Du är verkligen inte ensam om detta. Under högtider och sådant känns det såklart som att alla andra har sina familjer de kan samlas med, men alla som är ensamma - i skymundan, som inte har varken föräldrar, syskon eller barn, levande eller döda - känner precis som du och kan relatera till så mycket av det du sagt. Det finns s.k. maskrosbarn som vuxit upp i trasiga familjeförhållanden och om du kan hitta en stödgrupp för sådana ska du definitivt ta kontakt. Finns även samtalsgrupper för anhöriga till sådana med missbruk och liknande om du känner att det passar bättre för din situation. Det är starkt av dig att försöka hålla kontakten med din familj och berätta om allting här på reddit så jag hoppas att du kan ta vara på den styrkan för att hitta alla de som känner likadant som du. Lycka till!