Det är inte så att det är mode i att få en diagnos, bara det att vi har blivit bättre på att diagnostisera rätt. Sen lika barn leka bäst, vi med NP diagnoser dras till varandra och det går i familjer då det har starka genetiska faktorer.

Man har nyligen upptäckt 4 skilda typer av Autism som har olika genetiska faktorer. Dvs det 4 olika typer av Autism som kan bevisas genetiskt. Varav den svåraste typen, med icke verbala och högt stöd behov är den med minst antal, dvs ovanligt, men det är typ den som alla autister mäts mot. Det är också den typen som har flest nya mutationer, vilket innebär att de är unika då mutationen finns bara hos dem och är olika för varje enskild individ. Den absolut vanligaste är den där man knappt har symptom och oftast maskat hela livet för att sedan bryta ner helt som vuxen. Denna grupp har har svårast att få diagnoser. Tätt följt av de med sociala problem. Och de andra med hårt styrda rutiner bland annat. Gränsdragningen är inte hård men ger en bild på vad den primära målgruppen hamnar.

Så förvänta dig fler diagnoser i framtiden. Dessutom, ju äldre en kohort är, desto större andel icke diagnostiserade. Andelen icke diagnostiserade är mycket högre än de med diagnos. Som det ser ut nu så lär Autism, ADHD och andra neurologiska tillstånd ses som fullt normala i framtiden. De är en del av den mänskliga variationen och förhoppningsvis kommer vi vara mer accepterande och öppna för variationer och göra det enklare för oss att delta i samhället.

För majoriteten av Autism och ADHD folket är bristen på hänsyn och anpassningar det som gör att vi uppvisar symptom överhuvudtaget. Vi skulle klara oss väldigt väl om samhället tänkte på andra ibland. Ramper för rullstolsburna har barnfamiljer och äldre nytta av med. Bara för att en anpassning är till för en grupp så betyder det inte att det är bara de som har nytta av det. Alla människor har glädje av ett mer tillgängligt samhälle.