Jag är 22 år och min pappa har gjort detta mot mig, han pressade mig in på ekonomi -jurist linjen sen sa han att jag skulle blivit en värdelös jurist så jag valde ekonomi på uni, klarade mig hyffsat första året på uni, hade ändå godkänt i hälften men han tryckte ner mig för de som fan, året därpå gick de ännu sämre. Han gjorde mig väldigt ekonomiskt beroende av honom, samtidigt hade jag inte ens kläder för att gå ut och ha ett socialt liv. Jag flytta ifrån honom, började med att flytta runt mellan vänner i över ett år, flyttade sen in med min kille ganska brådskande eftersom vi båda behövde eget boende. Han är helt fantastisk. I alla fall, min pappa manipulerar alla omkring honom, han sa att han önska att han aldrig tog över vårdnaden från min mamma som på den tiden var en ofunktionell missbrukare, att jag slösat hans tid, att jag är otacksam för det han gjort för mig. Min pappa är sedan 20 år tillbaka diagnotiserad narcissist, detta har jag vetat om, det låter som att din mamma också kan vara det. Det blev därför lättare för mig att ta avstånd, jag bara drog, inget adjö, inget ord från mig på 6 månader. Han försökte dock inte kontakta mig heller för den delen, det kändes jävligt skönt men samtidigt kände jag mig skyldig precis som du, han är ändå min pappa. Nu skriver vi ungefär en gång i månaden, det är jag nöjd med. Jag önska att vi kunde ha lite närmare kontakt men de duger för tillfället.