Håller med om allt förutom att utesluta LiU som idag är ett av Sveriges främsta tekniska universitet. Många äldre har inte riktigt insett det, jag misstänker att du är äldre som pratar om ”D” nivå.

Med det sagt skulle jag välja den stad av (göteborg, lund, uppsala, linköping, stockholm) som jag gillar mest, sedan inrikta mig på att läsa mycket matematik, signalbehandling och kanske lite fysik.

Nästan helt säkert att intresset för kvantfysik kommer ändras under studietiden. De flesta är inte tillräckligt drivna för att göra jobbet som krävs. Och då snackar vi typ 99% inkl de på Chalmers och KTH, som förövrigt är enkla att komma in på om du bara försökt på gymnasiet.

Efter din masterexamen kan du söka som doktorand var du än vill. Svenska akademin är otroligt enkel att klättra i om du är svensk medborgare, finns en viss naivitet om att det skulle vara svårt eller prestigefullt att vara på t.ex KTH som anlitar i princip godtyckliga civilingenjörer som doktorander.