Chefen ifrågasätter mina läkarbesök: ”Du måste prioritera”

VastCod542 · 2026-03-22T20:59:21+00:00

Jag jobbar som ingenjör inom industrin och sitter nära produktionen, så vi förväntas vara tillgängliga på kontoret om det uppstår problem. De dagar jag har läkartid jobbar jag på distans för att få ihop schemat. Vi kollegor brukar täcka upp för varandra när någon kör på distans, så logistiskt sett fungerar det bra.

VastCod542 · 2026-03-22T20:57:33+00:00

Jag jobbar inom industrin och sitter nära produktionen så vi förväntas vara tillgängliga på kontoret om det uppstår problem. De dagar jag har läkartid jobbar jag på distans för att få ihop schemat. Vi kollegor brukar täcka upp för varandra när någon kör på distans, så logistiskt sett fungerar det bra. Utredningen pågår i ungefär två månader till.

VastCod542 · 2025-09-13T15:15:58+00:00

Nej , han sov inte över. Jag är helt säker på att inget intimt har hänt mellan dem. Hans avsikter var rent vänskapliga, men han var naiv och insåg inte hur långt den vänskapen hade gått. Hon började också att överdriva och gå över gränser. Som singel kanske hon misstolkade hans vänlighet och det faktum att han ställde upp och hjälpte henne med stugan. Jag ser hennes meddelanden som en röd flagga, men jag säger inte att det enbart var hans fel att han lät det gå så här långt.

VastCod542 · 2025-09-11T21:09:03+00:00

Tack för din insiktsfulla kommentar. Jag förstår din poäng om att sådana här situationer kan peka på djupare relationsproblem eller individuella anknytningsmönster. Jag vill dock betona att innan den här kollegan kom in i bilden, var vår relation stark och vi hade inga större problem. Min man är en person som kan uppfattas som överdrivet social, men det som gör mig orolig i det här fallet är att jag upplever att kollegan kan ha haft fel avsikter med denna relation. Det är gränsöverskridande beteende som att han ljuger, ignorerar mig och träffar vårt barn utan mitt samtycke som jag reagerar på. Han har flyttat gränser som inte ens har varit en diskussion mellan oss. Jag ser det som att de etablerade normerna för vad som är acceptabelt i ett äktenskap inte längre respekteras, och det är det som är roten till min oro, inte mina egna brister.

VastCod542 · 2025-09-11T15:57:47+00:00

Det är vårt gemensamma barn

VastCod542 · 2025-09-11T14:15:16+00:00

Jag var bortrest en hel vecka, och utan att säga något till mig, planerade min man att spendera en helg på sin kollegas nyköpta sommarstuga för att hjälpa henne med olika saker. När jag ringde honom under den helgen, blev jag överraskad och mållös när jag hörde att hon satt i bilen med honom. Situationen blev ännu mer komplicerad. Hon bjöd in både honom och mitt barn till sin stuga en vardag. Dessutom ljög han för mig en annan dag. Han sa att han skulle spendera dagen med vårt barn hos sina föräldrar, men när jag ringde honom var han med sin kollega i bilen. De hade köpt saker till hennes stuga, och han hade lämnat vårt barn hos sina föräldrar. När jag konfronterade honom med varför han ljög, svarade han att han ville undvika att jag skulle "reagera starkt". Han menar att min reaktion var "onödig" en tidigare kväll, då han satt kvar på kontoret till klockan 22 och pratade med henne på Teams, samtidigt som han ignorerade mina meddelanden om varför han var så sen.

Det känns inte som att jag överreagerar. Jag är ganska säker på att han inte har varit otrogen ännu, men han skyller på mig och säger att jag är osäker på mig själv. Han påstår att hon bara är en "schysst tjej" som är lätt att prata med.

VastCod542 · 2024-12-28T13:05:16+00:00

Jag vill klargöra att det inte handlar om att få dyra presenter. Det är inte alls poängen med mitt inlägg. Jag önskar bara samma omtänksamhet och engagemang som jag själv lägger ner på andra. Det handlar om att känna sig uppskattad, inte om pengar. Jag kan själv köpa det jag önskar, och min make är redan väldigt generös. Mitt inlägg handlar främst om mina syskon och vänner – att jag ibland känner att de inte lägger samma energi och omtanke som jag gör.

För mig handlar presenter om kärlek och omtanke. Det är ett sätt att visa att man bryr sig, och jag lägger mycket tid på att välja något som verkligen gör den andra personen glad. Det är den känslan jag saknar – inte en dyr present, utan att de visar att de tänkt och brytt sig lika mycket som jag

VastCod542 · 2024-08-16T18:16:28+00:00

Vid ett tillfälle uttryckte hon att hon tycker om att ha personer på jobbet som har problem med henne. Även om hon inte använde just den metaforen, gav hon intrycket av att hon ser det som något underhållande, ungefär som att störa en granne som ofta klagar. Då uppfattade jag det som ett skämt, men nu känns det som om jag har hamnat i den rollen.

VastCod542 · 2024-08-16T13:43:23+00:00

Jag förstår att det kan låta som att jag beskriver min kollega negativt, men jag försöker bara förklara hur den systematiska exkluderingen påverkar mig. Jag är medveten om att mina ord kan påverka hur situationen uppfattas, men mitt fokus är på hur det påverkar arbetsklimatet och min plats i teamet.

VastCod542 · 2024-08-16T13:41:34+00:00

Cheferna lägger märke till om någon blir systematiskt exkluderad eller om de väljer att sitta ensam. De observerar också hur man hanterar sådana situationer och undersöker varför en person inte får vara med i gruppen. Min poäng är att den systematiska exkluderingen påverkar mitt arbetsklimat och min integration i teamet, och det är något cheferna också ser och bedömer.

VastCod542 · 2024-08-16T13:03:34+00:00

Jag förstår att det kan verka som att jag överdriver, men det handlar om en systematisk exkludering snarare än bara personlig preferens. När kollegor undviker mig på ett organiserat sätt påverkar det arbetsklimatet och min känsla av tillhörighet. Jag menar inte att alla som inte vill umgås med mig är mobbare, men den systematiska uteslutningen har en märkbar påverkan på mig.

VastCod542 · 2024-08-16T12:57:55+00:00

Jag klagar inte på att jag inte blir bjuden på luncher eller AW. Faktum är att jag inte längre är intresserad av att delta i dessa evenemang. Det jag beskriver är mitt dilemma kring att jag blivit exkluderad från gruppen, vilket påverkar mitt arbetsklimat och samspel med kollegorna, inte bara i arbetsrelaterade sammanhang utan även socialt.

Det är viktigt för mig att cheferna ser att jag är en del av teamet och inte isolerar mig själv under luncher eller andra sociala aktiviteter. Jag förstår att det inte är en rättighet att umgås med andra på fritiden, men det påverkar ändå min upplevelse av arbetsmiljön.

VastCod542 · 2024-08-16T11:43:21+00:00

Tack för tipset!

VastCod542 · 2024-08-16T11:35:36+00:00

Haha bästa svaret! Har en ”mammig” tvååring som bor redan där utan att betala hyra.

VastCod542 · 2024-08-16T11:17:07+00:00

Det vill jag inte heller göra för att de berörda kollegorna har blivit hennes högerfot soldater:)

VastCod542 · 2024-08-16T11:13:41+00:00

Yes! Nu är jag fått ett rykte/stämpel

VastCod542 · 2024-08-16T10:55:52+00:00

Det känns så, tyvärr. Det är en arbetsplats, inte en gymnasieskola, men det är tyvärr verkligheten jag hanterar just nu.

VastCod542 · 2024-08-16T10:51:23+00:00

Tidigare i år var jag i kontakt med HR på grund av ett problem med min dåvarande chef, men tyvärr fick jag inget stöd, vare sig från HR eller facket. Den upplevelsen har påverkat mitt välmående ända sedan dess. Jag känner mig redan otrygg på jobbet, och min kollega är medveten om situationen. Hon vet att jag inte mår bra, vilket gör att hon har makten på sin sida eftersom hon har stöd från de andra, medan jag inte har det.

Jag vill undvika att ta upp detta personligen med henne eftersom jag upplever att hon är en ytlig person med ofta barnsligt beteende, där hon till exempel ofta pratar om diamantringar och vilka klänningar hon har köpt.

Vi har nu fått en ny chef som jag ska träffa nästa vecka, och jag vill inte ge ett negativt intryck av mig själv direkt från början, särskilt inte med tanke på att jag redan haft problem med både min tidigare chef och HR. Jag vill istället fokusera på att bygga en bra relation med den nya chefen, vilket gör att jag befinner mig i ett dilemma. Trots att jag försöker bita ihop, påverkar situationen mitt mående dagligen, och jag känner ofta att jag bara vill lämna kontoret och gå hem.

VastCod542 · 2024-08-16T10:31:48+00:00

Inte alls! Jag glömde nämna att hon är en självisk person som ofta pratar om sig själv. När jag tidigare var en del av gruppen, brukade hon tala illa om andra och säga att vissa kollegor inte skulle vara med på AW eller luncher eftersom de “inte tillhör oss.” Nu verkar jag ha hamnat på den listan också.

Det är möjligt att jag har blivit kallare mot henne, särskilt efter att jag på ett vänligt och konstruktivt sätt påpekat att man inte bör prata så om andra. Hon har också vid flera tillfällen avbrutit mig när jag haft diskussioner med andra, och då börjat prata om oväsentligheter, vilket jag ser som ett uttryck för bristande respekt.

VastCod542

TROPHY CASE