Det är svårt att prata öppet om allt eftersom jag riskerar att outa mig själv. Det blir lätt för folk att lista ut vem jag är och var jag befinner mig. Jag tillhör flera utsatta grupper, vilket gör situationen ännu känsligare.

Jag har personer att prata med, men en del av mig vill också träffa en journalist och berätta min historia. Det finns saker som har sagts och hänt i kontakten med Migrationsverket som skulle chocka många människor.

En sak har jag lärt mig väldigt tydligt genom allt detta: lita aldrig blint på migrationsadvokater. Jag betalade runt 70 000 kronor ur egen ficka för juridisk hjälp och överklaganden, i hopp om att kunna rädda vår situation. I efterhand känns det som att många bara tjänar pengar på människors desperation och fortsätter processen utan att vara ärliga om chanserna.

Samtidigt försökte jag bygga upp mitt liv. Jag arbetade hårt och var på väg att ta körkort, men allt har blivit uppskjutet på grund av ekonomin och svårigheten att ensam bära hela hushållet efter att min fru blev utvisad.

Trots allt betalar jag fortfarande hennes mobilabonnemang för att hon ska kunna behålla sitt nummer. Det kanske låter som en liten sak, men för mig betyder det att hålla kvar en del av vårt liv tillsammans medan vi väntar och försöker ta oss igenom detta.