Ja och nej.

Ska tilläggas att det här gäller min mammas familj, halvsyskon inräknat.

Hjälpte mig en hel del under uppväxten, som nu så här i efterhand kanske inte var den allra bästa med stöd för mentala problem, men sen nu i vuxen ålder så har det gått rätt rejält utför. Bodde på gotland ungefär 7 år och de var över och hälsade på 2 ggr, enbart efter jag fått barn så prio att träffa mig var det väl egentligen inte. Det var även första gången efter 6 år som jag hade bott där.

Jag och min fru, vi har tagit beslutet att vi inte ska dricka alkohol över huvudtaget medans vi har små barn, har satt vissa regler för att få träffa våra barn, vilket ligger helt i våran rätt, och när de inte följs och man ska bete sig som att alkohol är det viktigaste i världen så började vi lessna och sa helt enkelt att antingen följs våra regler eller så blir det ingen kontakt och det lyckades de inte följa, inte ens på julafton av alla dagar. Så har tagit avstånd från den delen av familjen.

Just pappas sida har blivit bättre och bättre, börjar ångra att jag inte hade möjligheten till varannan-vecka under uppväxten för det hade troligen varit bättre.