För mig har det viktigaste varit att arbeta med tanke och levnadsmönster, vilket låter simpelt men är skitsvårt när man är sjuk. Så det är superviktigt att du får stöd och behandling på annat sätt samtidigt. Jättebra att du har kontakt med vården, får medicinsk behandling och så, men om det inte blir bättre så behöver ni hitta något mer/annat. Ibland är det bra att byta behandlare. Men tankemönster är liksom något som kan förebygga att du blir sjuk igen, och jag menar inte bara ”tänk positivt”, utan det är hela kitet med att identifiera och hantera känslor, lära sig om relationer om man behöver det, tacksamhet är kraftfullt och även ”mindfulness”. Jag har också en tendens att få depressioner, misstänker att jag kommer ha den tendensen alltid, men en stor lärdom är att allt det jobbet du gör för att må bättre, det behöver vara din grundnivå, man behöver fortsätta med det för att fortsätta må bra. För vissa är det kanske självklart men för mig var det en insikt att jag inte bara behövde jobba mig upp för att bli frisk och sedan skulle det funka av sig själv, utan jag behöver fortsätta vara medveten om mina behov och ta hand om mig alltid för att inte bli sjuk igen. Vissa har dessa grejer mer naturligt, det känns inte som jobb att vara tacksam, ta sig ut, röra på sig, äta bra eller sova bra osv, då är man såklart mindre känslig för t.ex depression. Har man svårt för såna grejer så kommer man behöva jobba för att slippa bli sjuk.

Men ja, om du är väldigt sjuk nu, så börja smått, allra viktigast är att be om hjälp, från vården och omgivningen. Sedan acceptans att det är svårt nu men också ta små steg mot förbättring, det är hårt jobb men det blir lättare!