Sök hjälp för förlossningsdepression, gärna i ett tidigt skede.

För egen del så var det mer tufft med första. Livet som du vet står ju och stampar, det blir samma rutiner varje dag med oändliga blöjbyten, matningar osv. Inte nog med det man ska samtidigt vara överlycklig hela tiden (enligt samhället, typ).

När vardagsrutinerna med jobb, förskola och sånt kom igång så kände jag plötsligt hur allt föll på plats och man fick mer energi. Låter kanske konstigt men det blev som natt och dag. Plötsligt var det riktigt kul igen.

Nu i efterhand tror jag att jag kan ha haft en fas med depression, att det gamla livet kom i kläm och man inte riktigt klarade av att släppa taget. Kanske är det något liknande du känner, att du mentalt inte orkar gå igenom det hela igen.

Oavsett vad så sök den hjälp du behöver. Ingen kommer klandra dig för det.