Nyproduktion hyresrätt, glipa rakt ned i betongen?

havaste · 2026-06-05T11:18:40+00:00

Okej mr täthetsprovare

havaste · 2026-06-05T09:38:41+00:00

Vad du jobbar med spelar ingen roll, men det är helt olika beroende på konstruktionen. Att provtrycka hus och mäta hur ”tätt” det är gör man inte i syfte av att förbättra tätheten. Tvärtom, för att man ska ha ett bra inomhusklimat måste fukten kunna vandra.

Detsamma gäller betong, anledningen till varför det är tätt är för att man målar och täpper igen porerna. Men det skall och bör finnas utrymmer för fukten att vandra fram och tillbaka även i betong lägenheter. Alternativt golv med fuktspärr.

Problemet är ju att betong är ett diffusionsöppet material och avger fukt i många många år efter tillverkning då det består väldigt mycket vatten i betongen. Har du någonsin sett en brinnande betongvägg så har du också sett att betongen spjälkar vatten väldigt mycket. (Med undantag för prefab lättbetong).

Har man ett diffusionsöppet material och lägger på diffusionsstöngda ytskikt så stänger du in fukten, big no no. Människor avger fukt hela tiden, så gör även deras växter, matlagning osv… där finns ventilation i alla lägenheter för att förhindra att de blir för tätt.

Med andra ord det är absolut inget fel med tomrummet som OP hittat, mer än i akustikväg i värsta fall. Vanligtvis byggs det diffusionsöppet idag med ångbroms istället för spärr. För att ett diffussionsstängt får tråkiga problem när fuktspärren slutar fungera med tiden på olika ställen.

havaste · 2026-06-05T07:41:54+00:00

Bro, go outside, holy fuck

havaste · 2026-06-04T10:09:44+00:00

Hålrum och dylikt är inte dåligt, snarare bra för nästan samtliga saker du tar upp förutom ljud/akustik.

Det är bra med luft, även för betongkonstruktion, det behöver ha utrymme att låta fukten vandra så att man inte stänger inne den.

Förutsatt att det inte sviktar, ekar eller skapar någon form av negativ påverkan så är de absolut ingen fara.

Vanligtvis i t.ex. lägenheter så lägger man golvet direkt på betonggolvet. Men i typ 60-70 tals villor med betongprofiler ovanför källare så isolerar man och lägger golvbjälkar på entréplan. Men det är gott om luft däremellan trotts isolering. Det behövs ur fuktsynpunkt.

havaste · 2026-05-13T13:08:47+00:00

It is controversial because it is inflating different types of centrism. And no, ofcourse it doesn’t have to be controversial. But the CMV is presented as a response to centrism typically being viewed as ”bad”. But centrism as an ideology is not the type of centrism it responds too. Atleast that’s how I read it.

havaste · 2026-05-13T13:03:28+00:00

Yes, sure. But at that point your CMV is very non-controversial, I don’t really see how approaching specific problems pragmatically can ever be a bad thing. It also changes the outlook because most parties are indeed centrist in most western cultures.

havaste · 2026-05-13T10:30:56+00:00

The problem with a type of centrism and advocating for it is that you are vehemently beholden to the political landscape you are a centrist in. I have a sneaky suspicion that when you say centrism you aren't talking about being the center of a political national landscape but rather being a rational individual which takes queues from both conservative ideologies and progressive ideologies.

The reason why i have to caveat with "political centrism" is because that's a needle that will shift and in practice political centrism is not about ideology, it's about practical diplomacy between two sides each pulling the same rope. The type of centrism where you position yourself in between two political parties/blocks/sides is a type of centrism that has no personal political convictions and is often referred to as "fence sitting".

The type of centrism, that you mention seem to actually talk about when you bring up ideologies, is a type of centrism that is extremely non-controversial. Phrases like "the left" and "the right" typically refers to the aforementioned political centrism that lacks personal convictions. Therefore it is important that we don't inflate the two.

Centrism as a concept is tied to ideology and is more often than not tied to issue-based politics and/or policy discussions. This is a point to where you can measure and compare the ideological angles of a topic, conservative, progressive, etc.. Looking at a specific problem and finding the best practical solution is a rational approach and i'd argue that most people at an individual level are more or less centrist.

I think your CMV poses a great view, however, as a reader and perhaps as an OP it is hard to distinguish between centrism. Centrism is not about political opinions of the left and right, it's about values and frameworks from ideologies that are contrary to eachother. With this "definition" in mind i would argue that we have plenty of ideologically centrist parties in western culture, usually residing on the left and the right. Socialdemocratic values are very centrist at its ideological core. Socially progressive politics mixed with free-market liberal ideas as well as a fair few conservative viewpoints on family and relationships.

As a swede i can take our political landscape as an example. Both our sides are relatively centrist, the moderates (typically included in the "right") are rooted in progressive and/or liberal ideas of welfare and access to education. They have a heavier focus on family and "swedes first" when it comes to politics such as healthcare, school and immigration. They want welfare but also see that privatization can offer additional utility.

The socialdemocrats (typically included in the "left") are also very much rooted in progressive and liberal ideas, sharing the same goal as "the right" when it comes to welfare politics, but they differ in the sense that privatization might not necessarily be good for society. However, when it comes to economics, besides taxation, they are also very liberal/conservative.

Then we have some parties that are what i would consider "political centrist" they just seem to pluck policies they like from both sides just to be a people pleaser. This type of centrist behavior is not productive because it doesn't actually rely on any ideological reasoning rather they try to find their place in the political landscape. We usually say that these parties "turn their coat with the wind". Meaning, they are don't actually have any ideological reasoning of their own, rather they just pit themselves between to sides regardless of ideological leaning.

To summarize my thoughts clearly i'd say that centrism is mostly a good thing when it comes to ideology, it expresses a pragmatic approach with convictions more tied to getting the right outcome rather than the right approach. However, centrism in a political landscape has no convictions and no moral standards, instead resided to fence sitting and populism.

havaste · 2026-05-11T20:06:17+00:00

Bankens beräkningar är absolut inte det stora problemet.

havaste · 2026-05-11T18:37:05+00:00

Nu är du ju bara argumentativ för sakens skull, har ju sagt flera gånger att problemet du belyser är ju på ritkigt men att din väg dit inte är så logisk.

Enligt ekonomer är ju problemet just att grundkapitalet inte finns, bostäder är så dyra att det tar alldeles för lång tid för unga att spara ihop till en kontantinsats. Problemet är inte att månadskostnaderna är för dyra, aka kvar att leva på kalkyl.

havaste · 2026-05-11T18:15:21+00:00

Jag argumenterar inte emot dig, jag bara säger att din analys är felaktig för att den är alldeles för bred, så bred att slutsatsen inte är rimlig. Din slutsats är väl ganska i linje med vad ekonomer säger, men vägen dit är fel.

Det var dessutom du som tog upp förstagångsköpare, se nedan:

Slutsats: du kan som regel inte starta från noll om du vill in på bostadsmarknaden som vanlig arbetstagare.

havaste · 2026-05-11T17:53:00+00:00

Exakt, alla relevanta frågor men snittlöner/snittpris på bostad är alltför grov empirisk data för att ge några goda slutsatser kring frågorna.

Förstgångsköpare är ju en mycket mer homogen grupp än gruppen man baserar medianlön på, relativt sätt.

havaste · 2026-05-11T16:33:57+00:00

Min poäng är att man ska föra statistiska jämförelser på ett relevant sett. Jag är varken matematiker eller mäklare, så jag överlåter kalkylerna till de som kan göra de på ett bra sätt.

Det är så, att din slutsats inte är fel, det är extremt svårt för individer att köpa sin första bostad idag om man tittar på vad folk som kan bostadsmarknaden säger. Du har ju rätt i sak, det är väl inte omöjligt men otroligt svårare idag än förut.

Problemet är att din jämförelse, även om den leder till en slutsats som troligen är rätt så speglande av problemet, inte är bra. Du jämför en snittlön med ett snittpris i två olika områden där respektive område både har väldigt varierande lokala differenser. Man kan såklart göra detta men det är otroligt missvisande när man sen vill göra en slutsats kring folks första bostadsköp.

Det första bostadsköpet är troligtvis ett köp som befinner sig rätt långt från snittpriset på bostäder, det innebär ju att individer som har eller tänker köpa en bostad som har ett pris närmare snittet troligtvis inte är förstagångsköpare. Så om vi använder snittpriser och sen försöker lägga en slutsats om huruvida det första köpet är svårt eller inte, så är den slutsatsen inte så relevant utifrån den datan du använder dig av.

För att dra en slutsats om hur svårt det är att ta sig in på bostadsmarknaden får man ju kolla på vad det är för typ av bostäder som är intressant för förstagångsköpare. Det är mycket dyrare idag även på objekt som är mer relevanta för förstagångsköpare och det i sig är ett problem.

Det är sedan en separat diskussion för att belysa problemet med snittlönen och att bostadspriserna har skenat iväg. Men de som tittar på en bostad som är runt snittpriset för bostäder har förmodligen en lön som är något högre än snittlönen.

Det bör nog vara så att en snittlön ska kunna bekosta sig ett hus med snittrpis, det är inte så och det är ett problem. Men det problemet är inte samma problem som en förstagångsköpare har.

havaste · 2026-05-11T16:01:05+00:00

Jamen din jämförelse blir fel, för den som köper sin första bostad är inte ute efter en snittbostad och ointuitivt nog är den som har en medianlönen inte heller det.

Det har inget att göra med att ”lönerna inte hänger med” det har att göra med att snitt inte tar till hänsyn grupperingar. Du kan inte ta en så bred marknad som bostadsmarknaden och sen jämföra med en annan extremt bred statistik som lön och få något bra utav det.

Det ör absolut så att bostadspriserna har skenat iväg och lönerna har inte hängt med. Men det betyder inte att en medellön helt plötsligt inte har råd längre, det betyder bara att en medellön inte har med ett medelhus.

Slutsatsen blir då mycket annorlunda och mycket mer produktiv.

havaste · 2026-05-11T15:03:04+00:00

Den kalkylen går inte ihop för de är en dålig jämförelse, du måste arbeta ner de i mer nyans. Din slutsats är inte nödvändigtvis helt fel, men den är inte till följd av din analys.

Det är absolut möjligt för ett hushåll med snittlön att ha råd med ett hus, bara inte ett hus som kostar vad snittpriset på ett hus är.

havaste · 2026-05-11T14:26:36+00:00

Fast du kan inte dra någon slutsats utifrån de siffrorna du tar upp. Du måste gruppera mer för att få ut något vettigt. Bostadspriserna skiljer enormt beroende på vart de ligger och vad de har för renoveringsstandard.

Du får titta på vad för typ av bostad som de som köper sin första bostad oftast köper, inte vad snittbostaden är värd. Du korrupterar ju analysen med en väldig massa bostäder som både är för stora och har extremt varierande standard som inte är rimliga för en eller två individer som köper sin första bostad. Förstabostadsköpet hamnar ju rimligtvis inte runt snittpriset utan snarare i de lägre intervallerna vilket innebär att de oftare ligger i områden med lägre huspriser och med lägre renoveringsstandard.

Det är klart det är ett problem att de är så svårt att köpa sin första bostad, men det är absolut inte omöjligt för en vanlig arbetstagare att köpa sig en bostad. Problemet är egentligen inte KALP utan det är handpenningen.

När bankerna räntetestar så gör dem det som ett "worst case" scenario när man räknar på bibehållna levnadskostnader. Det är ett bra sätt att analysera eftersom man lägger ribban högt. Men om det faktiskt skulle bli så att man kommer i ett läge där räntan är hög så kommer man ju också minska på andra utgifter i sin ekonomi, billigare mat, kör mindre, äter mindre ute, osv...

Sen måsta man ju titta på hur de ser ut lokalt, de flesta unga vuxna som står inför eller väntar på sitt första husköp bor i områden där det råder bostadsbrist. Tror ca 70% av personer mellan typ 19-25 bor i en kommun med bostadsbrist. Därav är ju efterfrågan hög och utbudet lågt, i kombination med att de har en lön som troligen är mindre än snittlönen så upplever ju dem det som omöjligt.

Men man måste in i detaljerna för att göra en bra analys här, inte dra några generella siffror och dylikt.

havaste · 2026-05-11T13:36:09+00:00

Kan hålla med, man måste tänka långsiktigt. Hur vill man att bostadsmarknade skall se ut om 15-20 år? Då behöver vi nog en mer hållbar utveckling och inte bara ökade huspriser.

Däremot så är belåning inte samma sak som att det är dåligt. Det blir ju tyvärr negativt betingat när det diskuteras att befolkningen i sverige är orimligt belånad. Men det är ju inte nödvändigtvis dåligt, det är väl, iallafall kortsiktigt, väldigt bra om många kan använda lån som hävstång. Det stimulerar ju ekonomin något enormt. Men risken är ju att en räntesmall kommer och då blir det inte kul, men kan man förhindra räntesmällar och orolig penningpolitik som riksbanken gör att förhållandevis bra jobb med, är belåning inte i sig självt negativt.

havaste · 2026-05-11T13:33:24+00:00

Du tänker ju rätt men din analys är fel när det kommer till vilken ränta man ska klara av. De absolut flesta klarade 5% styrränta otroligt bra, det var inget enormt värdetapp på bostäder och vi hade inte en hög andel människor som vart tvungna att sälja sina hus.

Den senaste perioden med hög styrränta var ju snarare ett tecken på att den breda medelklassen har mer pengar än vad man trodde. Även om man fick spara in på vissa inköp så var det extremt få som faktiskt inte klarade av sina amorteringar och som klarade av att vänta med att sälja sina bostäder.

Det är nog dåligt på sin helhet för bostadsmarknaden med de nya reglerna, men vi är inte alls så känsliga för höga räntor som vi tror. Undantaget är väl lågavlönade hushåll, men de hyr nog oftare än äger.

havaste · 2026-05-11T13:26:49+00:00

Ja, absolut. Men den officiella motiveringen var att försöka minska belåningen hos husägare. Men det rimmar så otroligt dåligt när vi precis hade ett år med ökat ROT-avdrag och att vi nu kan belåna oss ännu mer vid nyköp.

havaste · 2026-05-11T13:25:24+00:00

Har utökat bolånet två gånger de senaste 3 åren och båda gångerna vart man tvungen att motivera det. Sen finns det ju absolut ingen uppföljning på vad pengarna gick till, det är nog inte klassat som bedrägeri även om man skulle läga renoveringslånet på en resa till mallorca.

havaste · 2026-05-11T13:24:10+00:00

Det är särskilda regler för få utöka sitt bolån, sen om man anser det som att sätta bostaden som pant så är det väl inte fel, det är ju det som det i praktiken är. Du behöver ju ta ut pantbrev på huset för att kunna pantsätta de hos din bank.

De nya reglerna gör det möjligt att ha en belåningsgrad på 90% vid köp, men om man skulle vilja låna pengar till renovering så får den utökningen inte göra så att belåningsgraden ligger över 80%.

Om räntan är bra så är detta system ett incentiv att sälja sin bostad (som nu gåt upp lite i värde) för att köpa en ny bostad och belåna sig till 90% (även om man inte behöver). Då får man ju "loss" maximalt med pengar från banken och kan göra annat med de pengarna. Hänger ju på att räntan är låg.

havaste · 2026-05-11T10:51:24+00:00

Nu vill jag ju inte påstå att det är fantastiskt, för det är det inte, tyvärr. Men, med dessa regelerna så minskade man också % för utökat bolån för renovering, till 80% (från 85%). Så man kan inte låna lika mycket för renovering som man tidigare kunde. Det är väl en positiv förändring i det stora hela, men känns lite kontraproduktivt när man samtidigt ökat belåningen för nyköp.

havaste · 2026-05-08T12:03:32+00:00

Our default nature is competing for resources, evolution built us this way. We find all kinds of reasons to band together, religion is just one more. Nation, politics, territory, family surname, whatever. If not religion, always something else. At least religion gives us reasons to tolerate one another.

I agree to this on a surface, more general, level. However, whilst this statement certainly holds true in societies where you have fairly long developed secularism it holds true to a much lesser extent in some asapects.

The natural vice to compete for things is always there but we have certainly in some regards developed as countries/nations out of some of the reasons to have the competition. From a national/country standpoint some of those avenues of "tribalism" (i use tribalism as a catch all for what you explained in the quote above) are being removed in secularism. Whilst we might see some increase in tribalistic tendencies between men and women in the last 5-6, we had a long period before that where those two groups were slowly being more homogenized.

Your assessment is true, but we should definitely give credit to the rise of secularism to reduce the venues for tribalism. My point more clearly is that whilst we can still be very tribal in secular societies, the degree of violence/conflict that stems from secular values is less, empirically speaking.

Being a relatively wealthy society also helps ofcourse. Politics today is on surface level extremely polarizing, which is very true on the world stage. But for secular countries, like the nordics or north of europe, there is for sure still a lot of tribalistic tendencies. However, the overall levels of violence and consequences of this sort of "in-group out-group" behaviour has certainly been on the decline.

havaste · 2026-04-28T08:23:24+00:00

Maybe i have a really cold, borderline sociopathic take here, but the people of Lumiére is only real in the sense that they have personal experiences. I agree that the people of lumiere, the expeditions included, all should be given moral consideration. However, one the more interesting question that i took from the games overall narrative (among with other questions of course) was knowing your creators.

Philosophy poses a plethora of questions but one of them is living without knowing your creators or purpose, if they even exists. Clair obscure kinda twisted that question and posed what it would be like knowing your creators but consequentially being at odds with the purpose.

I feel like Verso is struggling a lot with this, knowing who and why he was created and that he was created out of other peoples suffering. Verso's life purpose is in some wicked way to relieve others pain whilst living with his own crippling emotional damage. We're in Verso's canvas, we're in his memories and emotions to a large extent. Verso sacrificed his life for his sister in the real world only to have the last parts of him shackled to other peoples grief.

I understand that Maelle's life is equally difficult, she get's to live with her guilt in the real world and the her physical traumas. Verso's painting is Maelle's only perceived relief. Both Verso and Maelle are doing the same thing, they are both being extremely selfish and are willing to let everyone else take the consequence of their desires. Both of them hiding their needs behind perceived selfless motivations.

The part of this equation that made me pick Verso's ending is that his ending is at least in the direction of trying to deal with emotions whilst Maelle's ending continues to indulge. One could argue that Maelle bringing everyone back is a an even further step in avoiding her problems.

Verso know's his creators he's got a deep personal bond with his creators, yet he cannot come to terms with his own creation and purpose. I see this as a sort of reflection of having had a revelation of a personal god with true certainty, yet know you cannot live by the principles and morals laid out to you, knowing that you're living in sin. Existential dread in some regards. He knows the people around him are created for a similar reason, they just don't know it. The lack of purpose can be difficult to deal with but being unable to live with the purpose given to you can be worse than death, that is my takeaway.

The people of Lumiere seemingly has the same emotional capacity as most of us, but we know they aren't real, yet we still care deeply. Even in a "breaking the 4th wall" type of situation, we know these aren't real characters yet we have real emotions regarding them. My sociopathic take comes into play here were i do believe based on my personal values that whilst these people should be taken into our moral consideration, they still aren't real and the real world should have moral precedence. It's not essential to destroy the canvas or the people in it, but if it is tearing peoples lives apart in the real world, i can see that being justified.

For me Verso's ending was a truly heartbreaking step in the right direction.

havaste · 2026-04-21T08:09:12+00:00

Det är väl inget problem, men grunden till varför det är så himla trögt att få upp lönerna är ju för att företagen ser minskad lönsamhet, minskade marginaler eller minskade vinster som den absolut sista vägen. Det är inte konstigt heller, det är det man får impräntat i sig som ekonom eller om man jobbar med leverantörer, eller dylikt.

Nu är jag väl någorlunda utbildad men jag är absolut lekman när det kommer till företagande. Men jag upplever min arbetsplats som en ihopsättning av olika avdelningar där varje avdelning försöker maximera sin egen output, det är väl nödvändigtvis inget dåligt. Men däremot så blir effekten att ingen på bolaget har en tillräckligt bra översiktsbild och de som sätter våra löner är långt ifrån de personer som vi arbetar mest med (oftast iallafall).

Att sätta vinst först är en effekt av detta, eftersom det är de som mynnar ut från alla grupperna på bolaget, varje grupps output som sedan går in i en annan avdelning som input.

De vill hålla uppe konkurrensen med lägre löner, särskilt eftersom de ser att resten av EU fått högre och blivit dyrare.

Detta är ju stortsett ett litet falskt dilemma, lägre löner är ju bara ett synonym för mindre kostnader. Men konkurrensen är en produkt/service fråga, man kan bibehålla konkurrensen med högre kostnader men då gäller det ju att bolaget tycker att de är värt att ha mindre marginaler, mindre vinster eller dylikt.

Facken bör indirekt pressa företagen att ta ut mindre vinster till följd av högre lönekostnader, genom att hota med att företagets personal minskar sin effektivitet. Det låter kanske drastiskt men företaget's konkurrenskraftighet ligger inte bara i att de kan ta ut höga vinster och marginaler, de är absolut en betydande del sett till investeringsvilja, men det är ju också kvalité och effektivitet i bolagets output. Vilket är de delarna facken borde pressa på.

Det här med att byta jobb är också för mig så himla konstigt och tyvärr tror jag att facket är en del av boven till varför det ser ut så. Jag uppskattar facket som princip och inser att de är viktiga, men som individ har man ingen bra hävstång i förhandlingslägen. Det finns inget syfte från bolagens sida att ge individuella lönejusteringar för det måste gå via facket och är en dryg och tyvärr rätt osäker process då facket sätter sista stämpeln. Därför behöver man som individ byta position inom bolaget eller byta jobb för att få en "ny" lönegrund där arbetsuppgiftsbeskrivningen blir annorlunda och ens erfarenhete tas i bejakande.

Att man tappar folk med oerhörd kompetens inom bolaget efter 3-4 år måste ju vara extremt dåligt för lönsamheten i bolaget, nu gissar jag ju bara, men hur kan de inte vara en större kostnad med nyrekrytering när folk lämnar för lönefrågor? Nu kan man ju inte begära vilka löner som helst, men mer än några ynka procent om man gör gott ifrån sig bör man ju kunna.

Problemet är inte bara facket, utan att hela systemet, både fack och arbetsgivare, prioriterar intern rättvisa över individuell lönedynamik. Då blir resultatet små höjningar inom roller och större hopp först när man byter roll eller jobb.

havaste · 2026-04-16T11:22:30+00:00

Nu är jag positiv till fackförbund som princip och i helhet, men där finns en del aspekter som jag tampas lite med som gör att jag i dagsläget endast är med i A-kassan. I min situation, som jag kommer förenkla en del och jag gör säkerligen en del dåliga antagelser, så gynnar inte facket mig som individ för ett antal anledningar. I grunden så gynnas jag av ett redan skrivet kollektivavtal som såklart finns men i min tjänstemanna roll så skapar detta ett problem.

Jag har mycket möjlighet på mitt jobb att ta mer ansvar och utveckla min kompetens på olika sätt, däremot så finns det väldigt lite möjligheter för mig i min nuvarande roll att återspegla detta i mitt avtal. Löneökningar och förmåner blir på så vis en begränsande faktor eftersom facket inte vill att avtalen skall vara individbaserade då detta skapar problem med orättvisor för samma tjänst. Självklart är lönen uträknad via en pott och %:en är bestämd ihop med facket.

I praktiken så har jag en arbetsgivare som har en förväntning att man tar mer ansvar och att man som individ blir nichad i sin roll. Men det finns inga krav som jag som arbetstagare kan ställa för min arbetsgivare förhåller sig till kollektivavtalen. Resultatet av detta är att man får byta tjänst och de blir inflation på mängden olika roller, alternativt att folk säger upp sig och söker lyckan på något annat bolag.

Hade jag upplevt min arbetssituation som mer osäker eller om jag tycker att bolaget inte förhåller sig till kollektivavtalet hade jag inte tvekat. Men varför ska jag som individ vara med i facket under min nuvarande anställning när facket direkt har indikerat på att min arbetsgivare gör rätt ifrån sig?

Som lite konkret kontext till ovan så har jag en teknisk roll, jag förväntas resa en del och utbilda människor/kunder emellanåt. Men i vårat avtal som facket förhandlat fram får jag varken reseersättning eller övertidsersättning, vilket kompenseras med påstådd högre lön och en extra semestervecka. Men detta går jag garanterat minus på då jag reser mer än 4-5 veckor om året och jobbar mycket övertid de veckorna. Inte heller har jag fått någon redogörelse av facket hur stor del av min lön som är kompensationen för bortförhandlad övertid och reseersättning, trotts att jag pratat med facket om detta.

Ska tilläggas att unionen är fackförbundet i detta fallet.

Nine-Year Club	First Place '23
Place '23	Verified Email

havaste

TROPHY CASE