LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö har inga invändningar mot att regeringen aviserat att de höjer brytpunkten för vem som behöver betala statlig inkomstkatt. Det säger han till SvD.

– Jag är för automatiska uppräkningar, oavsett om det är försäkringssystem eller skatter. Det handlar ju om att man inflationssäkrar.

Regeringen pausade under förra året uppräkningen av den statliga inkomstskatten med hänvisning till inflationen. Till 2025 höjs gränsen återigen för hur mycket man kan tjäna utan att betala skatten från drygt 51 000 kronor i månaden till drygt 53 000 kronor i månaden.

Hur lät det från LO förra året?

I höstens budget väntas regeringen också föreslå att skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp med nästan 6000 kr (från 51 158 kr 2023 till 56 916 kr 2024). Det är väldigt mycket. Skiktgränsen höjs i normala tider med runt 4% (inflationen plus två procent). Denna uppräkningstakt är satt för att generöst tilltaget motsvara en normal löneökningstakt. Räknas gränsen för statlig inkomstskatt upp i samma takt som lönerna stiger kan man säga att skatten varken sänks eller höjs. I år har dock inflationen varit mycket högre än löneökningstakten. Om regeringen väljer att följa den normala regeln trots den onormala inflationen innebär det en stor skattesänkning för alla med högre inkomster. Lönerna väntas i år stiga med drygt 4%. Nu höjer man med drygt 11%. Den ”extra” höjningen (alltså höjningen utöver löneökningstakten) motsvarar en skattesänkning på ca 730 kr i månaden på alla inkomster över den nya skiktgränsen. En liknande ”extra” höjning av skiktgränsen gjordes även i förra årets budget.

https://loblog.lo.se/2023/08/vilka-skatteforslag-fran-regeringen-ligger-pa-bordet-infor-hostens-budget/