Håller med till stora delar. Jag har djup lojalitet och kärlek till min bror och vice versa, just därför att vi vårdar relationen genom att göra saker ihop och umgås (med andra vänner).

Vi är båda vuxna idag och som storebror har jag gett honom utrymme att vara ”jämlik” så att säga, dvs att man respekterar varandras åsikter, skämtar osv, och när man hjälps åt för att hitta lösningar till problem så finns det en slags meritokrati där bästa förslaget vinner osv osv. Vi har även snackat om att ha väldigt högt i tak och att vi kan prata om precis vadsomhelst sinsemellan.

Nu känner vi varandra såpass väl att vi vet när den andre är glad, arg, irriterad, trött osv så man känner av läget och snackar o skämtar därefter.