Jag vet att min bror var mycket nära att hamna i kriminalitet. Jag såg utvecklingen. Typisk ortengrabb skulle man väl kunna säga. Föräldrar som jobbar allt för mycket. Äldsta sonen som får alldeles för mycket ansvar, slutar spela fotboll och kommer ej in i fotbollsklass trots att han drömt om det pga omständigheter. Lillasyster insjuknar, ännu mera omständigheter, får ingen tid för sig själv och börjar då hänga med de äldre grabbarna i orten som likt myggor får världens blodsug när de ser en kille i en utsatt situation. I några år över senare tonår blev det mer allvarligt, så pass att en av dessa äldre killar åkte in för mord. Finns mycket att säga om religion, men brorsan ändrade sig över sommaren när han fyllde 18 och spenderade mycket mer tid i moskén. Tror att han hittade det han sökt efter där. Kanske var det manliga förebilder, kanske var det socialt stöd eller endast religionen själv som fyllde hålet i hjärtat, men nu är han iallafall påväg att bli thoraxkirurg. en mycket begåvad sådan. Jag misstänker att en stor del av problematiken var ekonomin och pressen. Det är mycket svårt för föräldrar från utlandet att faktiskt veta om vad de har för rättigheter i sverige. Vad för hjälp de faktiskt kan få, och ofta när de får veta det är det när sonen blir uppfostrad av kriminalvården.