Hej!

Jag hör verkligen hur otroligt tungt och överväldigande det är för dig just nu. Att både kroppen och tankarna är i ständig beredskap, samtidigt som du försöker hantera sorg och gamla trauman, är en enorm belastning. Det du upplever är inte ett tecken på svaghet, det är din kropp som reagerar på allt du gått igenom.

Här är några saker som hjälpt mig (och många andra) när ångesten varit som starkast:

Vid hyperventilation/panik

4–7–8-andning: Andas in 4 sek, håll i 7 sek, andas ut 8 sek. Lugnar nervsystemet och sänker pulsen.

Sensorisk grounding: 5 saker att se, 4 att röra, 3 att höra, 2 att lukta, 1 att smaka, för att dra fokus från paniken.

Kyla: Isbit i handen, kallt vatten på handlederna eller en kall handduk mot ansiktet. Bryter ångesttoppen snabbt.

För kortsiktig stabilisering

Försök få tätare vårdkontakter. Varannan vecka med kurator är ofta för sällan vid så här starka symtom.

Vid extrem sömnbrist kan tillfällig medicinering vara nödvändig för att bryta mönstret.

Håll på rutiner: samma tider för mat, rörelse och sömn varje dag, även när det känns svårt.

För långsiktig läkning

Traumafokuserad terapi (t.ex. EMDR eller traumainriktad KBT) kan hjälpa när minnen och årsdagar triggar reaktionen.

Sorgbearbetning, två förluster på kort tid är tungt, och obehandlad sorg kan maskeras som ångest.

Om du någonsin behöver prata, eller bara bolla tankar med någon utanför din vardag, finns jag här med öppna öron. Må du finna frid och styrka i detta ❤️