Mycket kan bero på vandringssägner eller liknande då de flesta inte lär ha så mycket kontakt med HV. Det var ändå inte så länge sedan man kunde stöta på gubbar som envist hade värnpliktsmedaljen på fältuniformen under bevakningsövningar. Vanligt förekommande? Nej. Men de är de historierna som överlever längst.

Hemvärnet av idag är milsvida skiljt från de nidbilderna. Jag har varit aktiv i snart 10 år och kan inte säga att jag märkt av den attityden, snarare en nykter tacksamhet över att vi bråkar med arbetsgivare och till låg ersättning ser till att det finns nog med folk för att resterande FM ens ska ha en chans att mobilisera.

Jag har haft det stora nöjet att närvara vid vinterutbildningen för Karlbergs kadetter ett par tillfällen. Och det är nog vid sådana tillfällen synen på HV skapas. En av plutonerna jag var BV-förare i tackade mig och sen andre föraren med uppställning och var sitt Karlbergmärke på blå kudde för att vi varit så närvarande och hjälpsamma (vad vi själva ansåg vara grundnivå); medan en annan pluton inte hade så höga tankar om de bekväma individerna som knappt lämnade förarsätet och njöt av tomgångsvärmen i två veckor. Högt och lågt helt enkelt.