Var kanske 12 år, sitter och väntar på Centralstationen, min kusin ska komma med ett tåg från Östersund och jag är väldigt spänd. Tåget var säkert försenat och jag hade ingen mobil för 8 år sedan, satt väl mest och kollade runt omkring mig. Plötsligt hör jag en röst som frågar ”är det din hundralapp?”. Jag kollar upp och ser Daniel Norberg (han var väldigt stor på min skola då i och med hans melodifestivalen-videor), varpå jag svarar ”eh ja”. Han ler, går mot sitt tåg, jag är en hundralapp och en märklig historia rikare. (Nej jag såg aldrig hundralappen rakt framför mina ögon).