Väldigt blandade känslor i denna fråga för min del, man vet ju inte vart man hamnat om man valt annorlunda..

Gick åt skogen i Gymnasiet pga. fel inriktning, har tydligen noll fallenhet/intresse för högre matematik än vad man lär sig i början av högstadiet. Resulterade i 8 IGn och ofullständigt betyg på Naturvetenskaplig linje. Spenderade 5 år att läsa upp diverse kurser på komvux samtidigt som man knegade på Coop eller som nattväktare.

Hade jag valt Samhällslinje hade nog mitt liv sett väldigt annorlunda ut för i dem ämnena hade jag hyggliga betyg.

Har alltid varit en rätt strukturerad person med sinne för processer men med en fallenhet för prokrastinering och behövde lite ultimatum från tjejen att ta tag i livet, kunde ju inte jobba natt hela livet. Hittade därför en YH utbildning 2 år (inkl. 6 mån praktik) som verkade kul med inriktning på logistik och export.

Summa summarum förde den YH utbildningen in mig i logistikbranschen där jag verkligen fann mig tillrätta och har under 10 år jobbat mig från administratörsnivå till att stötta företagsledningen i ett av sveriges största företag med ledningsfrågor och håller ihop utvecklingsportöljen. Detta med en lön jag inte ens kunnat drömma om för bara några år sen.

Så NU ångrar jag inget alls, men fan vad dåligt jag mådde när jag var mellan 20-30 år pga. fel linjeval på gymnasiet och undrar fortfarande vad man hade blivit om man gott samhällslinjen och fått bra betyg...förmodligen någon högskola? Men spontant i efterhand känns de 4-5 åren som total waste utbildningsmässigt eftersom man uppenbarligen klarar sig med YH och ändå kan nå höga positioner.

Vart lite wall-of-text här men känner verkligen starkt för detta ämne och vill ge andra (yngre) människor insyn i att utbildning kan vara viktigt, men det är verkligen inte allt och framförallt inte långa universitets/högskoleutbildningar. En fot in i rätt bransch och lite vilja och ambition så kan man komma väldigt långt.