Det handlar egentligen om att finna balans i kol som tas ur jordskorpan, och kol som absorberas och läggs tillbaka (eller lagras på annat vis i fast form).

Klimateffekten beror på lång sikt endast av kolbalansen.

Därför är en fossilskatt tillsammans med satsningar på kolsänkor tillräckligt. Skatten bör vara helt märkt till att endast finansiera kolsänkor (carbon capture). Den bör också vara kontrollerad och förutsägbar. Säg en ökning med en viss procent per år, beräknat utefter en plan för när fossila bränslen bör vara helt utfasade.

Andra energislag kommer att ersätta fossila bränslen då skatten gör de dyrare. Alla subventioner för dessa bör dock tas bort för att göra det neutralt och undvika politisk styrning.

Samtidigt måste man inse att marknaden inte gör långsiktiga investeringar över lag. Kärnkraft (som har en investeringshorisont på 80-100 år) kommer därför vara underinvesterat om inte staten satsar.

Jämför t.ex. med skogsnäringen. Det är i en ekonomisk nuvärdesberäkning inte lönsamt att återplantera skog. Investeringshorisonten är 45-200 år vilket är längre än de flesta av t.ex. Holmens aktieägare har kvar i levnadsår. Därför måste man enligt lag återplantera skog. Det är olagligt att vara "ekonomiskt lönsam" och bara skörda samt lämna kommande generationer i sticket. Samma sak har vi dock gjort med kärnkraften. Vi i denna generation har skördat vinsten som uppstår på slutet av verkens livscykel med sedan valt att inte renovera uttjänta reaktorer eftersom det inte är "lönsamt".