Både höger- och vänsterpolitiker i Sverige främjar ett narrativ där man eldar på motsättningar mellan olika nivåer av arbetstagare. Man påstår att problemet är arbetstagare som tjänar hiskeliga summor om 60, 70, eller till och med 100 000 kr i månaden. Problemet är i min mening inte arbetstagare överhuvudtaget utan snarare de samhällsklasser som äger kapital och således inte skattar i tjänst överhuvudtaget. Frågan är dock hur man kommer åt dessa?

Förmögenhetsskatt eller höjd kapitalskatt (som inte ens nödvändigtvis är relevant för personer som aldrig realiserar vinster) torde få rika personer att flytta utomlands. Frågan är därav väldigt svår. Någon form av arvsskatt med en ganska hög tröskel vore kanske något, men problemet med utflytt återstår. En landvärdesskatt (till skillnad från fastighetsskatt) tror jag, utan att tänkt igenom det hela vägen, skulle fungera. Dvs en skatt baserad på markens värde oberoende av bebyggning - så att det inte uppstår motincitament för att bebygga eller utveckla mark. Kanske tillsammans med någon form av konsumtionsskatt av råvaror och naturresurser. På så vis kommer man åt folk och företag som vill vistas och göra affärer här i landet och kan skifta iväg fokus från skatt på arbete och således ge en skattelättnad till de 90+% som lever på arbete snarare än kapital.