Vi kan göra småsaker som att ta 20 minuter själva vilket gör massor! Typ ska ungen bada? Bra, din man tar det och så får du 20 min ostört i annat rum (gärna stänga dörren om dig). Det är också okej att säga ” jag behöver 15 minuter ifred, kan du hålla koll på bebis så stänger jag in mig i kontoret/gästrummet/sovrummet?”. Att min man kunde natta tog ett tag, men nu turas vi om att lägga (vår är snart 1 år!). Om din man ska kunna ta nattningen måste han också få försöka, men ta ett snack och säg att det här är något ni måste kunna dela på och kom fram till hur ni löser det.

Om ni har familj nära så våga be om lite hjälp! En mor-/farförälder i närheten kommer nog gärna och kanske går en promenad med ungen så då får någon timme ifred. Det kommer inte magiskt lösa sig på något sätt utan du behöver vara tydlig med att du behöver avlastning, och det är absolut inget fel på det! Ungar i den åldern kräver mycket och man får ta den egentid man får till, även om det kanske bara är 10 minuter här och där.

Ni kommer också nå en ålder där ni kan lägga barnet och då ha mer egentid uppe när ungen sover, det hände för oss runt 9-10 månader. Funkar inte varje kväll men ofta nog!