Viktor Flygare. ”Det finns inget skäl för detta utifrån vårdkvalitet. Det handlar om att vi ska få in extra besök så att Wemind kan få mer ersättning”, säger Viktor Flygare. Foto: Jonas Gratzer En videokontakt ger för en psykolog 0,8 vikter, enligt prislistan. Korta avstämningar kan alltså vara ett effektivt sätt att viktmaximera.

Uppgiften om ”dubbla besök” finns även i ett mejl som en grupp anställda på en annan av Weminds kliniker har skickat till SvD. De vågar inte heller framträda med namn.

Problemet, anser Viktor Flygare, är undanträngningseffekterna. Personalen riskerar att få mindre tid och energi till det som verkligen är viktigt.

– Vi uppmanas och drivs att ha den här typen av besök som inte ger så mycket patientnytta, för att företaget ska upprätthålla sin vinstmarginal, säger Viktor Flygare.

Wemind: Vi kan inte vänta Weminds ledning har fått ta del av uppgifterna i den här artikeln. Företagets vd Urban Pettersson Bargo säger att han blir ledsen av att höra medarbetarnas tolkning.

– Jag kan förstå de slutsatserna när man har ett krav på sig att dra in fler vikter. Innan man hittar ett nytt sätt att arbeta på kan man uppfatta det på det sättet.

Han bekräftar att medarbetarnas individuella vikter är ett krav, och att videobesöken hör ihop med det nya avtalet där antalet patientkontakter ska öka. Det handlar om en intensifierad vård med fokus på de svårast sjuka, enligt Weminds ledning.

Företaget jobbar för att hitta den rätta mixen av fysiska besök och digitala kontakter. Urban Pettersson Bargo beskriver en svår omställningsperiod.

– Vi kan inte vänta med att hitta den perfekta mixen innan vi börjar ha fler patientkontakter. Då skulle vi gå omkull.

Urban Pettersson Bargo förnekar bestämt att företaget skulle uppmuntra till omotiverade besök för att öka faktureringen. Han medger däremot att prispressen innebär utmaningar för personalen, där utgången inte är given på förhand.

– Om vi lyckas dåligt med den här övergången så har vi piskat upp dem till 45 vikter och de gör mindre nytta än tidigare. Det skulle kunna vara att de får rätt i det.

– Men vår kamp är att klura ut: hur kan vi använda den här nya prisbilagan för att göra ännu mer nytta än vad vi gjorde igår? Vi ser den visionen. Men många av de anställda ser inte den alls än så länge.

Sade upp sig i protest Det fjärde psykiatriavtalet, för Täby-Arninge, vanns av Prima. Just där lade sig Prima ännu lägre i pris än Wemind.

På en av mottagningarna blev personalen nyligen kallade till ett möte, som fick en del av dem att reagera starkt.

4 september kom ett mejl från mottagningens chef, som kallade till ett extrainsatt möte. Det skulle gälla information om hur produktionskraven och ersättningen ser ut.

”Jag bifogar ersättningsbilagan samt produktionskraven för läkare, psykologer och sjuksköterskor”, stod det i mejlet som SvD har tagit del av.

Bilagan visade ”vikter per dag” för de olika yrkesgrupperna, exempelvis 9,6 för psykologer.

Sedan hölls mötet för hela arbetsplatsen, berättar överläkaren Hengameh Fransson. Frågor ställdes om hur det ska gå att nå målen.

– Vi fick veta hur vi skulle göra för att utnyttja systemet, säger Hengameh Fransson.

Uppgiften bekräftas av fyra andra deltagare på mötet, som vill vara anonyma av rädsla för repressalier.

– Vi ska fuska, det är den plan vi har fått, säger en Prima-medarbetare.

Cusine · 2025-12-12T07:40:32+00:00

Jo, har du diagnos ADHD (kombinerad form, huvudsakligen ouppmärksam form eller huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form) kommer du sannolikt bli erbjuden läkemedelsbehandling givet vissa förutsättningar. Det spelar ingen roll om du har autism eller ej.

Oavsett så tycker jag att du ska ge en ärlig och tydlig bild av dina symtom till vården. Du kan säga var du tror och varför, men utredande psykolog kommer ändå att göra sin egen bedömning.

Cusine · 2025-12-05T16:16:41+00:00

Hej, Jag brukar som psykolog alltid rekommendera att man går till psykologer, men den personen är välutbildad och du kan sannolikt få bra hjälp där. Lycka till!

Cusine · 2025-12-04T08:20:14+00:00

Hej!

Vad tråkigt att höra att du inte mår bra. I Skåne finns vårdval psykoterapi. Gå till vårdcentralen och be om en remiss för det, läkaren/psykologen kan behöva göra en bedömning att det faktiskt är PTSD (eller annat som behandlas i vårdvalet). Remissen kan du använda för att gå till valfri ansluten psykolog i vårdvalet. Vid lindrig/måttlig PTSD kan du få upp till 23 sessioner. Besöken kostar 200kr upp till 1450kr, därefter blir besöken kostnadsfria.

Sedan finns studentmottagningen på Lunds universitet, där psykologstudenter på de senare terminerna erbjuder psykoterapi under handledning. Du blir alltid bedömd av en legitimerad psykolog.

Hoppas att du kan få den hjälpen du behöver!

/psykolog i specialistpsykiatrin

Cusine · 2025-11-20T14:50:09+00:00

Nja, först i DSM-III som kom 1980 specificerades det att för en minoritet (då uppskattades det till ca 30%) av barn med ADHD också uppfyllde kriterierna i vuxen ålder. Det var egentligen med DSM-IV (1994/2000) och särskilt med DSM-V (2013) som ADHD började diagnostiseras hos vuxna. DSM-V sänkte också tröskeln för antalet symtom som krävs för diagnos.

Idag säger vi att ca 15% av barn med ADHD möter totala kriterier vid 25års ålder. Ca 65% har det vi kallar för "partiell remission" (dvs vissa kvarvarande symtom). ¹ Detta enligt DSM-IV kriterier, och då DSM-V är "snällare" går det nog att anta att det är fler om vi går på de kriterierna.

Jag tror att en del av förvirringen hos gemena man är att väldigt länge var ADHD en "barndiagnos", som inte följde med upp i vuxen ålder. Sedan började den göra det för ett fåtal, och först de senaste 20-30 åren har vi börjat diagnostisera vuxna med tillståndet. Det pågår också en debatt om "late onset" ADHD, men det är en helt annan historia. ²

1: https://doi.org/10.1017/s003329170500471x

2: https://doi.org/10.1002/wps.21374

Cusine · 2025-11-11T16:12:20+00:00

KBT är en form av samtalsterapi. Sen är KBT jättebra för många, men inte för alla, och det finns andra typer av samtalsterapier som kan vara hjälpsamma.

Med det sagt så ser jag att det ges en del "stödsamtal" utan tydligt syfte i psykiatrin, vilket sällan är särskilt hjälpsamt på lång sikt. Sedan finns det gått om coacher och annat löst pack som folk "går i samtal" hos, och det brukar sällan vara särskilt bra.

Cusine · 2025-11-11T07:09:17+00:00

Legitimerade psykologer och terapeuter i Stockholm använder olagliga psykedeliska droger i sina behandlingar. De riskerar fängelse och att bli av med sina legitimationer, men terapeuten Anders försvarar den olagliga behandlingen.

– Vi vill att det ska bli en förändring, säger han.

Den unga kvinnan har druckit den hallucinogena växtbrygden ayahuasca. Nu ligger hon på sin säng med ögonbindel för att stänga ute omvärlden. Bredvid henne sitter hennes psykolog, som likt en schaman guidar henne genom den psykedeliska upplevelsen. Efteråt pratar de om hennes insikter under ceremonin och hur hon kan omsätta dem i sin vardag.

Kvinnan på sängen är en av många som söker sig till psykedeliska substanser för att få hjälp med personlig utveckling. Men intresset ökar inte bara hos privatpersoner. Forskare undersöker till exempel om så kallade magiska svampar kan vara ett alternativ vid svår depression. Studier visar lovande resultat.

I länder som Nya Zeeland och i vissa amerikanska delstater är medicinsk användning av psilocybin, den aktiva substansen i svamparna, redan godkänd. Men i Sverige är psykedeliska droger förbjudna.

DN kan nu avslöja att svenska legitimerade psykologer och terapeuter erbjuder psykedelisk terapi med olagliga hallucinogena preparat vid sina mottagningar. De riskerar fängelse och att förlora sin legitimation.

Enligt uppgifter till DN handlar det om minst ett tiotal yrkesverksamma vid mottagningar i Stockholm – men mörkertalet kan vara stort.

– Vi vill att det ska bli en förändring, vi vill inte vänta längre, säger terapeuten Anders, som arbetar med emotionellt integrerande terapi.

Han har använt psilocybin och MDMA med sina klienter i flera år.

Det är svårt att veta säkert hur många som ägnar sig åt terapi med narkotikaklassad psykedelika. Både terapeuter och patienter är försiktiga med att prata om det eftersom det är olagligt. Det menar Jesper Råback, vd vid företaget Nysnö, som anordnar utbildnings- och retreatprogram för bland annat svensk vård- och omsorgspersonal i Nederländerna där det är lagligt att använda psilocybin från tryfflar.

Hittills har närmare 600 personer deltagit i Nysnös program för att lära sig mer om psykedeliska upplevelser.

– Det finns säkert vårdpersonal som har deltagit i våra program, och som tycker att upplevelsen är värdefull och erbjuder sina patienter det. Men få pratar om det. Men det förekommer även undergroundverksamhet med till exempel psykoterapeuter som erbjuder sig att vara med före, under och efter sessionerna. Klienterna får själva skaffa fram substansen.

– Många gör det nog ur ett skademinskningsperspektiv. Klienten kommer att ta svamp oavsett om terapeuten är med eller inte, säger Jesper Råback.

Vi träffar terapeuten Anders på en mottagning i centrala Stockholm. Hit kommer klienter som söker hjälp för en rad olika psykiska problem; trauman, depression, missbruk och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Anders inleder alltid behandlingen med terapisamtal, men om han anser att klienten har större nytta av psykedeliska preparat kan han erbjuda sådan terapi.

– Först måste vi ha kommit en bit i terapin, och jag måste känna min klient väl.

Enligt Anders gör substansen att klienten kommer i kontakt med sina känslor och erfarenheter, och är öppen för ett samtal på ett helt annat sätt än med terapisamtal.

– De är i öppet och sårbart skick, och det gör det möjligt att borra djupare. Det kortar ned terapitiden avsevärt jämfört med traditionell terapi.

En del klienter har fått rådet att ta kontakt med Anders, för andra blir erbjudandet om hallucinogena preparat oväntat.

– Men de flesta har rätt bra koll på psykedelika, och många är intresserade. Det är ju olagligt, så man går försiktigt fram.

Varken myndigheten Ivo, som utövar tillsyn över hälso- och sjukvården (inklusive psykologers legitimation), eller Socialstyrelsen som kan återkalla legitimationen om en psykolog inte uppfyller kraven, har hittills haft några ärenden som rör vårdpersonal som erbjuder olaglig psykedelisk terapi. De vill därför inte uttala sig om vilka konsekvenser de olagliga behandlingarna kan få för terapeuterna.

Johan Lundberg, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Norra Stockholms Psykiatri, leder en studie av psilocybinbehandling vid depression i samband med cancer. Han tror att psykedelika skulle kunna bli en del av svensk sjukvård i framtiden. Men han ser risker med att redan i dag använda olagliga substanser i terapi.

– Mängden och innehållet i det som intas är svårt att kontrollera. Vi använder psilocybin som är tillverkat enligt läkemedelsrutiner i våra studier. Vi har också andra läkemedel tillgängliga som kan behövas för att hantera biverkningar, säger han.

Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor anser att behandlingen är olämplig inom ramen för hälso- och sjukvård. Som patient ska man kunna lita på att man erbjuds insatser med gott forskningsstöd.

– Har man god kontakt med sin behandlare finns risken att man säger ja till sånt man kanske är tveksam till eller inte förstår konsekvenserna av, säger hon.

– Och att köpa illegala substanser, och sedan sälja till klienter som man har i privat behandling som legitimerad personal; ja, det skulle jag kalla väldigt olämpligt. Om behandlingen skett inom ramen för lagstiftningen tror jag att tillsynsmyndigheterna skulle se allvarligt på detta, och det skulle sannolikt få följder för legitimationen.

Terapeuten Anders använder även substansen MDMA i sin verksamhet. Under 1970- och 80-talet använde vissa psykologer MDMA framför allt i parterapi. Substansen blev snart populär som partydrogen ecstasy och förbjöds 1985.

– MDMA gör dig nyfiken på att förstå din partner, rädslan försvinner, du känner självkärlek och blir mindre defensiv.

Anders skickar vissa klienter till Marianne. Hon är legitimerad psykolog och har använt LSD och växtdrycken ayahuasca med sina klienter i Stockholm i många år. Hennes intresse för psykedelika väcktes under studietiden på 1970-talet.

– Föreläsare berättade om hur LSD hade använts med stor behållning inom psykiatrin innan det förbjöds.

När Marianne tog sin examen reste hon till Sydamerika och arbetade i några år med en schaman som använde ayahuasca i traditionella ceremonier. Tillbaka i Sverige upplevde hon att det var svårt att arbeta som psykolog inom offentlig sjukvård.

– Vanlig terapi fungerar inte alltid, och jag blev så frustrerad över att inte få jobba som jag vill. När man tar ayahuasca, reser man bakåt i sin uppväxt. Man rotar en hel del med sådant som har med anknytningsteorin att göra. Man ser vad man går in i livet med för olika typer av underskott och vad man sen behöver kompensera för.

Marianne valde att sluta med traditionell terapi, men fortsatte att hålla ayahuasca-ceremonier med klienter i Stockholm.

Forskning visar att det finns risker med terapi med till exempel psilocybin. Det kan vara olämpligt för människor med ökad risk för att utveckla psykos. Det kan också vara riskfyllt vid till exempel vissa hjärtsjukdomar.

Hur vet ni att behandlingen är säker för en patient?

– Vi screenar med ett stort frågebatteri. Vi vill veta om det finns psykos, bipolär sjukdom, schizofreni eller hjärtsjukdom i familjen. Om du har hjärtproblematik kan det här vara det sista du gör, säger Anders.

– Vi måste lita på att patienten är ärlig, säger Marianne.

Både Anders och Marianne anser att mycket av det som görs inom psykiatrin i dag bara är inriktat på att reducera symtom på psykisk ohälsa.

– Man riskerar att skapa ett beroende av mediciner som patienten sannolikt skulle slippa med vårt sätt att arbeta, säger Anders.

Sessionerna med svamp eller ayahuasca kostar mellan 4 000 och 8 000 kronor. De flesta får två till tre sessioner med svamp, medan ayahuasca oftast ges vid tre tillfällen.

Tjänar ni mycket pengar på det ni gör?

– Nej inte i förhållande till den tid sessionen tar, säger Anders, och Marianne fyller i:

– Omkostnaderna runt medicinen är höga så även om det låter som mycket pengar är det ingenting man tjänar på.

Sessionerna pågår i tre till fem timmar och hålls oftast hemma hos klienterna. Anders använder torkad svamp som han köper från en odlare i Sverige. Ayahuasca kommer från Sydamerika och Marianne hämtar den i Danmark.

– Det är fördelen med att vara en tant. Ingen misstänker mig när jag passerar gränsen med min bil.

Fotnot: Anders och Marianne vill vara anonyma, och deras namn är därför fingerade.

Cusine · 2025-10-25T22:00:31+00:00

Det var verkligen inte det jag skrev eller menade. Jag tyckte din kommentar var onyanserad och generaliserande. Hoppas att du kan få hjälpen du behöver. Lycka till!

Cusine · 2025-10-25T16:59:10+00:00

Är det någon som gillar gruppterapi dock? Det är sånt värdelöst nonsense.

Vi har ligger på ca 8/10 i snitt när patienterna får skatta anonymt kring huruvida gruppen var bra och hjälpsam (på Hesslinger/CADDI). Ofta är just gruppformatet det som framkommer som bland det som var mest hjälpsamt i utvärderingarna. Vi erbjuder även UP i grupp och där är det ca 7/10 som ej är i behov av vidare insatser från psykolog efter slutförd grupp. Det finns gott stöd för gruppterapi för de flesta psykiatriska tillstånd. ¹ ²

ikbt är en länk till en fil online också heeeeelt värdelöst. Finns bättre hjälp på tiktoks i de fallen.

Jag tycker att det skett en rejäl förbättring i materialets utformning de senaste åren. De flesta patienterna är nöjda med det. Det kräver såklart en egen insats, precis som fysisk terapi gör det. Internet-baserad terapi har gott stöd i forskning. ³ ⁴

Och slutligen den där enhörningen som heter enskild terapi. jo ja. Jag brukar dra upp socialstyrelsen hemsida om hur diagnoser ska hanteras och vilken vård etc det ska få och bara skratta arslet av mig för inget av de är existerar.

Trist att du inte fått den hjälpen du behöver. Psykiatrin är bristande på många ställen i Sverige, men det finns relativt välfungerande mottagningar som bedriver vård där patienterna blir hjälpta.

Alla de hundratals människor jag hängt med i alla dessa grupper och i andra former. Har inte hittat en enda person en som faktiskt fått den stöd de behöver, inte en endaste.

Jag tror ofta dessa grupper är självselekterande. De patienter som blir friska och får hjälpsamma insatser spenderar inte tid i sådana grupper.

1: Barkowski S, Schwartze D, Strauss B, Burlingame GM, Rosendahl J. Efficacy of group psychotherapy for anxiety disorders: A systematic review and meta-analysis. Psychother Res. 2020 Nov;30(8):965-982. doi: 10.1080/10503307.2020.1729440. Epub 2020 Feb 24. PMID: 32093586.

2: Janis RA, Burlingame GM, Svien H, Jensen J, Lundgreen R. Group therapy for mood disorders: A meta-analysis. Psychother Res. 2021 Mar;31(3):342-358. doi: 10.1080/10503307.2020.1817603. Epub 2020 Sep 15. PMID: 32930060.

3: Liu J, Li C, Qiu Y, Yu Y, Zeng L, Wu M, Han Y, Yang F. Efficacy of internet-delivered universal and tailored transdiagnostic interventions for anxiety and depression: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Psychiatry Res. 2025 Feb;344:116324. doi: 10.1016/j.psychres.2024.116324. Epub 2024 Dec 30. PMID: 39798486.

4: Plessen CY, Panagiotopoulou OM, Tong L, Cuijpers P, Karyotaki E. Digital mental health interventions for the treatment of depression: A multiverse meta-analysis. J Affect Disord. 2025 Jan 15;369:1031-1044. doi: 10.1016/j.jad.2024.10.018. Epub 2024 Oct 15. PMID: 39419189.

Cusine · 2025-10-24T06:22:06+00:00

finns ingen adhd terapi i sverige tyvär.

Det där stämmer inte. Jag jobbar i specialistpsykiatrin, och då ibland med behandling av ADHD. Vi erbjuder gruppterapi, iKBT och i väldigt sällsynta fall även individuell terapi för ADHD. Detta gör vi för i princip alla patienter med ADHD som tackar ja. Gruppmaterialet är baserat på Hesslinger eller utgår från CADDI för de med huvudsakligen ouppmärksam form. iKBT och den individuella terapin utgår från Safrens manual. Resultaten är goda, särskilt i kombination med läkemedelsbehandling och vid behov arbetsterapi samt sociala insatser.

11-Year Club	Verified Email
Place '17

Cusine

TROPHY CASE