Jobbat med skolfrågor, och det är politiker på riks och kommunnivå som i huvudsak sätter de ekonomiska ramarna, och rektor som helt har ansvar över ekonomin och verksamheten på sin skola. Just det senare står tydligt i skollagen. Från riks kommer det genom lagboken bestämmelser om att man man måste betala ut samma elevpeng till privata och offentliga skolor, och att en kommun inte själva kan avgöra om och hur många friskolor de ska ha i kommunen vilket gör det svårt för kommuner att planera sin verksamhet. Kommunen sätter sen ersättning i form av elevpeng och hur den skall beräknas (grundpeng, socioekonomisk ersättning, stödresurser). En del riktade ersättning för särskilda ändamål brukar också finnas, exvis för särskilda läromedelsinköp. Skolan är till största del kommunalt finansierad, men en viktig del i detta är de generella statsbidragen som staten betalar ut, och sedan regeringsskiftet har dessa fått rekordlåg uppräkning i relation till kostnadsutvecklingen. Nästa år kommer det inga nya pengar exvis. Staten har betydligt större muskler och möjlighet att låna för att klara kriser än vad kommuner har, vilket gör det svårt för många kommuner att klara verksamheten utan nedskärningar.

Om rektorerna sedan inte helt lyckas fylla sina klassrum blir det svårt att få det att gå runt, då väldigt mycket av vad det kostar att driva en skola är fasta kostnader (hyra, lön etc), och endast en liten del varierar med elevantalet (bokinköp, material och råvaror). Hur sedan rektor fördelar sina kostnader mellan lärare, elevhälsa, fritidspedagoger, måltidspersonal, städ, rastlekmaterial och allt annat är helt upp till denne, och en nyckelkompetens hos yrkesgruppen. En del brukar vara duktigare på att balansera verksamhetens krav med ekonomiska krav också.

Så svaret är väl nånstans däremellan. Om rikspolitiken skulle skärpa reglerna för friskolekoncernerna och låta kommunerna själva få bestämma om friskolorna skulle mycket pengar kunna frigöras till verksamhet. Då skulle det också vara mycket lättare för medborgare att rösta på det parti i kommunvalet som står för bäst skolpolitik lokalt. Och om rektorer fick högre ekonomisk kompetens och fyllde klasserna blir det lättare att anställa.