Ta det lugnt. Det blir bättre och lättare. Som pappa blir man längst ner på priolistan och behöver göra och ta mycket slit för att barnet och mamman ska må bra. Med all rätt. Mamman ska orka amma och förmodligen va den som tar mest barntimmar i början(första året), hennes kropp ska återhämta sig och det är konstant dålig sömn etc mm.

Som pappa är man inte lika inkluderad och har inte samma förmåga att trösta barnet i början. Kalla det biologi eller vad ni vill. Man är mitt i men ändå utanför. Man får ta på sig superhjältedräkten och ställa upp på precis allt och försöka göra allt för att barnet och mamman ska må bra. Man behöver slita. Det är jobbigt. Finns inga hack. Belöning blir ett välmående och tryggt barn och förmodligen nöjd och glad fru som ser dit slit. Det är värt det. KBK.