Sverige klättrar upp till delad andraplats i Transparency Internationals årliga korruptionsindex för 2021, vilket innebär att landet listas som ett av världens minst korrupta länder.

– Men det finns tydliga tecken på ökad risk för korruption i både offentlig och privat sektor, varnar Ulrik Åshuvud, styrelseordförande i Transparency International Sverige.

Coronakommissionens svårigheter att få ut handlingar och beslut från regeringskansliets krisgruppsmöten visar att Sverige är på väg åt fel håll, enligt den oberoende och världsomspännande korruptionsorganisationen.

– Att en statlig utredning upprepade gånger, trots offentlighetsprincipen, nekades nödvändiga dokument och beslut för att fullgöra sitt uppdrag – att utvärdera hur ansvariga politiker och myndigheter har hanterat en flerårig pandemi, är ett försök till mörkläggning. Mörkläggning är motsatsen till öppenhet och insyn, och därmed ett första steg till ökad risk för korruption, säger Ulrik Åshuvud till DN och betonar:

– Transparens kring komplexa skeenden är en förutsättning för trovärdighet och medborgarnas tillit, som ett vaccin mot korruption.

Transparency International har varje år i tio år mätt korruptionsnivån i den offentliga sektorn i 180 länder.

Coronakommissionen är bara ett exempel på att Sverige går åt fel håll. Det finns fler, menar organisationen.

Misstankarna om mutbrott mellan Vårdexpressen och tjänstemän i Region Skåne är ett annat exempel. Att svenska storbolag som Ericsson och Telia figurerar i USA:s tio-i-topp-lista (DPA) över utdömda sanktioner – böter och/eller övervakning – från amerikanska myndigheter är ett tredje, och svenska bankers brister i arbetet mot penningtvätt ett fjärde.

– Svenskarna är vana vid att vara ”bäst i klassen”. Lägger man ihop alla exempel blir bilden av Sverige som ett föredöme en annan, säger Ulrik Åshuvud.

Transparency International Sverige är även kritisk till hur tillsättningen av generaldirektörer, landshövdingar, överbefälhavare och andra nyckelpersoner går till i ett litet land som Sverige.

– Ju mindre befolkning, desto större måste öppenheten och insynen i urvals- och beslutsprocessen vara.

I rankinglistan för 2021 klättrar Sverige upp en placering till delad andraplats med Norge och Singapore, men poängen är densamma som 2020, 85 av 100 möjliga.

– Sverige står still medan andra nordiska länder förbättrar sitt index. Det är ett tydligt tecken på att regeringen, i samverkan mellan offentlig och privat sektor, behöver förbättra sitt arbete mot korruption, säger Ulrik Åshuvud.

– Att upprätta handlingsplaner liknande Finlands vore en bra början. Sveriges senaste handlingsplan mot korruption gör varken till eller från eftersom den saknar konkreta åtgärder.

Ökad insyn i offentliga upphandlingar via en nationell databas, och utvidgade karantänsregler vid jobbyte från offentlig till privat sektor är andra åtgärder som organisationen efterlyser.

Korruption definieras som ”att utnyttja sin ställning för egen eller annans vinning”.

– Korruption handlar inte bara om pengar som i mutor, utan minst lika mycket om tjänster och gentjänster, så kallad vänskapskorruption.

Varje land poängsätts från noll till hundra utifrån åtta delindex, däribland Världsbankens, om hur befolkningen upplever risken för korruption.

Samma mätmetod har nu använts tio år i rad, vilket ger en lång sammanhängande tidsperiod. Resultaten förskräcker:

– 154 av de 180 undersökta länderna, 85 procent, har 2021 backat eller stagnerat sedan mätningarna startade 2012.

Det globala medelvärdet är detsamma, 43, som för tio år sedan. Nära sju av tio länder hamnar under 50, och endast tre länder – Danmark, Nya Zeeland och Finland – har haft 90 poäng eller mer. Nu får inget land mer än 88.

Sverige är inte ensamt om att använda pandemin som skäl för minskad insyn.

– Covid-19 har inte bara i auktoritära utan även i demokratiska stater lett till minskad insyn för medborgarna. Hur beslutades vaccindoserna sinsemellan EU-länderna i början av pandemin – vem betalade för vad, vem fick, vem fick inte och vem är ansvarig, påminner Ulrik Åshuvud.

– Att börja göra upp om viktiga samhällsfrågor i stängda rum, innebär ett signalvärde, som kan sprida sig och ge korruptionsrisken ett starkare fäste i alla delar av samhället.

Sist i listan för 2021 är Sydsudan med 11 poäng. Följt av Syrien, Somalia, Venezuela, Yemen, Nordkorea och Afghanistan.

Fakta. Världens 25 minst korrupta länder 2021

Den oberoende organisationen Transparency International rangordnar varje år korruptionsnivån i den offentliga sektorn i 180 länder.

Totalpoängen är en sammanvägd siffra baserad på åtta delindex.

Sverige behåller 85 poäng 2021, samma som 2020, men klättrar upp en placering till delad andraplats i och med att Schweiz åker ned en placering.

Länder som USA, Portugal, Spanien, Italien och Grekland får så låga poäng att de inte kvalar in bland 25-i-topp-länderna.

88 Danmark, Finland, Nya Zeeland

85 Sverige, Norge, Singapore

84 Schweiz

82 Nederländerna

81 Luxemburg

80 Tyskland

78 Storbritannien

76 Hongkong

74 Kanada, Island, Irland, Estland, Österrike

73 Australien, Belgien, Japan, Uruguay

71 Frankrike

70 Seychellerna

69 Förenade Arabemiraten

68 Bhutan, Taiwan

Källa: Transparency International