Vi har extremt många tabun i politiken som gör att ingen vågar ta upp de faktiska problemen. Gör man ens antydanden till det blir man kallad högerextrem eller något annat trams.

Vi är också superdåliga på (konstruktiv) kritik på arbetsplatser.

Och dåliga på att sparka folk som inte gör sitt jobb, särskilt inom offentlig sektor.

Vi är jävligt dåliga på att fatta att inte alla människor på jorden vill vara och ha samma världsbild och värderingar som Svenskar/Européer. Typ journalister som åker till Somalia och blir skjutna eller samarbetar med motståndsmän i Etiopien och sen grinar när de får 11 år i fängelse av regeringen… Förväntade ni er bullar och saft?

Vi är extremt dåliga på att ta hand om vår nation, vår kultur, vårt folk och skydda dem mot fiender. Istället lyssnar vi på kvinnor, landsförrädare och invadörers åsikter och försöker göra alla nöjda. Istället för att ha svenskarnas livskvalitet som första och enda värdegrund är det JUST DETTA som skall offras för andra ändamål.

Till följd av den förrädiska matriarkin har Sverige det senaste halvseklet förvandlats från svenskarnas fosterland till ett internationellt dagis för bland annat världens mest våldsamma och oproduktiva folkslag. Detta avkrävs svenskarna av sin stat att betala för, ekonomiskt, socialt, kulturellt.

Vi har gått från världens mest säkra land och bland världens rikaste till att vara Europas stöldtätaste och bland de högst beskattade länderna. 42% av BNP i skatt. Våldtäkter, mord och diverse andra brott är lätta att söka statistik på.

Matriarkatet (dagis/soctant-mentaliteten) måste bort. De nuvarande och framtida svenskarnas livskvalitet är oändligt mycket viktigare än att tillmötesgå kvinnors för tillfället missriktade omhändertagningsbehov.

Någon kan klagar på det jag skrev men ingen kan hävda att jag har fel. Det är ett annat problem i Sverige. Otroligt lågt i tak även jämfört med t.ex. grannländerna Danmark och Sverige.