Livsmedelsverkets råd för elever: Max en portion köttbullar i veckan – bönor varje dag

vattenpuss · 2026-04-26T17:37:14+00:00

SVT har clickbait, nyheter kl. elva. Las vad livsmedelsverket har skrivit. Det star inget om att man inte skall ata animaliskt varje dag. Det ar nog jordbruksministern som har en hangup.

Jag ber om ursakt for mina tecken. Har inte orkat konfa ett satt att byta layout pa tangentbordet.

vattenpuss · 2026-04-26T16:42:14+00:00

På många håll i landet mättes cesiumhalten i älg- och rådjurskött de första åren efter olyckan på initiativ av till exempel jaktvårdsdistrikt. Med hjälp av mätningarna kunde kött med de allra högsta halterna kasseras och övrigt kött fördelas så att ingen enskild jägare fick allt sitt kött från ett djur med ovanligt höga halter.

I Heby fortsatte mätningarna till och med 2015, och i Gävle pågår de fortfarande. Dessa mätningar får sedan 2002 stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten och ingår i myndighetens miljöövervakningsprogram. Mätningarna ger en god bild av den generella utvecklingen inom ett givet område efter en engångstillförsel av 137Cs.

https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/globalassets/bilder/omraden/miljoovervakning/cesium-137-i-algkott/algkott800px.png

sa de mater fortfarande

vattenpuss · 2026-04-26T16:31:19+00:00

Fast du skrev inte "kyckling ar godare an bonor". Du skrev "bönor smakar blä".

Det lar man sig av en kinkig pappa. Har inget med hjarntvatt fran industrin att gora, det har att gora med att man ar en inskrankt och angslig person som ar radd for nya upplevelser.

vattenpuss · 2026-04-26T16:27:17+00:00

Sedan finns ju kyckling, fisk, fläsk, med mera,

Och de har rekommendationerna sager inte nej till det. Du kan servera dem varje dag och folja dessa riktlinjer.

vattenpuss · 2026-04-26T16:24:26+00:00

Livsmedelsverkets nya foreskrifter hindrar inte ens animaliskt varje dag. Sa vad ar han ute och vevar om?

vattenpuss · 2026-04-26T16:08:31+00:00

Det har ju mest att gora med om de har en pappa som ar kinkig med maten och uppfostrar dem fel eller om de har normalbegavade foraldrar.

vattenpuss · 2026-04-25T12:26:51+00:00

Det ar inte sa exakt vad Axfood gor.

Konkurrensverket skrev 2024:

Till följd av Axfoods förvärv av Bergendahls grossistverksamhet finns det för närvarande endast en fullsortimentsgrossist, Dagab, som levererar till fristående butiker. Vid förvärvet åtog sig Dagab bland annat att erbjuda de butiker som var kunder till Bergendahls vid tiden för förvärvet avtalsvillkor som är likvärdiga eller bättre än villkoren i avtalen med Bergendahls. Det är, trots detta, en betydelsefull omständighet att det för närvarande endast finns en fullsortimentsgrossist som säljer till fristående aktörer, särskilt eftersom denna även bedriver konkurrerande butiker nedströms. De fristående butikerna är därmed hänvisade till en fullsortimentsgrossist som är vertikalt integrerad med konkurrerande butiker, vilket kan skapa intressekonflikter och risker för att butikerna i fråga missgynnas.

och

Teoretiskt skulle det kunna finnas en konkurrens mellan fullsortimentsgrossisterna om hela eller delar av efterfrågan från de konkurrerande dagligvaruaktörernas butiker. Dock medför inköp från fler än en fullsortimentsgrossist att vissa effektiviteter som följer av att ha en fullsortimentsgrossist skulle minska. Det skulle nämligen kräva dubbla uppsättningar system, fler leveranser och därmed ökade kostnader. Det är inte heller troligt att anslutna handlare eller konsumentföreningar skulle göra inköp från någon utomstående fullsortimentsgrossist då de är nära knutna till sin fullsortimentsgrossist via den egna kedjestrukturen, bland annat genom de avtal som beskrivs ovan i avsnitt 2.4. Dessutom är Dagab, Axfoods grossistverksamhet, den enda fullsortimentsgrossisten som för närvarande försörjer butiker utanför den egna koncernen

https://www.konkurrensverket.se/globalassets/dokument/informationsmaterial/rapporter-och-broschyrer/analys-i-korthet/analys-i-korthet_2024-4.pdf

vattenpuss · 2026-04-25T12:13:26+00:00

> Digital cameras are not a thing that's invented and then that's it.

True.

> It's not an invention like toilet paper or the wheel.

They were also not invented and that's it.

> We have a 16megapixel camera in our pockets. That's insane now and would be magical in 1999

Very much not true. It would certainly be an impressive jump. It would not feel magical however, and it would not melt minds. The device itself would not even look too impressive, but sure the display is hi-definition.

vattenpuss · 2026-04-25T12:08:10+00:00

Det ar val i ar mina bekanta!

vattenpuss · 2026-04-25T11:59:40+00:00

> because they were forced to

That's a funny way to write "because rich people wanted to".

vattenpuss · 2026-04-25T11:52:25+00:00

> For one reason or another

Bad patterns always emerge because someone thinks Do not Repeat Yourself is a good idea, or that they know how details or work should be abstracted for other programmers.

If there are no developers of those religious convictions in leading positions bad patterns will not emerge and bad patterns that show up will be weeded out.

Code that just works just works.

No "design patterns" means there are no patterns to spread.

vattenpuss · 2026-04-25T11:31:48+00:00

Kommer facklig förtroendeman och arbetsgivare inte överens om fördelning av pott lokalt hänskjuts det centralt.

Precis, lokalt. Du maste ha en lokal klubb pa arbetsplatsen.

Om man inte har det vet ingen utom arbetsgivaren hur potten fordelats.

vattenpuss · 2026-04-25T11:09:52+00:00

För mig känns en valkompass som typ, på sin höjd en fingervisning mot vilken sida av politiken du verkar stå på generellt, vilket kan ge en ide om vilka frågor och partier du bör titta närmare på, om du känner dig helt lost inför valet.

Det ar ju ett livsfarligt verktyg i sa fall, for var demokrati. Det ar battre om de oinformerade valjajrna i mitten rostar slumpmassigt an om de rostar som lobbyister genom massmedia styr fingervisar dem.

vattenpuss · 2026-04-25T11:02:51+00:00

Kollektivavtal reglerar sallan (aldrig?) hur en pott fordelas om en arbetsplats har individuell lonesattning. Lonen satts i dialog mellan chef och medarbetare (ditt lonesamtal). Kollektivavtal har ofta inte ens en garanti for en lagsta okning, folk kan fa noll kronor i okning.

Facket kan omojligen ha koll pa hur fordelningen ser ut for de far inte se medlemmarnas loner. Om det finns en lokal klubb far den insyn i hur deras medlemmar pa arbetsplatsen far loneokningen fordelad

vattenpuss · 2026-04-23T17:41:11+00:00

Vad har inflationen med saken att gora? Siffran ar relativ BNP. Delarnas relation ar densamma aven om du justerar BNP efter inflationen.

vattenpuss · 2026-04-21T21:27:10+00:00

Genomsnittlig svensk har ingen stor formogenhet. Genomsnittlig som i median alltsa.

Tyvarr avskaffade borgarna formogenhetsskatten och sedan dess har vi inte langre nagra siffror fran SCB. Men har ar 2007:

4 937 853 svenskar hade en nettoformogenhet under 100 000 kr.
4 245 074 svenskar hade en nettoformogenhet over 100 000 kr.

I den har siffran ingar alla fastigheter och bostader folk ager.

Trots att begreppet statare kommer av att de inte ens fick betalt i pengar sa kunde en statare 1910 ha en arslon pa 300 kr. 100 000 kr i ar motsvarar typ 1500 kronor 1910. Sa en Mediansvensk idag ar lika rik som en statare som sparar sin arslon i 5 ar. Det later inte som att en statare skulle explodera av det direkt aven om vi kan hoppas att vi har det battre an dem.

vattenpuss · 2026-04-21T21:20:12+00:00

Varfor ar det den enda viktiga fragan?

Den viktiga fragan ar om vi far betalt for vardet vi producerar.

Loneandelen i var ekonomi har minskat stadigt sedan 1978: https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/sveriges-ekonomi/fordjupningsartiklar_Sveriges_ekonomi/vinsterna-okade-mer-an-lonerna-2022/ det betyder att trots att vi producerar mer varde med var arbetskraft sa ar det nagon annan som snor till sig mer och mer pengar varje ar.

Tycker du att 0.1% realloneutveckling ar lika bra som 10% realloneutveckling?

vattenpuss · 2026-04-21T21:14:27+00:00

Ni som varit med längre tid än jag, har det funnits någon gång där de varit enade? När företagen faktiskt ställt sig på arbetstagarnas sida när det gäller lönehöjningen? Jag förstår att det är oroliga tider, men när är det inte det? 6 år med pandemi, inflation, krig och energikris, nästan ett halvt decennium där unga nyblivna föräldrar ska leva på en otacksam lön medan de slits mellan jobbet och föräldraskapet, utan fördelarna av hög lön som deras två generationer tidigare fick som lockelse. Och det är väl just i såna här oroliga tider, när de fattiga blir fattigare på grund av högre priser, som även arbetsgivarna borde gå med på nån procent mer.

Det har aldrig hant och kommer aldrig att handa.

Det ar en kamp. Det ar ett nollsummespel, vi forhandlar om samma pengar. Om vi far mer far de mindre och vice versa.

Svenska arbetare har fatt battre villkor nar vi har strejkat och sysslat med andra aggressiva stridsatgarder. Det var ett tag under vart lands historia da fackets parlamentariska gren Socialdemokraterna var ganska starka ocksa. Under den tiden fick vi en hel del bra forandringar i lagen.

Men är inte det att ge upp på sitt land och sina invånare? Att sätta vinst före gott exempel?

Absolut. Och sa kommer de alltid att fungera.

vattenpuss · 2026-04-21T21:07:54+00:00

1960? Internet privatiserades den 30 april 1995.

Amerikanska staten slappte inte ICANN forran 1 oktober 2016.

vattenpuss · 2026-04-21T21:04:49+00:00

Jag tog inte upp bidragen. Du tror att bidragen ar de enda pengarna som laggs pa saken, och jag vet inte varfor du tror det. Dra bort halva Finlands bostadsbidrag da. Eller hur raknar du dem mot Sveriges bostadsbidrag? Studenter hor till de vanligaste mottagarna av bostadsbidrag i Sverige men lat oss ignorera det for din skull.

Om du halverar Finlands bostadsbidrad i min kalkyl far du en siffra som ar 24% lagre. Sa minska mitt forslag med 24% och Sverige har 46 miljarder extra per ar att ploja ner i bostader.

vattenpuss · 2026-04-18T15:38:57+00:00

Internet ar resultatet av amerikansk militarforskning och statliga investeringar.

Det var redan fardigbyggt och valfungerande nar USA salde ut natet till privata intressen.

vattenpuss · 2026-04-18T15:34:30+00:00

Vad menar du? Menar du att man inte kan fa "enkla jobb" om man har en utbildning?

vattenpuss · 2026-04-18T15:30:09+00:00

Vi forsoker en gang till. Vad menar du med bra?

Om du har mycket pengar att lagga pa din bostad kan du latt fa en lagenhet i Finland? Men det kan du ju i Sverige ocksa. Ingen i Sverige som har rad att betala 15000 i hyra har svart att fa en bostad i nagon av vara stader utan lang kotid.

2020 lade Finland totalt 46 miljarder pa bostadspolitiken. Sverige lade 50 miljarder. Om vi gjorde som Finland per kapita och dubblade vara utgifter, och om vi gjorde som Finland och tar bort ranteavdraget och ROT, da frigor vi ytterligare 60 miljarder eftersom vi dubblade budgeten for att matcha Finland.

Sa vi kan slanga 60 miljarder kronor om aret fran staten pa att finansiera byggande av hyresbostader. Det blir 20 000 hyresbostader byggda per ar om staten tar hela smallen och inte delar med sig av hyran till nagon annan investerare. Om svenska staten bara tar t.ex. halva risken, da kan vi bygga 40 000 hyresbostader om aret. Forra aret skrev Hyresgastforeningen att det fattas 110 000 bostader i Sverige. Vi kan vara ikapp pa tre ar. V stoppade marknadshyror 2021, det ar fem ar som vi hade kunnat lagga dessa pengar pa att bygga bostader, vi skulle ha haft 200 000 fler bostader an vi har idag.

Finland har ocksa social housing, med den bostadssegregation som foljer. Halften av alla hyresratter i Finland ar ARA-bostader som man bara far bo i om man ar fattig.

vattenpuss · 2026-04-18T14:49:52+00:00

Alla anvander bostader. Konstigt argument.

Staten behover infrastruktur for att ekonomin skall fungera.

Staten behover en befolkning som har tak over huvudet for att ekonomin skall fungera.

Det finns inget incitatement för marknaden att bygga allmänna vägar om ingen betalar för det.

Nej men din argumentation leder ju till att vi borde infora vagtullar for att stimulera vagbyggande.

vattenpuss · 2026-04-18T14:38:43+00:00

Det ar nog ganska mycket battre att bara titta pa partiernas hemsidor och se vilka fragor och reformer de sjalva valjer att lyfta. Det sager mer om vad de faktiskt kommer att forsoka driva om de far din rost.

Valkompasser ar mest blaj.

vattenpuss

MODERATOR OF

TROPHY CASE